51 files changed, 4261 insertions, 0 deletions

diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes
new file mode 100644
index 0000000..6833f05
--- /dev/null
+++ b/.gitattributes
@@ -0,0 +1,3 @@
+* text=auto
+*.txt text
+*.md text
diff --git a/39213-8.txt b/39213-8.txt
new file mode 100644
index 0000000..4434682
--- /dev/null
+++ b/39213-8.txt
@@ -0,0 +1,1899 @@
+The Project Gutenberg EBook of Skönhet för alla, by Ellen Key
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+
+Title: Skönhet för alla
+       Fyra uppsatser
+
+Author: Ellen Key
+
+Release Date: March 21, 2012 [EBook #39213]
+
+Language: Swedish
+
+Character set encoding: ISO-8859-1
+
+*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SKÖNHET FÖR ALLA ***
+
+
+
+
+Produced by Tor Martin Kristiansen, Eva Eriksson and the
+Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+Transkriberarens anteckningar
+
+
+KVARSTÅENDE
+
+Gammalstavning har bibehållits.
+
+
+ÄNDRINGAR
+
+Prickarna över stora 'Ä' är ofta otydliga och saknas ibland helt. 'Ar' är
+ändrat till 'Är', 'Aro' är ändrat till 'Äro', 'Andå' är ändrat till 'Ändå'
+och 'Annu' är ändrat till 'Ännu', i de fall prickarna har fallit bort.
+
+
+- sida 13: 'Karl' ändrat till 'Carl' (Karl Larssons uppe i Sunborn)
+
+- sida 22: 'fallet,"' ändrat till 'fallet",' (bättre i första fallet,")
+(kommatecken flyttat)
+
+- sida 25: 'Häftad 1: 50.' ändrat till 'Häftad 1:50.' (mellanslag
+borttaget)
+
+- sida 30: 'ty värr' ändrat till 'tyvärr' (Hos oss anse ty värr)
+
+- sida 31: 'omtanka' ändrat till 'omtanke' (ehuru de med omtanka)
+
+- sida 33: 'ty värr' ändrat till 'tyvärr' (en stämning som ty värr)
+
+
+
+
+  _STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 77._
+
+  SKÖNHET FÖR ALLA
+
+  FYRA UPPSATSER
+  AF
+  ELLEN KEY,
+  författarinna.
+
+  (_Första tusendet._)
+
+
+  [Illustration]
+
+  STOCKHOLM
+  ALBERT BONNIERS FÖRLAG.
+
+
+
+
+    Innehåll.
+
+    Skönhet för alla.
+
+
+    1. Skönhet i hemmen      3
+
+    2. Hvardagsskönhet      27
+
+    3. Fästvanor            32
+
+    4. Skymningsbrasan      36
+
+       *       *       *       *       *
+
+Af de här meddelade uppsatserna har den nu omarbetade och tillökade
+_Skönhet i hemmen_ varit offentliggjord i Iduns julnummer 1897;
+_Hvardagsskönhet_ i Julbloss 1891; _Fästvanor_ i Iduns julnummer 1896
+och _Skymningsbrasan_ -- skrifven 1870 -- offentliggjordes
+därsammastädes 1895.
+
+Före tryckningen har _Skönhet i hemmen_ blifvit uppläst i en
+konstnärskrets, hvilken godkänt uppsatsen och, genom några påpekanden,
+bidragit att fullständiga den.
+
+       *       *       *       *       *
+
+  STOCKHOLM.
+  ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1899.
+
+
+
+
+1. Skönhet i hemmen.
+
+Några utläggningar till Ehrensvärds text.[A]
+
+
+I.
+
+Det är, säger Ehrensvärd, _människans behof, som sätta människan i
+rörelse_. Sedan hon tillfredsställt sitt behof af föda och af skydd --
+genom kläder och bostad -- börjar hon snart tänka på att tillfredsställa
+sina _glada behof_, de, hvilka på ett eller annat sätt väckas genom
+skönhetssinnet. Redan vilden önskar uttrycka sitt skönhetssinne. Ty
+hvarje människa har någon form af skönhetslängtan, ehuru den hos de
+flästa ännu blott yttrar sig i smaken för grannlåt att bära på sig eller
+att se omkring sig. Men grannlåt -- särskilt nutidens grannlåt -- är
+ofta raka motsatsen till det sköna. Grannlåten göres nu fabriksmässigt
+och vanligen af oäkta material, som härmar något äkta. Och redan detta
+är i strid mot skönhetens första villkor, det att den ej får innehålla
+någon flärd. _Flärd är saken ditåt, ett stort sken af saken, men ej
+saken själf. Den nöjer sig med falska uttryck, som antingen ersätta sin
+brist genom ett onödigt behag eller genom en viss öfverdrift ..._
+
+  [A] De ej alltid ordagranna citaten efter Ehrensvärd äro med kursiv
+  stil.
+
+Men, undra många, huru skall man kunna veta hvad som är flärd eller
+äkta, hvad som är fult eller skönt? Ehrensvärd svarar: _Man ser det
+sköna i den mån, man själf är väl danad och väl uppfostrad._ Och denna
+uppfostran bör gå ut på _att finna hufvudlagen_ för den sak, om hvilken
+det är frågan. Har man funnit den, utvecklar man lätt sin förmåga att
+_välja det vackra_, eller med ett ord sin smak.
+
+_Smak är känslan af naturens allra hemligaste, allra finaste sanningar._
+Och om vi iakttaga naturen, finna vi att en af dessa dess finaste
+sanningar är: att _den rena naturen värkar på ett enkelt sätt_. Den
+stora smaken blir således _den, som väljer den fullkomliga, den friska
+naturen_. Sålunda finner man _det sköna, som är det fullkomliga_.
+
+Om man tillämpar dessa satser på våra hem, så blir den första regeln
+den: att vi alltid, för hvar sak, vi till dem förvärfva, böra fråga oss
+om den fyller _hufvudlagens_ fordringar? Och denna lag är: att hvar sak
+skall motsvara det ändamål, för hvilket den är till! På en stol skall
+man kunna sitta bra, vid ett bord skall man lugnt kunna arbeta eller
+äta, i en säng skall man kunna hvila väl. Den obekväma stolen, det
+rankiga bordet, den smala sängen äro således redan därför fula. Men det
+är dock ej visst att den bekväma stolen, det stadiga bordet, den breda
+sängen äro vackra. Saken måste, liksom hvarje föremål i naturen gör det,
+fylla sitt ändamål med enkla och uttrycksfulla medel, annars har den ej
+uppnått skönheten, oaktat den motsvarar nyttans kraf. Ett hem måste ju
+ordnas mycket olika, allt efter som man bor i norr eller söder, i stad
+och på land, i en vinter- eller blott en sommarbostad. Framför allt
+måste det blifva olika, allt efter de personers behof, som skola bebo
+hemmet. Det största felet med de flästa byggnader är att de icke
+uttrycka värkliga behof eller sitt värkliga ändamål. Därför bli de fula
+och stillösa. De gamla enkla rödmålade bondstugorna hafva en viss stil.
+Men de nya stationssamhällena, där en mängd dåliga, ljusa trähus växa
+upp omkring stationen, äro afskyvärdt fula. Det behöfdes emellertid
+blott att själfva stationshusen vid en bana vore vackra, för att detta
+småningom skulle invärka också på de byggnader, hvilka uppstode rundt
+omkring dem.
+
+På landet bygger och inreder man ofta själf sitt hem. I staden är man
+däremot beroende af byggmästarna. Och den smak, som hos dem på
+70--90-talet gjort sig gällande har varit den mäst grant tarfliga tyska;
+ej blott i det yttre utan äfven i det inre. Mörka tapeter med
+meningslösa ornament, bjärt målade och i gips dekorerade tak, brokiga
+kakelugnar med speglar och krimskrams ha varit regeln. Den enda
+möjligheten att få mera smak i stadsrummen, är att man från alla håll
+börjar fordra att dessa ej utstyras med denna fula och meningslösa
+grannlåt, utan att de förenklas i riktning af en sund och ädel smak. Och
+den enda möjligheten att alla värkligen för billigt pris skola kunna
+erhålla vackra saker, det är att fabrikanterna -- särskilt af möbler,
+tapeter, tyger, glas, porslin och metallsaker -- sätta sig i förbindelse
+med konstnärer, så att dessa åt allt, från och med det enklaste och
+minsta -- såsom tändstickslådan -- och till det största, gifva vackra
+former och lämpliga prydnader. Först då intet fult finnes att få köpa;
+då det vackra är lika billigt som det fula nu är, kan skönhet för alla
+bli en full värklighet. Nu är det tyvärr ännu så, att det mörka möbel-
+och gardintyget, den mörka tapeten, med sina meningslösa fasoner, de
+fula möblerna och granna, klumpiga husgeråden ofta äro billigare än de
+ljusa, vackra och stilfulla; att konstnärernas arbeten för hemmen ännu
+endast kommit de rika hemmen till godo.
+
+Här blir i det följande således endast fråga om hvad man redan under de
+nuvarande förhållandena i enkla, svenska hem -- i hem med ett enda rum
+eller i hem med tre, fyra -- kan göra för att undvika det fula och med
+lätta, billiga medel omgifva sig med det vackra.
+
+Naturligtvis måste den personliga smaken i dessa afseenden vara den i
+främsta rummet afgörande. Intet vore oklokare än att göra om mitt hem
+efter vissa regler för det vackra, ifall jag därigenom måste offra de
+saker, hvilka redan äro inpassade i sin omgifning, och hvilka jag funnit
+bekväma och ändamålsenliga, eller sådana saker, som äro mig dyrbara,
+emedan de äro minnen från mitt barndomshem eller mig kära människor.
+Intet hvad jag senare kommer att säga afser därför att utdöma någonting
+af möbler eller prydnader, som för oss fått värde på grund af vana eller
+tillgifvenhet. Det är här endast fråga om anvisningar för det nya hem,
+man kan inreda åt sig, de nya saker man köper, de nya prydnader man
+väljer. Och på landet har man, som jag ofvan framhöll, ofta tillfälle
+att själf bygga och ordna sitt hem. I staden måste man oftast taga mot
+sin bostad sådan hyresvärden gjort den. Men ibland kan man dock få vara
+med om att bestämma tak, tapeter och målning. Och i fråga om möbler och
+prydnader kan man ju alltid i någon mån göra hemmet till ett uttryck af
+sin smak. Men tyvärr är de flästa människors smak icke utvecklad. Och
+därför tillfredsställa de -- huru motsägande än detta låter -- sitt
+skönhetssinne på ett fult sätt.
+
+
+II.
+
+Att det nyttiga är aktningsvärdt, inse alla kvinnor, att det sköna är
+älskvärdt inse många, men att harmonien mellan det nyttiga och sköna är
+det enda eftersträfvansvärda -- hur mången inser det? Och äfven hos de
+få, som värkligen förstå detta, finner man sällan ett klart begrepp om
+huru de skola förvärkliga denna harmoni. Än mer sällan finnes den fasta
+vilja att skapa skönhet omkring sig, som nu onekligen behöfves för att
+besegra de praktiska svårigheterna.
+
+Ännu är det mycket vanligt att äfven den estetiskt vakna kvinnan
+betraktar sträfvan efter det sköna som ett behag i lifvet, men icke som
+en plikt. Skönheten anses som ett öfverflöd, hvilket somliga hafva råd
+till, andra icke. Men det är alldeles visst att en hvar, som har
+skönhetssinne, kan åstadkomma en viss harmoni mellan det nyttiga och det
+sköna, ifall man icke förväxlar det senare med lyx, hvilken tvärt om är
+ett hinder för det värkligt vackra. Detta senare kan vinnas med enkla
+medel och för billigt pris. Och genom att eftersträfva skönheten, på
+samma gång som hon tillgodoser nyttan, tillfredsställer kvinnan icke
+blott ett berättigat kraf i sin egen natur: hon öfvar äfven ett djupt
+inflytande på medlemmarna i det hem, där hon är själen. Barnens sinnen
+uppfostras och förfinas genom de vackra intrycken; de vuxna erfara en ro
+och en glädje, som alltid gör dem älskvärdare, ofta ädlare, och kvinnan
+själf blir lyckligare genom den skapandets glädje, som utöfningen af en
+konst städse medför.
+
+Ett stort framsteg i smak har hos oss ägt rum på de sista tjugo åren.
+Den rörelse, som fru Sofi Adlersparre började genom att på svenska
+meddela Jakob Falbes _Konsten i hemmet_ samt genom att grundlägga
+_Handarbetets vänner_, har gripit allt mer omkring sig. Och genom den
+nyssnämda föreningen, genom Selma Giöbel, genom Tora och Jakob Kulle
+samt genom den tekniska skolan i Stockholm har äfven landsorten blifvit
+starkt påvärkad af den nya smakriktningen. Man begår numera sällan forna
+tiders oerhörda smaklösheter, såsom att låta oss hvila mot eller trampa
+på hästar, lejon och fåglar, broderade på kuddar och pallar; att vandra
+omkring med turkhufvuden på våra tofflor eller klifva i herdestycken på
+våra golfmattor. Vi slippa nu se blomtaflor på nattsäckar, landskap på
+eldskärmar, ruiner på skrifbordsmattor eller någon af Thorvaldsens
+basreliefer sydd i pärlor på kappan till en hörnhylla! Man gör ej
+tofflor till urhållare, ej dockor till penntorkare! Med andra ord; man
+lär sig att icke bruka som prydnader sådana ting, hvilka icke hafva det
+allra minsta med det ifrågavarande ändamålet att göra, ja, som ofta göra
+det sålunda prydda föremålet obekvämt att bruka. Man har också börjat
+inse att stickade och virkade saker sällan äro vackra, framför allt att
+det är afskyvärdt att ge våra rum likhet med torkvindar genom att fylla
+dem med döda hvita fläckar i form af öfverdrag, borddukar och
+antimakassar, hvilka, då de äro virkade, dessutom fastna i allt och
+därigenom bli dubbelt afskyvärda. Man ser allt mer sällan dessa arbeten
+af hår, kork, vax, pärlor, fjädrar, snäckor, kottar med mera dylikt, där
+materialets art och bräcklighet gjorde föremålen till lika oanvändbara
+som fula dammgömmor! Men tyvärr finnes nu en annan afart af handarbeten,
+den genom hvilken man sträfvar att "använda" allt -- från cakeslådor
+till tändsticksaskar, från gamla hattar till buteljer -- genom att af
+sådant skräp göra prydnadssaker, med hvilka man tror sig försköna
+hemmet! En kvinna skulle i stället gagna och gläda världen mera, om hon
+sofve bort de timmar, hon nu på detta rysliga svagsinne använder -- för
+att icke tala om huru mycket bättre hon skulle bruka den genom att
+promenera eller läsa en bok. Och det samma gäller ännu om nio tiondelar
+af alla de små tingestar, af plysch, kläde, stramalj, dem man broderar
+med silken, guldtråd och påläggsbitar, eller de flästa små trä- och
+lädersaker, dem man nu glödritar eller målar, skär ut eller prässar. De
+bli visserligen vackrare än de gamla skräpsakerna, men inte ett grand
+mer nyttiga. Och de äro således också ägnade att förfula och öfverfylla,
+men icke försköna hemmet, efter som de hvarken hafva den värkliga
+konstsakens eller den värkliga nödvändighetssakens berättigande.
+
+Men, som sagt, i det stora hela har dock en förbättring inträdt. Man
+upptäckte först hela rikedomar af vackra dekorativa motiv och arbetssätt
+i allmogens gamla väfnader, sniderier och konstsömnader. Och småningom
+utvecklades intrycken af allt detta till den nuvarande, högt stående
+kvinnliga svenska konstslöjden. Äfven i landsortens hem eller
+slöjdskolor kan man nu få se värkligt konstnärliga handarbeten. Men den
+myckna vackra konstslöjden är ännu långt ifrån sammansmält med hemmets
+alla anordningar, utan afsticker ofta mot en smaklös omgifning. Ty få
+kvinnor förstå ännu att behandla ett rum som en helhet, där intet bör
+finnas såsom blott enstaka vackert, utan där allt, färger som former,
+bör värka i samklang; där hufvudsaken bör framhäfvas och bisakerna, om
+än så vackra, underordnas; där alla enskildheter böra samvärka
+harmoniskt; där man ena gången förstår att uppnå en värkan genom att
+fylla ett tomrum, en annan gång genom att icke fylla det.
+
+Det är ett af Ehrensvärds visdomsord, att _man i norden brukar prakt,
+där behofven lika väl kunde tillfredsställas utan densamma_. Detta
+bekräftar sig både i det offentliga och i det enskilda lifvet. Sällan
+förstår man i norden att den äkta skönheten blott finnes hos det, som är
+utan flärd, det som _är gjort rätt för saken, ländande till fyllnad för
+de rena behofven i människans friska natur_. Detta är en af orsakerna
+hvarför, som jag nyss framhöll, den meningslösa lyxen inger en känsla af
+obehaglig beklämning: skönhetssinnet finner endast _ett sant behag i
+lagom och måtta_. Konstvärken, som hopas i dylika af flärd fyllda rum,
+göra sig icke gällande, emedan de ej äga en förnäm omgifning. De för
+nyttan beräknade föremålen äro så tillkrånglade, att de ej röja orsaken
+för sin tillvaro; de bli sålunda fula, medan de enklaste ting kunna visa
+sanningen af Ehrensvärds ord:
+
+_Det är otroligt hvad en sak blir vacker, när man ser en sannskyldig
+orsak till allting._
+
+Det är den dåliga smaken, som inbillar sig att det nyttiga blir vackert,
+genom att prydnader dölja dess ändamål. Men intet husgeråd blir vackert,
+som icke först och främst ger vissheten af ändamålsenlighet och sedan af
+en prydlighet, hvilken står i full öfverensstämmelse med ändamålet. I
+stugorna på Skansen erhåller man sålunda vackra, stilfulla intryck,
+emedan hvarje husgeråd där fyller ett behof och dessutom har fått en
+lämplig och måttfull dekorativ behandling. Dessa hvardagsting
+tillmötesgå både de praktiska krafven och _de glada behofven_, ty de stå
+alla i harmoni med hvarandra och med sitt ändamål, de äga med ett ord
+stil och äro sålunda inom sin sfär vackra. Man kan till exempel knappt
+se någon enklare och dock trefligare inredning än Morastugans med sin
+väggfasta säng, bänk, bord och hylla, sin hängstång i taket, sina enkelt
+sirade trä- och lerkärl, sina långhanddukar och järnljusstakar. Men allt
+är ändamålsenligt, varaktigt och smakfullt; intet är onödigt och intet
+är vårdslösat. Stugan ger ett enhetligt intryck, emedan människor här
+fyllt sina värkliga behof på ett sätt, som öfverensstämt med deras egna
+tycken och dessa tycken ha varit äkta och vackra.
+
+Den nya tiden har ju många nya behof och många nya medel att
+tillfredsställa dem. Det skulle därför vara lika stillöst som dumt att
+härma de gamla stugorna på Skansen. Men man kan där lära sig med hvilka
+enkla medel, man kan nå det vackra. Och man kan för öfrigt lära detta
+öfverallt på landsbygden, där man inte ännu infört den nya tidens
+billiga stadsvaror. Huru genomtrefligt och vackert är till exempel icke
+ett gammalt förmak i en prästgård, där möblerna äro pärlfärgade, där
+golfvet skiner bländhvitt och trasmattor bilda vägar på golfvet; där
+hvita, hemgjorda gardiner släppa in solen på de väl skötta blomkrukorna;
+en blå- och hvitrutig, hemväfd bordduk ligger på bordet, och en gammal
+blå och hvit kakelugn står i vrån -- och där man inte brytt sig om de
+ledsamma hvita öfverdragen på möblerna, utan låtit dessa visa sig i en
+enkel, hemväfd beklädnad! Eller också den enkla bondstugan med sina
+hemmasnickrade, rödmålade möbler -- fällbänk, fällbord, dragkista och
+stolar -- med den stora väggklockan, som pickar i vrån; med golfvet
+enrisstrött, och den hvitlimmade spiseln med sin stora brasa om vintern
+och sitt eklöf om sommaren!
+
+Det är sammanhanget, öfverensstämmelsen, som först och främst gör dessa
+rum vackra. Och sedan att de värka så hederliga, rena och gedigna. Inte
+några dammgömmor, inte någon billig trasgrannlåt; icke något härmat
+eller oäkta. De äro raka motsatsen till de fula rum, hvilka man nu
+finner i hundratusental i vårt land, dem där man ser en dammig turkisk
+divan med brokigt möbeltyg, en tunn, sladdrig, storrosig köpt duk på
+bordet; jutetygsgardiner -- med sina hårda veck, sträfva fransar och
+fula gulgrå färger, med tryck i blått, rödt och brunt -- som utestänga
+dagern; där stolarna med obekväma, svängda ryggstöd i ögelform och
+stoppad sits äro af imiterad mahogny; bordet med sina dumt svängda
+fötter af imiterad valnöt och byrån af imiterad ek; där en grann lampa i
+bjärtgul brons hänger i taket; brokiga oljetryckstaflor i förgyllda
+ramar och målade terracottarundelar med figurer hänga på väggarna; där
+ett rödt plyschalbum och ett himmelsblått glasfat till visitkort stå på
+bordet och ett par målade porslinsvaser med konstgjorda blommor "pryda"
+byrån!
+
+Det är detta fabriksbilliga, oäkta, granna och från alla håll
+sammanplockade, hvilket gör den nyare tidens allra flästa hem så
+stillösa.
+
+Huru falsk den föreställningen är, att skönhet i hemmet vinnes blott
+genom rikedom, det ser man bland annat i de många, af meningslösa
+lyxföremål och konstsaker öfverlastade hem, där intet djupt
+skönhetsbehof, ingen personlig smak gjort sitt urval eller gifvit
+föremålen den plats, från hvilken de kunna värka; där de mäst
+sammanhangslösa ting äro hopförda och -- af tapetseraren ordnade! I
+sådana rum, fulla af draperier och braskuddar, skärmar och mattor,
+porslinmålningar och glödritningar, statyetter och taflor, gripes den
+skönhetsälskande af en lidelsefull längtan till raka motsatsen, till
+exempel enheten och enkelheten i ett gammaldags landtrum, med stela,
+uppradade möbler, hvita nättelduksgardiner och tomma väggar! Men han vet
+att sådana rum icke mera finnas; att äfven i de mäst aflägsna bygder det
+meningslösa skall möta honom i form af Makart-buketter, japanska
+solfjädrar, målade tallrikar, prässade brons- eller mässingsgrannlåter,
+skära och himmelsblå glasvaser och mera dylikt. De flästa kvinnor ha ej
+ens så mycket smak, att de vörda ett stilfullt, gammaldags hem, ifall de
+ärft ett sådant, eller förstå att omdana det för den nya tidens kraf
+utan att alldeles förstöra dess egendomlighet. Men dessa vanstälda rum
+skulle kunnat se behagliga ut, ifall man endast med häftstift fäst
+några träsnitt eller goda fotografier på väggen; ifall man i en enkel
+gulbrun eller grönbrun lerskål -- af dem man får för tjugufem öre på
+torget -- ordnat några gröna friska grenar; ifall allt krimskrams vore
+borta och några enkla hvita glas med blommor stode på byrån, några
+böcker låge på bordet; ifall rummets färger samstämde, ej skreko mot
+hvarandra och alla fula handarbeten vore utbytta mot enkla, hemmaväfda
+dukar, mattor och gardiner.
+
+En amerikansk författarinna omtalar att hon en gång kom till ett
+blockhus i västern och vid inträdet i rummet genast greps af den lika
+oväntade som behagliga känslan, att hon befann sig i ett hem, ordnat af
+en kvinna med smak. Väggarna voro endast af stockar, borden af omålat
+trä, sittplatserna af packlårar. Men dessa voro klädda med nankin, i en
+varm gulbrun färg och prydda med en enkel bård af blå band; gardiner och
+bordduk voro likadana. En enkel halmmatta låg på golfvet; en vas med
+vildblommor och några böcker voro de enda prydnaderna. Med dessa enkla
+medel gaf rummet -- så långt borta från alla kulturens hjälpmedel --
+dock ett intryck af bildning och harmoni.
+
+Ett ungt konstnärspar, med små tillgångar, gjorde nyligen själfva af
+packlårar hela möbleringen till sitt hvardags- och matrum. Matbordet och
+fruns sybord utgjordes af en större och en mindre packlår, hvilkas
+bottnar man behållit, men utsågat sidorna så, att endast fyra ben voro
+kvar. En annan lår blef, endast genom att vändas med botten upp,
+serveringsbord eller "buffet". Vägghyllor erhöllos genom att man på ett
+par mindre lådor behöll botten och ena kortsidan eller långsidan och
+skar ut de andra sidorna, så att de endast bildade en kant med kraftiga
+linier. Taburetter erhöllos af fyrkantiga packlådor, hvilkas mot golfvet
+stående sidor nedtill utskuros i halfcirkel. Allt detta målades nu i
+rödt eller hvitt, med dekorativa blommor här och där; på bord och
+"buffet" lades hemväfda, hvita, fransade dukar, på vägghyllorna sattes
+gamla ler- och träkärl. Två andra packlårar ställdes i vinkel mot
+hvarandra i ett hörn och på dem breddes bondväfnader och bänkadynor, så
+att däraf blef den trefligaste lilla hörnsoffa. Genom några veckors eget
+arbete hade detta unga par således fått ett stilfullt, hemtrefligt rum,
+hvilket i ören kostade dem hvad andra ge ut i kronor -- ja i tiotal af
+kronor, ofta utan att nå samma behagliga värkan.
+
+Med lika enkla medel kunna vackra förhängen, gardiner och borddukar
+snabbt, billigt och konstnärligt åstadkommas. Man kan till exempel få
+vackra gardiner endast genom att sy fast ylleband i några geometriska
+figurer som bård på ett tyg i en annan, med banden passande, färg. Eller
+man kan klippa ut tjocka yllelappar i fantastiska former och med
+sefirgarn i andra färger sy ned dem på ett ylle i annan färg: ett mycket
+snabbt arbetssätt, hvilket, då man har smak i formandet af figurerna och
+i färgvalet, ger öfverraskande vackra resultat. Ett dörrförhänge med
+orkidéliknande blommor samt fjärilar, sländor och snäckor i rätt stora,
+starkt stiliserade former -- med blekblått, djupblått och blekrödt till
+hufvudfärger på en guldbrun grund -- syddes sålunda på några dagar och
+var af den vackraste dekorativa värkan. Ändå snabbare och enklare gjorda
+äro ett slags gardiner af tunt, hvitt tyg, vare sig halftunt, hemmaväft
+entändt gardintyg eller så kallat kaffepåstyg (= oappreterad kalikå). Så
+köper man enfärgad satin, till exempel i grönt, och tar naturliga blad,
+såsom kastanjeblad, större och mindre, efter hvilka man ritar och
+klipper ut satinet. Dessa blad klistrar man sedan som bård på det hvita
+tyget, en liten bit från hvarandra, och syr sedan fast dem med enkel
+langett och silke i samma gröna färg. På samma sätt uppritas efter
+naturen till exempel näckrosblad, med stjälkar och blommor, hvilka man
+bildar af några hvita eller gula lappar. Vackra bli också
+nyponroskvistar, med fyra skära blad till rosor, ett till knoppen och
+ett grågrönt satin till bladen. Ty det skulle borttaga färgvärkans
+finhet, om man till det blekröda toge samma klargröna färgton som man
+brukat i näckrosbladen. Med rödt tyg kan man göra vallmor, med gult
+vissnade lönnblad och så vidare. Satinet kan utbytas mot enfärgadt
+bomullstyg, hvilket är ännu billigare. Värkan är fullkomligt artistisk
+och slående vacker, ifall man med omsorg klippt ut blad och blommor och
+med smak ordnat dem på sin gardin eller duk. Och till smaken hör att
+bladen äro lagom stora, liksom att färgerna passa för den sak och den
+plats man vill pryda. Näckrosblad duga sålunda ej på en liten bordduk;
+törnroskvistarna passa däremot på en sådan, men värka för smått på en
+inramning omkring en dörr eller ett fönster. Att de nyss beskrifna
+gardinerna sättas upp alldeles utan veck, endast förenade med ett på
+samma sätt prydt tvärstycke, hör oafvisligt till det vackra intrycket.
+
+Om man vill se ett hem, hvilket med enkla medel nått det hemtrefligaste
+och originellaste artistiska intryck, då bör man besöka målaren Carl
+Larssons uppe i Sunborn i Dalarna. Där äro sofrummens möbler endast de
+allra vanligaste träsängar, trästolar och träbord. De äro i ena rummet
+målade gröna; där är då taket också grönt, väggen är hvitlimmad och på
+den äro målade enkla ornament i gult, rödt och grönt. I ett annat sofrum
+är väggen helt hvitmenad, alla möblerna hvita, och endast litet rödt här
+och där lifvar upp hvitheten. Sålunda går rundt omkring rummet en smal,
+rödmålad bokhylla, som hvilar på pelarlika konsoler, hvilka sitta tätt,
+och mellan hvar sådan röd konsol är insatt ett stycke papper i djupblå
+färg. Med detta medel är den trefligaste dekorativa värkan uppnådd och
+en hvar måste bli glad som vaknar i detta rum! Äfven de allra enklaste
+rummen, med bara, naturliga träväggar, med grön- eller rödmålade möbler,
+med ett litet, grönt eller rödt, dekorativt streck här och där, värka
+idel hemtrefnad, luftig friskhet och färgglädje. De här nämda
+anordningarna äro så enkla, att en hvar kan åstadkomma liknande intryck
+med liknande medel, ifall man nämligen har en konstnärligt vaken blick
+och en van hand, ty annars blir det naturligtvis icke vackert. Exempel
+på en enkelt smakfull inredning ger också Kungsholms läsestuga i
+Stockholm.
+
+För den, som ännu är osäker i sin smak, är det ett godt råd att låta
+allt så mycket som möjligt behålla den af materialet själf betingade,
+naturliga formen och färgen. En omålad eller betsad stol är vackrare än
+en svängd och polerad af oäkta material. Men den helröda eller helgröna
+eller pärlhvita stolen är vackrare än den omålade. Däremot är det ej
+vackert, som man ofta ser i bondhem, att sitsen målas svart. Ty svart
+värkar dystert och dessutom ger den svarta sitsen intryck af ett mörkt
+tomrum, icke af en säker hviloplats.
+
+Man kan, om man har smak, nå mycket vacker värkan med rediga, kraftiga,
+klara, väl sammansatta färger, till exempel gult och blått, grönt och
+rödt, rödt och djupblått. Äfven rödt och hvitt eller blått och hvitt
+och ännu andra sammansättningar bilda ett behagligt färgintryck. Som
+bekant erhåller man, då det hvita solljuset går genom en prisma, det så
+kallade spektrum, med färgerna rödt, orange, gult, grönt, blått, indigo,
+violett. Hvitt ljus uppkommer genom en blandning af rödt och blågrönt;
+af orange och cyanblått; af gult och indigoblått; af gröngult och
+violett. Dessa färger, hvilka sålunda parvis ge hvitt ljus, kallas
+komplementfärger och genom att sammanställa dessa komplementfärger når
+man lättast en vacker färgvärkan.
+
+För dem, som ej själfva hafva säker smak, är det bästa rådet att undvika
+vridna och tillkrånglade former eller granna, mångbrokiga och skrikande
+färger, och välja enkla former och entoniga färger, när de köpa något.
+Detta är ett säkert medel att göra äfven det fattigaste vindsrum
+vackrare. Och ha dess invånare håg för böcker och blommor, då ger en
+hylla med goda och snyggt hållna böcker, några väl skötta bladväxter
+genast ett intryck af trefnad och förfining, om än bohaget är aldrig så
+tarfligt och slitet! Har man sedan lyckan att få sol in i rummet och
+släpper in den i fulla floder, då är ett sådant rum mycket vackrare än
+många rikas praktgemak.
+
+För dem, som själfva i stad eller på land hafva tillfälle att inreda sin
+lilla våning eller sitt rum, vill jag framhålla några goda regler.
+
+Den första är att knappt något värkar stilfullare än den norska seden,
+att göra väggar och tak af trä, som antingen behåller sin färg och
+endast betsas, eller också målas i några toner. Jag har i Norge sett en
+vacker ljusblå vägg med röda tulpaner upptill som bård, en röd vägg med
+grönt och hvitt liljeornament upptill och så vidare. Vill man däremot
+hafva tapeter, då bör man lika noga, som man aktar sig för sjukdom eller
+skulder, akta sig för de mörka tapeterna, med meningslösa ornament,
+rödbruna eller svartgröna eller brungrå pladaskor, dem man stundom sökt
+försköna genom sirater i guld. Af sådana tapeter blir man, i synnerhet i
+ett land som vårt, med en lång, mörk tid, alldeles mjältsjuk. Framför
+allt är en ljus, lugn tapet med mild färg i sofrummet af värklig vikt
+för hälsan. Det är farligt, ej blott för ens närver utan ock för ens
+ögon, att mötas af det fula, röriga och meningslösa! Och sådana tapeter
+slå dessutom skoningslöst ihjäl allt, som hänges på dem eller ställes
+emot dem!
+
+Man kan nu, för en ganska billig pänning, erhålla de vackra, ljusa,
+glada engelska tapeterna med deras stiliserade växt- och djurmönster.
+Dessa passa bra i rum, där man inte har mycket att hänga på väggarna.
+För konstvärk bilda dessa tapeter däremot sällan en riktigt god
+bakgrund. En sådan får man allra bäst genom en tapet, hvars mönster
+endast helt obetydligt skiljer sig från tapetens botten eller allra
+hälst genom en helt enfärgad vägg. Enfärgade tapeter äro dyra. Men man
+gjorde förr på landet sina enfärgade tapeter själf: man målade med
+limfärg -- blekrödt eller blekblått eller grönt -- på papp, eller
+"marmorerade" tapeten med att sedan stänka ett par andra färger mot
+grundfärgen. Nu kan man mycket enkelt skaffa sig en enfärgad vägg genom
+att köpa tapeter för tjugufem öre rullen. Ty just dessa, de allra
+billigaste tapeterna, hafva en mildgul eller grågrön eller blekröd ton
+på afvigsidan. Och det blir därför afvigsidan, man skall vända utåt.
+Sålunda har man för tre, fyra kronor erhållit vackra väggar, mot hvilka
+allt tager sig väl ut!
+
+I monumentala byggnader -- såsom slott, museer, kyrkor, offentliga
+samlingssalar och dylikt -- äro vägg- och takmålningar på sin plats. Men
+däremot alls icke i boningsrum. Där äro till exempel alla sådana tapeter
+eller målningar, hvilka härma byggnader och landskap, stillösa. Ty
+väggarnas ändamål är att omsluta oss, icke att inbilla oss att vi äro
+ute i fria luften. Och lika olämpligt är det, ifall de äro fyllda med
+figurer. Dessa bli stympade af det, som ställes emot dem; de värka
+oroligt och bilda en dålig bakgrund för allt, som hänges på dem. Äfven
+om målningarna i och för sig äro utmärkta, är därför ett sålunda prydt
+rum som boningsrum stillöst. Ty vi vilja icke bo i konstvärk, men i rum,
+dem vi pryda med konstvärk! Endast på en gobelin i matta färger störa
+mänskliga figurer föga. Och i en barnkammartapet, där de roa barnen och
+där man i allmänhet har helt få möbler som skyla den, kan en vacker
+figurtapet vara på sin plats.
+
+Men alltid är i ett boningsrum den vägg vackrast, som endast är en
+enkelt prydd yta, hvilken aldrig söker dölja sin egenskap af att vara
+vägg i ett slutet rum, väggen, hvilken enligt Morris regel, bör "värka
+färg icke färger". Detta är hufvudvillkoret för att väggen skall bilda
+en god bakgrund till allt, man vill ställa mot den eller hänga på den.
+
+Trävärket i rummet -- panel, dörrar och fönster -- är alltid stilfullt,
+ifall det behåller sin naturliga färg och endast betsas. Vill man måla
+det, bör man välja en komplementfärg till väggens färg eller en mörkare
+eller ljusare skiftning af denna. Till blått äro t. ex. gula och
+gulbruna toner vackra; till en grön vägg ett rödmålat trävärk, och
+omvändt gröngrått eller grönt till röda väggar. Det orena gulgrå eller
+brungrå, som nu så mycket brukas på trävärk, är i de flästa fall
+förkastligt. Äro tapeterna ljusblommiga, är i regeln det hvitmålade
+trävärket det vackraste, ifall det hårda hvita dämpas af en ton, som
+passar hop med tapetens hufvudfärg.
+
+Det är vackrare, när färgskalan ljusnar uppåt än nedåt, ty det förra
+värkar lättare och gladare. En vacker bård mot taket, eller åtminstone
+en bred kant, som öfvergång till detta, är oundviklig, ifall väggen
+skall ge ett afslutat intryck och motsatsen till taket vackert
+förmedlas. Taken böra vara ljusa, lätta och tomma eller, ifall de
+prydas, bör detta endast ske med några stiliserade, obetydligt
+framträdande ornament. Ehuru de största mästare målat i tak, är detta
+dock i grunden stillöst. Äro målningarna mästervärk, pinas man af att ej
+fullt och lätt kunna se dem. Och att i boningsrum hafva människor och
+djur öfver hufvudet på sig, borttager all lugn trefnad! Stuckornamenten
+äro äfven meningslösa. Det värkligt vackra är det måttligt prydda eller
+helt släta trä- eller tapettaket och -- i brist på detta -- ett alldeles
+slätt hvitt tak, dämpadt af en ton, som passar till rummets färg.
+
+De flästa nyare stadsrum vanprydas af granna kakelugnar. Det bästa är,
+när man alls inte lägger märke till kakelugnen. För den skull bör den
+vara ljus i ljusa rum och mörk i mörkare rum. Hårdt och kallt värkar en
+hvit kakelugn bland fina, dämpade färgtoner. Och har vårt rum i öfrigt
+sådana toner, då bör man hälst själf måla öfver sin kakelugn i någon
+färg, som smälter samman med hela rummets ton.
+
+Är rummet hållet ljust, passa också hvita golf till detsamma. På golfvet
+måste man då i regeln begagna gångmattor. Och för detta ändamål äro de
+gamla "trasmattorna" såväl de starkaste som de vackraste, ifall man
+färgar trasorna och låter dem bilda ett smårutigt eller smårandigt
+mönster. Vacker är också den gamla seden att strö gran- eller enris på
+de skinande hvita, nyskurade golfven. Men i rum med möbler och väggar i
+mörkare toner, värkar de hvita golfvens färg kall och hård. Man kan
+visserligen mildra den med mattbitar. Men bättre är att fernissa
+golfven. Detta låter sig bäst göra på nya eller omlagda golf. På gamla
+golf måste springorna tätas, för att ej dricka för mycket olja och för
+att golfven skola bli snygga.
+
+På ett nytt golf sker däremot denna fernissning mycket lätt. Man köper
+för detta ändamål kokt linolja, en styf borste och hos en färghandlare
+ett kärl s. k. _Flatting varnish_. Man stryker sedan golfven (tunt) med
+linoljan, 2 à 3 gånger, och låter dem för hvar gång torka väl. Sedan
+behandlar man dem på alldeles samma sätt med flatting varnish. Hälst bör
+detta ske om sommaren, då torkningen går fortast. Man får sålunda -- för
+5--6 kronor till ett mycket stort rum eller ett par mindre -- en vacker
+gulbrun färgton på sina golf. Dessutom slipper man den ohälsosamma
+skurningen: man endast tvättar af golfven. Och -- ifall icke mycket
+barntramp nöter dem -- behöfver man endast hvart fjärde eller femte år
+förnya denna behandling, om den göres fast och grundlig första gången.
+
+Behöfver man, för värmens skull, mattor, då böra dessa aldrig spikas
+fast -- en af äldre tiders mäst hälsofarliga vanor. De böra läggas lösa,
+endast om så behöfves vara fästa med ringar på storhufvade nubbar, så
+att de lätt kunna tagas af och piskas. Mattor böra alltid vara dämpade i
+färgen, hälst enfärgade i rummets hufvudfärg eller i en komplementfärg
+till denna. Tycker man att det enfärgade allt för lätt blir solkigt
+eller att det värkar enformigt, då bör man i alla händelser endast välja
+mycket småmönstriga mattor. De yppersta exemplen på god stil i mattor
+äro de orientaliska, med sina ej ens klart tecknade, geometriska
+mönster, hvilka ge ett smältande rikt färgintryck, men intet intryck af
+figurer. Att det är lika obehagligt att nödgas trampa på landskap,
+människor och djur, som att se dem öfver sitt hufvud, faller af sig
+själft! Golfvet liksom taket skall värka alldeles lugnt och ingendera
+får i något afseende draga uppmärksamheten till sig.
+
+Detsamma gäller om möbeltyget. Enfärgade eller på sin höjd småmönstriga
+äro de enda möbeltyger, man ej ledsnar vid; de enda, mot hvilka vackra
+handarbeten och människorna själfva taga sig riktigt väl ut, liksom
+dessa äfven "stå bäst" -- som det heter på konstnärsspråket -- mot den
+lugna, entoniga tapeten. Denna borde därför få en bundsförvant i
+kvinnans lust att behaga, ifall den icke redan äger en i hennes
+skönhetssinne!
+
+Svårast är det för dem, hvilka hafva håg för det vackra, men ej mycket
+råd att tillfredsställa denna håg, att erhålla någorlunda stilfulla
+möbler. Ty de äldre, stilfulla och bekväma möblerna äro dyra. De äldre,
+stillösa, från 1840--1870-talet, med sina lösa, svängda former, sina
+meningslösa, ofta påsatta utskärningar, äro stundom bekväma men
+afskyvärdt fula. De helt modärna, jämförelsevis billiga möblerna --
+järnsängen, inventionssoffan, lavoiren, matbordet -- äro bekväma, men
+ofta lika fula. Särskilt vidrig är den inventionssoffa, som kallas
+turkisk divan, en dammgömma om dagen, en usel liggplats om natten; den
+fulaste klumpighet -- i synnerhet med den vanliga klädseln af dåligt,
+mörkfasonerat möbeltyg -- hvilken kan vanpryda ett rum!
+
+Men med litet omtanke, litet möda kan man dock lyckas erhålla ganska
+vackra möbler för billigt pris. Sålunda har man i de flästa hem några
+reservmadrasser och kuddar för gäster. Om man af omålat trä gör en
+ställning t. ex. 2 meter lång, 80 centimeter bred och 35 centimeter hög;
+spikar en sadelgjordsbotten ofvanpå denna, därpå lägger sina
+öfverloppsmadrasser och kuddar, öfver alltsamman breder ett skynke af
+boj, fris, eller hemmaväft tyg samt ställer det hela med ena sidan mot
+en vägg, utmed hvilken man staplar kuddar -- då har man en vacker
+"divan", bekväm att sitta i, härlig att hvila på om dagen och i en
+handvändning förvandlad till bädd för någon familjemedlem eller gäst.
+Ett målat öppet bord -- på hvilket står ett _stort_ handfat och dito
+kanna -- är den bästa och renligaste lavoir.
+
+Köper man enkla djupa korgstolar, i en dämpad, grågul färg, och syr
+några kuddar till dem af de stilfulla och billiga engelska
+kretontygerna, har man ett par bekväma och ganska vackra länstolar.
+
+Om man, i stället för de vanliga dyra matborden med utdragning, hvilka
+kommit i stället för de runda borden med sina besvärliga ben, beställer
+ett enkelt fyrkantigt bord med stadiga ben, samt ej belastar det med
+mycket saker, då har man ett bord, som familjen bekvämt kan samlas vid
+för sina arbeten och lätt afröja för sina måltider, ifall man har
+hvardagsrum och matrum i ett. Men äfven ifall man har en särskild sal,
+borde man aldrig ha ett större matbord än ett fyrkantigt, med plats för
+högst tre vid hvar sida. Ty för ett värkligen innehållsrikt samkväm
+gäller den gamla lukulliska regeln: att man icke bör vara färre än
+gracernas antal -- d. v. s. tre -- och ej fler än musernas -- d. v. s.
+nio. På sin höjd kan man addera gracernas tal med musernas och sålunda
+bli tolf. Men att gå öfver talet tretton är olyckligt -- icke för
+vidskepelsens men för sällskaplighetens skull!
+
+Hvad möblerna för öfrigt angår, så kunde man skaffa sig värkligt vackra
+sådana för ytterst billigt pris, om man vid sin bosättning följde en ung
+flickas exempel, hvilken själf -- med den gamla pinnsoffan och
+pinnstolen till utgångspunkt -- ritade upp en hel, stilfull möbel, den
+hon lät en landssnickare göra och sedan själf målade i grönt samt sydde
+kuddar till af bondväfnader.
+
+Den mäst fullkomliga stolen är den från sextonhundratalet med den raka,
+breda, lagom höga, djupa, tunt stoppade sitsen, de raka, breda, lagom
+höga armstöden och det fyrkantiga, äfven stoppade, ryggstödet. Och denna
+modell är mycket enkel samt lätt att i billigt material eftergöra. Denna
+länstol är fullkomlig, emedan den på ett vackert, värkligt och varaktigt
+sätt fyller ändamålet med en stol, i hvilken man vill kunna på en gång
+hvila och arbeta, hvilken bör vara lätt flyttbar och dock ej rankig.
+
+Den obemedlade har icke samma fara som den rike, hvilken, då han vill
+ordna sitt hem smakfullt, ofta ger det prägeln af en utställning i
+konstindustri, med rum i renässans och rococo, gustaviansk- och
+empirestil. Eller också öfverfyller han, som ofvan sades, rummen med
+möbler och prydnadssaker. I sådana hem får man intrycket att människorna
+äro till för möblernas och rummens skull, icke dessa för människornas.
+Äfven sådana "stilfulla" rum sakna sålunda, för en djupare estetisk
+blick, värklig stil. Ty rum böra ej värka som vore de tillkomna för sin
+egen skull. De böra vara ett uttryck af invånarnas personliga behof och
+smak, af deras minnen och känslor, af deras historia. Mormors
+gustavianska byrå kan mycket väl finnas bland nyare möbler, men man bör
+blott icke störa dess ädla enkelhet genom att sätta modärnt småplock på
+densamma. Farfars tunga länstol behöfver alls icke flyttas upp på
+vinden, endast skjutas in i ett hörn, där den icke står i vägen eller än
+hällre: där den inbjuder till hvila för att betrakta en vacker utsikt
+eller tafla. De små 1700-tals-taburetterna kunna gärna passas in mellan
+modärna möbler, men bara inte klädas med ett möbeltyg, som hör till en
+alldeles annan stil, utan t. ex. med något småblommigt eller randigt i
+ljusa färger. Hvitmålade möbler kunna godt blandas med mahogny- eller
+valnötsmöbler, men däremot borde man hälst undvika alla imiterade
+träslag. En afdelningsskärm är nyttig i sängkammaren, men står oftast
+blott i vägen i förmaket. Det är icke nödvändigt att hvar byst erhåller
+en piedestal, men ytterst viktigt att ingen byst ställes på något af
+plysch omlindat föremål, ty det mjuka tyget ger intet intryck af bärande
+kraft. Det är sådana och tusen andra ting, en kvinna lär sig inse, när
+hon vid valet af hvarje sak frågar sig om den har stil, d. v. s. ej
+blott motsvarar sin uppgift, utan klart och fulländat uttrycker den,
+genom att ändamål, form och dekoration harmoniera med hvarandra. Hvarför
+är t. ex. den korta och tjockhalsade vinflaskan fulare än en långsmal
+och finhalsad? Först och främst emedan man mindre lätt häller ur den
+förra. Hvarför är en tallrik vacker, när dess kant prydes med väl
+stiliserade blommor, men däremot ful, när den har en dalkulla eller ett
+landskap i bottnen? Emedan det är löjligt att äta på en dalkulla eller
+ett landskap! Hvarför är det enfärgade blomglaset vackrare än det med
+blommor målade? Emedan de målade blommorna blanda bort blomglasets
+mening, som är att anspråkslöst framhäfva men ej att täfla med de
+lefvande blommorna. Och samma sak gäller om målade frukter på
+frukttallrikar. Både de målade frukterna och blommorna värka dödt
+bredvid de lefvande. Men en frukttallrik prydes däremot vackert t. ex.
+genom blommor i kanten. Allt porslin att äta på bör endast vara
+dekorerat i kanten, och på sin höjd upplifvat genom något lätt
+bottenornament. Mycket vridna eller öfverlastat slipade glas äro, de
+förra för sköra, de senare för tunga att vara riktigt vackra. Ju enklare
+formen på ett glas är, desto vackrare är det i regeln, och pokalformen
+förblir troligen den vackraste.
+
+Hvarför misshaga konstgjorda blommor och färgade gräs? Emedan dessa
+härma den _friskhetens lycksalighet_ som blomman i värkligheten
+meddelar. Om det också blott är en kvist med höströda blad, ett
+sparrisgräs med sina bär, en tistel, som man om vintern kan sticka ned i
+sina vaser, så äro dessa vackrare än de konstgjorda blommorna. Hvarför
+är det japanska sättet att i en vas ledigt ordna blommor af endast ett
+slag, i de flästa fall vackrare än hvarje annat sätt? Emedan detta just
+ger intrycket af "friskhetens lycksalighet", af att blomman ännu växer.
+Hvarför är det smaklöst att sätta fast vackra tallrikar på väggen, men
+smakfullt att med dem pryda panelhyllan i en matsal? Emedan de i det
+senare fallet pryda, på samma gång som de äro färdiga att tjäna sitt
+ändamål, hvilket de däremot i förra fallet ej göra. Hvarför är en med
+broderi fylld bordduk mindre tilltalande än en slät duk med endast en
+bård? Emedan dukens ändamål -- att skydda bordet -- ej bör dölja bordets
+ändamål att bära saker. Och detta ändamål framträder bättre genom den
+släta dukens jämna yta än genom den af ornament fyllda duken, ornament
+hvilkas linier dessutom stympas genom de saker, som ställas på bordet.
+Detsamma gäller äfven om lampmattor och pallar. Hvarför är ett ljust,
+lätt draperi omkring ett fönster vackrare än ett tungt och mörkt? Emedan
+det senare strider mot afsikten med fönster, som är att släppa in ljus.
+Och för att nå denna afsikt -- att kunna dämpa, släppa in och äfven
+tillfälligtvis utestänga ljuset eller ljudet -- böra hälst hvarken
+gardiner eller förhängen sättas fast, utan löpa lätt, på ringar eller
+breda fållar, öfver en rund stång, vare sig en dyrare af trä eller en
+billigare af metall. Om gardiner och förhängen gäller äfven att de böra
+vara småmönstriga; äro de randiga, böra ej ränderna vara mycket breda.
+Vackrast äro de enfärgade draperierna med bårder. Storblommiga eller
+storfasonerade gardiner och draperier äro olämpliga, emedan deras
+mönster förlora sig då de afbrytas af vecken, som ju måste bildas, och
+dessutom värkar det stormönstriga oroligt. Fastsatta draperier äro
+meningslösa, såvida de icke afse att endast bilda en inramning kring en
+dörr eller ett fönster.
+
+Om vi fortsatte våra frågor, så kunde vi t. ex. undra hvarför en spegel
+sitter väl mellan fönstren, men illa midt emot dem? "Emedan man speglar
+sig bättre i första fallet", svara strax alla kvinnor. Ja, men dessutom
+därför, att spegeln midt emot fönstren skapar det kalla och otrefliga
+intrycket att man bor i ett glashus! Hvarför är det hvita duktyget
+vackrast? Emedan endast detta ger det bländande intryck af renlighet,
+som är en viktig del af behaget vid en måltid. Men det är god smak att
+lifva det hvita med kulörta bårder i fina färger, med en bordlöpare, men
+framför allt med blommor! Låga skålar med blommor, ett tenn-, ler- eller
+porslinsfat med frukter äro de vackraste bordsprydnaderna. Men alla
+bordsuppsatser med klippor, palmer, strutsar, hjortar äro löjliga, ty
+dessa ting ha ej på ett bord att göra och alla höga bordsprydnader äro
+olämpliga, emedan de skymma.
+
+Tusen andra _hvarför?_ lär man sig själf besvara, i den mån man erhåller
+eller själf ger sig den ögats och tankens uppfostran, hvars resultat är
+en god smak. Ju mer denna smak öfvas, ju finare blir urvalet, ju säkrare
+omdömet, ju större ifvern, när det gäller att förena det nyttiga och det
+sköna inom hemmet och att sålunda äfven i yttre afseenden där
+lyckliggöra genom att skapa harmoni.
+
+Och ju mer man därvid själf är värksam, ju bättre. Den återupplifvade
+hemväfnaden, med det hemmaspunna och i naturfärger färgade ullgarnet kan
+t. ex. blifva ett ypperligt medel för en kvinna att på ett personligt
+sätt pryda sitt hem. Som vägledning för smaken finnes bland annat den
+rikhaltiga mönstersamling, som Handarbetets vänner utgifvit. Kvinnorna
+borde äfven värka hvar inom sin ort för att man ej längre skulle
+bortslumpa eller bortskänka de gamla stilfulla möbler, träkärl,
+tennstop, lertallrikar och dylikt, hvilka hafva ett mycket större
+tillgifvenhets- och prydnadsvärde i det hem, dit de af ålder höra, än
+hvad de hos en samlare erhålla. Och därjämte vore det önskligt om
+kvinnan allt mer förlorade smaken för de små onyttiga prydnadshandarbetena,
+med hvilka jag förut framhållit att hemmen nu öfverfyllas.
+Vi böra i hela vår ästetiska sträfvan söka förena det enkla
+med det vackra, det vackra med det nyttiga. Och den skönhet, som nås
+med den minsta möjliga tidsförlust och kostnad, är för de enkla hem, om
+hvilka jag här talar, den mäst värdefulla skönheten. Om man blott följer
+denna hufvudregel, kan sedan den personliga smaken taga sig mångfaldigt
+olika uttryck, ju fler, ju bättre. Hem, som ordnas efter ett visst
+skönhetsrecept, äro det ledsammaste af allt. Det är vanan att tanklöst
+följa modet, som på de nuvarande hemmen satt likformighetens prägel
+jämte smaklöshetens. Hvad som passar i ett visst rum, för vissa vanor,
+vissa förhållanden, det passar ju ej i ett annat. Och den värkliga
+smaken är den, som förstår att skapa ett tilltalande helhetsintryck ur
+de mäst olika förhållanden och med de mäst skilda medel. Den värkliga
+smaken är äfven den ädla smaken, den som vet att måtta och enkelhet äro
+villkor för skönheten, såväl i hemmet som i det konstnärliga skapandet.
+
+Af stor betydelse vore mer smak och färgglädje i ordnandet af
+skolrummen, i synnerhet i landsorten. Stockholmsbarnen hafva ju andra
+medel att utveckla skönhetssinnet, men i landsorten är det framför allt
+af vikt att göra skolan till ett åskådningsmateriel för vackra
+anordningar och värkliga konstföremål. Det vore därför i hög grad
+önskvärdt att landsorten ifrigt anslöte sig till den i Stockholm
+stiftade _Föreningen för skolornas prydande med konstvärk_, så att denna
+rörelse kunde komma att småningom omfatta hela landet. Vid valen af
+konstvärk böra emellertid icke främst historiska eller religiösa, utan
+konstnärliga synpunkter göra sig gällande och konstnärer, icke lärare,
+måste vara de afgörande. Framför allt får konsten icke bli ett nytt
+pluggämne för de stackars barnen, utan endast helt enkelt omgifva dem,
+så att de osökt och naturligt insupa intrycken af vackra byggvärk, af
+ädel, kvinnlig och manlig skönhet, af den stora konstens sätt att
+återgifva människan eller landskapet. Om skolan och skönheten sålunda
+närmade sig hvarandra, skulle detta mer än något annat bidraga till att
+barnen som vuxna sedan i sina hem -- i original eller åtminstone i
+efterbildning -- ville hafva några konstvärk. Och goda efterbildningar
+kan man nu få för några kronor. Äfven människor med mycket små
+tillgångar skulle därför hafva råd att gläda sina egna och sina gästers
+ögon genom en och annan god reproduktion af ett konstvärk, ifall de i
+sin gästfrihet behjärtade Ehrensvärds sats:
+
+_Om man ej i norden lockades af mat, skulle man kunna glädja hvarandra
+med de ädla och varaktiga fostren af nöjen._
+
+Har man lyckats erhålla några konstnärliga efterbildningar, då måste man
+framhäfva dem genom att väl välja både plats och bakgrund. Till
+kopparstick, träsnitt, fotografier passa släta, mörka ramar och en
+någorlunda ljus tapet; blågrått är t. ex. utmärkt för kopparstick. Till
+oljefärgstaflor äro mycket enkla guldramar eller de billiga, släta
+träramar, man själf kan bronsera, ofta att föredraga. De flästa
+oljefärgstaflor taga sig bäst ut på en röd eller -- än bättre -- en
+grågrön vägg. Men äfven fina blågrå och varmt brungrå toner kunna väl
+framhäfva vissa taflor. Efterbildningar af skulpturer i hvitt eller
+terracotta, i svart eller brons passa ungefär mot samma bakgrund som
+oljefärgstaflor utom att terracotta icke står väl mot en röd bakgrund.
+
+Det är emellertid mycket sällan som den obemedlade har tillfälle att få
+en god oljefärgstafla. Han bör därför hälst hålla sig till goda
+reproduktioner. Men för oljetrycket bör han akta sig. Hvarför är
+oljetrycket fult men den goda fotografien vacker? Emedan den senare
+anspråkslöst och ärligt ger en värklig, ehuru svag föreställning om
+konstvärket, medan oljetrycket på ett dåligt sätt söker härma det. Är
+ett oljetryck värkligt godt, då är det också dyrbart. Däremot finnas nu
+fina, akvarelliknande färgtryck, stundom t. o. m. som bilagor till vissa
+jultidningar; det finnes utmärkta ljustryck, träsnitt, fotografier till
+billigt pris, och äfven en del kopparstick och raderingar äro
+jämförelsevis billiga i förhållande till sitt konstvärde. Vid valet af
+dylika konstsaker måste jag naturligtvis taga hvad jag själf finner
+vackert, ej hvad jag vet att andra finna vackert! Ty det är mina egna
+ögon, icke mina bekantas, jag med dessa ting skall gläda. Och det är
+dessutom endast genom att värkligt älska en konstsak, icke genom att
+köpa den, som jag äger den. En rik person, med väggarna fulla af taflor,
+dem han skaffat sig emedan det anses fint att ha taflor, är mycket
+fattigare än arbetaren, hvilken om söndagen på museum uppsöker de
+taflor, han lärt sig älska eller i sitt hem dagligen fröjdas åt en enda
+värkligt vacker afbildning af ett stort konstföremål. Den personliga
+smaken utbildas bäst genom att man rundt omkring sig ser det konstsköna
+och lär sig att uppskatta det. Men de i landsorten boende hafva i detta
+afseende icke mycket tillfälle att utbilda sin smak. En vacker domkyrka,
+ett gammalt slott, en och annan staty, ett och annat nytt hus är -- om
+man undantager Visby, universitetsstäderna och Göteborg -- allt hvad man
+i ett tiotal af våra landsortsstäder har att se med afseende å byggnader
+och skulptur! I de öfriga finnes intet. I fråga om taflor är man i
+landsorten ännu fattigare. Stockholm har ett par härliga byggnader:
+slottet och riddarhuset. Där finnas judiska synagogan, Katarina kyrkas
+kupol och några kyrkspiror att gläda sig åt bland tempelbyggnaderna. Där
+finnas några få bevarade äldre palats och några nyare, hvilka kunna ge
+en föreställning om vacker byggnadsstil. Där finnas t. ex. _Gustaf
+III:s_ och _Karl XIV Johans_ statyer, _Olaus Petri_ och _Axel
+Oxenstjerna_, _Fosterbröderna_ och _Farfadern_, hvilka gifva
+konstnärliga intryck. Där finnas alla nationalmusei konstslöjdssamlingar,
+Skansen och Nordiska muséet, i hvilka man kan lära känna
+både enklare och dyrbarare konstslöjdsföremål och olika tiders
+stilar. Där finnes nationalmuseums tafvel- och skulpturafdelningar. Men
+det tar tid och behöfver vägledning, innan man bland allt detta myckna
+värkligen lär sig urskilja.[B]
+
+  [B] En god hjälp är Eichhorns lilla, illustrerade bok öfver _De bildande
+  konsternas historia_, häftad 2 kr. En utmärkt samling af afbildningar
+  från konstens olika perioder finnes i det billiga arbetet: _Europeisk
+  kulturhistoria_ af Bang. Pris häftad 8 kr. För den, som vill studera
+  olika stilar, anbefalles ett arbete om _Konststilar_, bearbetat af E.
+  Wrangel. Med 250 illustrationer. Häftad 1:50.
+
+Genom flitiga besök i museerna och genom en öppen blick för allt, som
+möter oss af vackert eller fult på gator och torg, lära vi oss dock
+småningom upptäcka orsakerna hvarför den ena byggnaden -- som t. ex.
+Petersénska huset vid Munkbron, eller adelsklubbens hus vid
+Kungsträdgården, Hallwylska palatset vid Berzelii park, Bünsowska huset
+vid Strandvägen, teknologiska institutet i Kungsbacken, Adelsköldska
+villan på Villagatan, elektricitetshuset vid Smålandsgatan -- behaga oss
+så oändligt mycket mer än de hus, som omgifva dem. Eller hvarför t. ex.
+den ena statyn ger oss intryck af lif, den andra af död och därför
+lämnar oss alldeles kalla. Eller hvarför den ena taflan för hvar gång
+ger oss en ökad glädje, medan vi ledsna på den andra, hvars ämne kanske
+först tilltalat oss så, att vi föredragit den framför andra, i själfva
+värket värdefullare.
+
+Villkoret för att finna skönheten är att söka den; villkoret att lära
+förstå den är att älska den! Då tränga vi med hvarje dag allt mer in i
+dess väsen, lära oss finna de äkta skönhetsvärdena och erhålla sålunda
+också möjligheten att åt vårt enda, lilla fattiga rum gifva en sådan
+prägel, att den som där inträder, skall känna att dess väggar omsluta en
+människa, hvars lif blifvit lyckligare genom att hon kan njuta och välja
+det sköna.
+
+På landet är det ibland herregården och kyrkan, men dock mäst naturen,
+hvilken understöder och utvecklar skönhetssinnet. Där är det blommor och
+grönt, som bäst pryda hemmen; där är det alla årstidernas skiftande
+taflor man måste lära sig uppfatta och älska. Från och med vårens
+tindrande ljus öfver den ännu kala jorden till höstens grå himmel, mot
+hvilken träden så fint eller kraftigt teckna sig; från vinterns
+rimfrosthöljda hvita björkar till sommarens strålande färgprakt kan den
+seende ständigt finna nya taflor att njuta. Och om man än på landet har
+mindre tillfälle än i staden att för billigt pris kunna skaffa sig
+vackra föremål till hemmet, så har man däremot på landsbygden mera tid
+och råd att genom vacker hemslöjd -- väfnader, snideri och konstsöm --
+pryda det. Hvarken land eller stad äro således lottlösa när det gäller
+skönheten! Denna kan öfverallt komma att meddela sitt glädjande,
+förädlande inflytande, endast människorna börja att öppna sina ögon och
+hjärtan för allt det vackra. Men först och främst måste de lära sig inse
+att det vackra alls icke hör till lifvets öfverflöd, utan att man
+arbetar bättre, mår bättre, blir vänligare och gladare, ifall man i sitt
+hem, det må vara hur litet som hälst, möter vackra former och färger på
+de ting, med hvilka man omgifver sig. Förstår man att uppsöka det sköna
+i konsten och naturen, då inser man snart af egen erfarenhet att
+skönheten ger hjälp och lyftning äfven under det tyngsta arbetssläp.
+
+Men ingen konst, ingen lyx kunna gifva skönhet åt det rika hem, där den
+värkliga skönhetskänslan och skönhetsglädjen saknas. Det är förgäfves,
+som man söker ersätta dem genom prakt. Dessa antydningar -- om de enkla
+medel med hvilka man kan nå skönhet i de enklaste hem -- afslutas därför
+bäst med Ehrensvärds gyllene ord:
+
+_Tingens skönheter fly mer och mer, som de blifva sammansatta och för
+människans natur onyttiga._
+
+
+
+
+2. Hvardagsskönhet.
+
+
+Invid mitt barndomshem fanns en lång hag-väg, tätt bevuxen med kort
+gräs, så att den såg ut som täckt med en gångmatta af grön sammet. Men
+så fort man började gå på vägen, fann man vid hvarje steg att också här
+funnos stickor och vissna löf, småsten och gropar: det var blott när man
+såg tillbaka och framåt, som vägen syntes alldeles grön och sammetslen.
+I synnerhet när man såg framåt!
+
+För ungdomen ser framtiden ut som denna gröna stig. Snart får man dock
+erfara huru mycket mindre jämn lifvets väg är, än den ter sig för det
+framåtblickande ögat. Det står icke inom människoviljans makt att helt
+omdana lifsförhållandena, och därför ligger lyckan, som de gamle sade,
+"i gudarnas knän", icke i svaga människohänder.
+
+Men ehuru det således endast till en del beror på oss själfva, om lifvet
+blir lyckligt, kunna vi själfva afgöra om det skall bli rikt och skönt.
+
+Detta senare beror på om vi lära oss se, höra, gå ...
+
+Många röster afbryta: "Vi äro lyckligtvis hvarken blinda, lama eller
+döfva!" Men för att veta om vi värkligen kunna se, höra o. s. v. måste
+vi kunna svara nej på en fråga:
+
+Ha ni aldrig någonsin tråkigt?
+
+De flästa medgifva då helt visst, att de ofta känna ledsnadens blyhätta
+öfver sitt hufvud, den, som gör allt tungt, grått och olustigt.
+
+Men nu är det så att de, som värkligen kunna höra och se, för dem kan
+ledsnaden visserligen skymta förbi, men vågar ej närma sig dem annat än
+på höfligt afstånd.
+
+Det skulle således finnas olika sätt att se, att gå och att höra?
+
+Helt visst.
+
+Den ena människan ser till exempel att där står ett hus, där en
+träddunge och att där ligger en oslagen äng.
+
+Den andra människan ser också huru täckt huset ligger inbäddat i det
+gröna; huru vackert solljuset glimmar på trädens löfvärk; huru
+mångskiftande ängsblommornas färger blandas med hvarandra.
+
+Den förstnämda människan märker väl att stormen viner och att fåglarna
+sjunga. Men den andra förstår hvad stormen talar, och fågelkvittret ger
+återklang i hennes hjärta. Den ena ser på taflor med öfverhalkande ögon;
+taflorna säga honom intet, han känner sig ej rikare eller gladare genom
+att gå och tänka på de djupa färgerna, det själfulla uttrycket i ett
+konstvärk. Han läser en bok för att få tiden att gå; ej för att få
+näring åt sin tanke, sin inbillning, sin känsla. Men den andra människan
+går omkring i sitt arbete med konstvärkets, med bokens lif i sin själ.
+
+Den förstnämda människan kan nog se andra människors yttre företeelser,
+men märker ej ens om de äro värkligt vackra eller icke, ty hon söker ej
+själen i dragen, ej lifshistorien i uttrycket. Tusende ting, som röra
+andras sorg eller glädje, arbete eller hänförelse, äro för en sådan
+människa dolda. När hon talar, blir det därför också blott om
+ytligheter, pängar eller nöjen, mat eller kläder, vind eller väder --
+ingen blir vare sig klokare, bättre eller gladare därigenom. Och hör hon
+andra tala innehållsrika ord, då gå dessa som moln högt öfver hennes
+hufvud, falla icke som fruktbringande rägn öfver hennes själs marker.
+
+Man finner således, att det icke är alla som se, hvilka ha två ögon i
+hufvudet; icke alla som lefva, hvilka gå omkring på ett par friska ben.
+
+En af de största andar, som mänskligheten ägt, är, som de flästa veta,
+den tyske diktaren Göthe, hvilken föddes 1749 och dog 1832. Han hade
+således haft ett ovanligt långt lif, men ej blott detta, utan äfven ett
+ovanligt rikt. Ej genom en mångfald af yttre öden, utan därigenom att
+han ända från sin tidiga barndom förstod att lefva, förstod att med
+vakna sinnen och öppen själ tillägna sig konstens, naturens och
+människolifvets rikedomar.
+
+Bland de otaliga visa ord han yttrat om konsten att lefva är också
+detta:
+
+"_Man borde hvarje dag se en vacker tafla, höra någon god musik, läsa i
+en värdefull bok och göra åtminstone en god gärning._"
+
+Genom att vi följa denna Göthes lefnadsregel kunna tider, hvilka äljes
+skulle förflyta tomma och tråkiga, för oss erhålla ett rikt värde,
+liksom den grå vadmalsvåden, hvilken sägnen låter Sigrid den fagras make
+pryda med pärlor och ädelstenar.
+
+"Men för oss är det alldeles omöjligt att följa den regeln", invända
+några röster. "Vi ha inga taflor hemma; på museum kan man ju inte gå
+hvar dag. Och hur ofta bjudes man på opera eller konsert eller ens
+vacker musik i sällskapslifvet? Böcker -- ja, dem kan man lättare få.
+Men har man boken, finnes ofta inte tid att läsa den. Och goda
+gärningar! Jag undrar just hur mycket godt man kan göra med sin veckolön
+-- som skall räcka till allt möjligt annat också!"
+
+Och dock är det alldeles säkert, att äfven den, som bor där hvarken
+museer eller musiknöjen finnas, som sällan ser en ny bok och som kanske
+ej ens kan lefva på sin veckolön -- hon eller han kan i alla fall följa
+Göthes visa råd för att ge lifvet innehåll!
+
+En del af dem, som läsa detta, se i sina hem, om icke riktiga konstvärk,
+så dock en eller annan afbildning af dylika, men de ha vant sig att
+betrakta dem ungefär som möblerna: som något hvilket hör till och man ej
+vidare tänker på. Börja nu värkligen se på dem; söken upptäcka
+konstnärens tanke och känsla i dem -- och dessa afbildningar skola för
+er bli lefvande, ge er daglig glädje genom sin åsyn!
+
+Och, om ej ens sådana afbildningar finnas i hemmet, så har man i alla
+fall bilder och taflor rundt omkring sig, i hemmet och utom det: de
+vackert blommande växterna i fönstret; det lilla rödkindade, klarögda
+barnet; en gummas fina, gråa hufvud; här midt emot en ung arbeterska,
+som med behagfulla, lätta och mjuka rörelser sköter sin syssla; där far
+en landtman till torget: han ger en präktig bild af kraft och hälsa, då
+han med fast hand tyglar sina hästar. Äro ej träden här borta en tafla,
+där de stå med sin rimfrost på de fina grenarna? Är ej kyrkspiran eller
+bärgstoppen vacker, där den tecknar sig mot himlens aftonguld?
+
+Den, som är nog lycklig att bo på landet, kan i naturens skiftningar,
+vid landtlifvets sysslor, dagligen finna nya taflor. Äfven där naturen
+icke är i vanlig mening vacker, kunna seende ögon upptäcka så mycket att
+glädjas åt: hedens röda ljung, eller åkerns gula vågor, skogens gröna
+djup, eller aftonhimlens färger.
+
+Men musiken? Ja, också den kan man i viss mån skaffa sig själf. Har man
+ej öra för skogens och böljans melodier, för fågelkvittret och biens
+surr, för pärlande skratt och ömma tonfall -- då blir man nog ofta utan
+sitt dagliga musiknummer! Men har man icke öra för alla dessa toner från
+lifvets stora strängaspel, då är man nog inte häller bland dem, som
+skulle kunnat helt öppna själen ens för de största mästares toner!
+
+Böcker finnas sällan godt om i svenska hem. Hos oss anse tyvärr äfven de
+rika, att de i allra främsta rummet böra spara på böcker och läsa blott
+hvad de kunna få låna -- ehuru i ett värkligt bildat hem möbler och
+kläder hällre borde vara enklare och böckerna flera! Dock finnes det
+nästan alltid någon utväg för den, som allvarligt vill nå fram till
+världslitteraturens haf. Baden där kunna ha sina faror, liksom baden i
+det öppna hafvet. Men man kommer upp ur dem friskare, starkare, vackrare
+än förut -- vackrare, emedan en rikare själ ger oss ett själfullare
+anlete!
+
+För den, som endast har några få goda böcker inom sitt räckhåll,
+återstår det att dess mer fördjupa sig i dem man har. Och så kan man ju
+än flitigare vända bladen i naturens och människolifvets båda väldiga
+värk! Ofta kan man genom att följa en enda plantas utveckling lära mer,
+än af en afhandling; från en arbetarhustru får man kanske höra en
+lifshistoria, mer gripande än en roman; hos en gammal backstugusittare
+kan man finna en lefnadsvishet, djupare än hos mången lärd. Ty visheten
+och poesien finnas icke blott inom bokpärmarna, det kommer man snart att
+upptäcka!
+
+De goda gärningarna slutligen?
+
+Ungdomen vet icke, att den öfvar en god gärning endast därigenom att --
+i hälsa och glädje, i godhet och oskuld -- finnas till! En sådan ungdom
+är helt enkelt tillvarons största skönhet och största välgärning för de
+åldrande, de af lifvets sorg och möda brutna.
+
+Men både ung och gammal ha dessutom möjligheten att äfven på annat sätt
+göra godt, och icke en utan många gånger om dagen. Räcka våra pänningar
+ej så långt -- ehuru de med omtanke räcka icke så kort -- så finnes vår
+arbetskraft, som kan förmå en del. Och alltid finnes den finkänsliga
+vänligheten mot de lidande, med hvilken vi kunna göra godt, om också
+både pänningar och tid fattas oss.
+
+Och dessutom finnes det inom hemmet så många goda gärningar att öfva!
+Där kunna familjens medlemmar på mångfaldigt sätt lätta arbetet eller
+spara stegen för hvarandra; där finnas tillfällen att försvara den
+oskyldigt angripna; att ställa till rätta en oordning, som annars skulle
+vållat ledsamheter; att uppmuntra eller trösta med ord, blick, leende;
+att dämpa tvister eller häjda förtal och tomt prat, genom att föra något
+bättre på tal. Vid arbetet, i kamratkretsen, i lifvet skall vanan att gå
+vår väg fram i värksam välvilja göra lifvet ljusare, rikare, skönare för
+vår omgifning och därigenom för oss själfva.
+
+Alla inse nog nu, att det icke var öfverdrift i mitt påstående att man
+-- om också under enformigt arbete, tunga sorger, tryckta förhållanden
+-- förmår lefva ett rikt lif! Den fattigaste skall kunna äga mer af
+tillvarons värkliga skönhet och rikedom än den, som synes besitta allt
+världens goda, men som icke har en lefvande själ att omfatta det med.
+
+Ty konsten, naturen, böckerna, människorna äro våra, blott i den mån vi
+själfva älska dem. Hängifvenhet är villkoret för all tillägnelse, vare
+sig af kärlek, godhet, vishet eller skönhet. Endast den, som ger, äger
+något ...
+
+Detta är en af lifvets skönt allvarliga sanningar, hvilken vi
+visserligen kunna meddela hvarandra som ett råd, men hvilken hvarje
+människa hvar dag af sitt lif själf måste efterlefva för att värkligen
+inse.
+
+
+
+
+3. Fästvanor.
+
+
+När Verner von Heidenstam i sin geniala studie öfver _Svenskarnas lynne_
+framhöll vår brist på sund konservatism, träffade han därmed äfven
+grundorsaken till den poesilöshet, som blifvit följden af vårt
+hänsynslösa handhafvande af gamla minnen och gamla seder.
+
+Kvinnorna, hemlifvets och sedens skaparinnor, hafva framför allt skuld i
+att den vackra, starka konservatismen dör ut, att hemlifvet allt mer
+saknar den fasthet och skönhet, hvilka gifva djup åt hemkänslorna och åt
+fosterlandskärleken.
+
+Jag vill här endast uppehålla mig vid en enda sida af den nämda
+hänsynslöshetens utplattande invärkan, nämligen den, som yttrar sig i
+utplånandet af de gamla fästseder, hvilka fordom voro orubbliga
+grundlagar i hemmen.
+
+Att en del gamla seder måste komma att öfvergifvas, sammanhänger med nya
+lifsåskådningar, ändrade produktionsförhållanden, lifligare samfärdsel
+och andra tidens drag. Att hvarje hem kommer att fira sina fäster mer
+individuellt, är äfven en naturlig följd af utvecklingen. Men många af
+de gamla bruken äro icke afskaffade genom något annat inflytande, än
+slapp likgiltighet och bristande sinne för den glädje och stämning,
+dessa bruk medföra. Framför allt ha hållningslöshet och poesilöshet
+efterträdt den gamla innehållsrikedomen, emedan man försummat att gifva
+fasthet och följdriktighet åt de nya bruk, dem man i hvarje särskilt hem
+gör gällande. Ena året firar man till exempel julen på ett sätt och
+andra året på ett annat; den ena anordningen finner husmodern besvärlig,
+den andra finner husfadern onödig, och så öfverger man dem och det
+uppstår i fästvanorna en rörlighet, under hvilken barnen medvetet lida.
+"Hvarför få vi inte detta i år? Vi hade det ju så i fjol? Ack, låt oss
+få det så, som vi förr brukat!" hör man ofta barnen bedja. Och de röja
+genom denna sin konservatism en djup etisk och estetisk
+själfbevarelseinstinkt! Ty det är upprepandet, vanorna, hvilka på alla
+hemlifvets områden bestämma känslornas djup och innehållsrikedom. Illa
+sköter därför den uppfostrare sitt värf, som icke förstår att bruka
+årets fäster, liksom alla dess andra naturliga glädjeämnen, för att
+utveckla barnets känslolif, för att poetiskt fördjupa så väl dess
+ömhets- som dess skönhetsintryck.
+
+Hemmet i staden har i detta fall färre hjälpmedel än hemmet på landet,
+men hvarje hem har dock någon möjlighet att göra afbrotten i årets
+hvardagsgång rika på färg, en färg, som ger en glödande glans ännu åt
+gubbens minnen, och som tårar främlingens ögon när han, i andras hem,
+ser några af de små drag, hvilka voro fästens kännetecken äfven i hans
+barndomshem.
+
+I staden som på landet har man ju i regeln julgranar, och barnen själfva
+vaka så godt de förmå öfver att granen skall blifva prydd alldeles på
+samma sätt år efter år. Och öfver julmatens häfdvunna art vakar den
+manliga konservatismen!
+
+Men annars består julens firande numera egentligen i hopandet af nya
+läckerheter och i massor af julklappar. Ingendera delen främjar den
+poetiska julstämningen! Men den gammaldags julfirningen med grenljus och
+stora högar af julbullar; med kärfve åt fåglarna och dopp i grytan; med
+julbock, julkrubba och julkubbe; på landet med den hänryckande färden
+vid bloss till julottan; med de gamla jullekarna ända till tjugondag
+Knut, då julen dansades ut -- alla dessa och andra gamla seder fyllde
+barnets sinne med hälgens säregna stämning, en stämning, som tyvärr allt
+mer förflyktigas genom det nutida julfirandet: fråssandet i ett
+öfverflöd af presenter, godsaker och stora barnkalas. Här och hvar
+uppehållas ju ännu en och annan af de gamla julsederna, men i det stora
+hela blifva dessa seder allt mer tillfälliga och höra icke till det
+ovillkorliga, det genom hvilket fästminnena bli djupa och skilda från
+allt annat.
+
+Nyåret har länge saknat en särskild fästprägel, ty nyårsvakan är nästan
+alldeles fallen ur bruket. Men därför borde hemmen skapa hvar sin sed,
+enligt hvilken de unga -- i allvar och i glädje -- på ett vackert sätt
+sade det gamla året farväl och hälsade det nya. Trettondagen har numera
+endast kvar sin böna i gröten, sedan den fröjd, som stjärngossarna
+beredde barnen, äfven hör till det försvunna. Som folksed kan
+stjärngossarnas vandring ju icke återkomma, men som hemnöje för barnen
+kunde seden helt visst ännu bli långlifvad, i synnerhet sedan Skansen
+-- till hvars skapare den sunda konservatismen i vårt land står i
+outplånlig tacksamhetsskuld -- åter upptagit densamma, liksom Lucia med
+hennes brinnande ljuskrona.
+
+Påsken har ju ännu på västkusten kvar sina påskeldar och öfver allt sina
+ägg, med målning och med inskrifter. Den glädjen kunde bli ännu
+stämningsfullare för barnen, om man följde den tyska seden att -- då man
+så kan -- utomhus, i det nyss bara gräset och bland de ännu nakna
+buskarna, göra fågelbon, i hvilka barnen sedan själfva söka och finna
+sina brokiga ägg -- den ännu kala markens första frukt för året! Endast
+i få bygder ser man nu vid Valborgsmässan eldarna flamma i den ljusa
+kvällen. Inte heller firas första maj som förr med våfflor och mjöd, af
+hvilket man drack sig märg i benen! Om hemmen åter upplifvade denna sed
+och -- i en tidsenlig form -- den gamla leken mellan de utklädda vinter-
+och vårkungarna, skulle barnen erhålla ett oförgätligt minne af vårens
+återkomst.
+
+Allt hvad våren hunnit gifva af blommor och grönt sattes fordom vid
+pingsten i spisel, i ljuskronor och stakar -- liksom för att fira vårens
+seger öfver allt, där elden kämpat mot vinterns köld och mörker! Och
+huru "klädde" man icke hvar vrå vid midsommaren; huru kär var ej dess
+fäst med sin "majstång", sin dans och sin musik i sommarnatten! Men på
+många ställen i vårt land är nu också majstången tyvärr endast ett
+minne!
+
+Alla dessa och andra enkla bruk, som sammanhängde med lifsuppfattningen
+och med årets tider, voro emellertid fulla af just det enkla bildspråk,
+den naiva skönhet, som lämpa sig för barnets behof och gifva poesi åt
+barnets stämningar.
+
+Hvarje hem har ju äfven sina särskilda fästdagar, åt hvilka man dock nu
+mera ofta på samma sätt försummar att gifva denna särskilda fästprägel,
+som från en kär vana blir ett kärt, rörande minne. Födelsedagarnas och
+andra bemärkelsedagars traditionella blommor, fästrätter och "firningar"
+-- än med "utklädsel" eller knäckkokning eller plättkalas och dylika
+enkla nöjen -- kunna emellertid icke ersättas af några mer storartade,
+för hvar gång nya fästligheter.
+
+Hvarje hem har plikten att göra äfven hvardagen och söndagen
+innehållsrika för barnen, genom små nöjen efter slutat arbete: om
+vintern sagostunder vid brasan, med äpplen och nötter vid särskilda
+anledningar; eller sång kring pianot eller läsning af en ny "rolig bok"
+eller förevisning af ett planschvärk. En mor, som är artist i hemlifvets
+konst, skapar för aftonens samvaro det lugn, som redan ger barnen en
+fästlig känsla; hon förstår att med några blommor i en vas eller andra
+enkla små anordningar för trefnaden fylla barnens sinne med omedveten
+skönhetsglädje, medan den mor, som saknar hemlifvets konstsinne, däremot
+dagligen pinar barnen genom den oro, den fulhet, den hållningslöshet,
+hon kring sig utbreder. Under gemensamma vandringar -- särskilt när
+hemmet är på landet -- öfverflöda glädjekällorna för den, hvilken
+förstår att lära barnen se hela naturen som en fäst, från framträdandet
+af sälgens luddiga "gåsungar", blåsipporna och lärkan, till den första
+hvita snön! Det är kunskap och poesi på en gång att låta barnet följa
+kornet fram till den gröna brådden, det lena axet och det fina mjölet;
+honungen från klöfverängen och lindblomman till den hvita vaxcellen;
+fågeln från det spräckliga ägget i boet till flyttfåglarnas färd genom
+den klara höstluften; äpplet från den rosiga blomman till den fyllda
+fruktkorgen!
+
+Genom att de vuxna sålunda lära barnet se och förstå naturen, blir hela
+året för barnet fylldt af lefvande skönhet. Barnen räkna tiden efter det
+första gökropet, det första axet, den första linnéan, det första
+smultronet och de första nötterna! De lära sig älska all skönhet omkring
+sig, som konstnären älskar den. Och äfven den hvardagliga enformigheten
+genomtränges för dem af innehållsrikedom, när de vänja sig att med alla
+sinnen lefva, med alla sinnen njuta skönheten, först på barnasätt, i det
+lilla och enskilda, sedan -- då blicken vidgats -- i det stora och hela.
+
+Mången kvinna, som själf är känslig för skönheten och naturen, som
+känner stämningens makt att ge färg åt tillvaron, som genomglödes af
+minnenas poesi, försummar dock nu ofta att för barnen rikta hemlifvet
+och söckendagen, liksom fäststunden och hälgen, med denna färg, denna
+poesi. Men när hemlifvet åter blir en konst, till hvars utöfning
+kvinnorna erhålla ro och tid, då kommer en af de uppgifter, åt hvilka de
+med djup skaparglädje skola ägna sig, att blifva den att, genom enkla
+och naturliga medel, fylla hemmet och barnasinnet med dagliga glädje-
+och skönhetskänslor.
+
+
+
+
+4. Skymningsbrasan.
+
+
+Om allt mellan himmel och jord finnas olika meningar. Enstämmiga äro
+emellertid tankarna om solen och om brasan; åtminstone äro alla nordbor
+rättrogna sol- och eldsdyrkare!
+
+Men man lefver ej efter denna sin religion. På många sätt beröfvar man
+sig själf solen -- till exempel genom att täppa fönstren med gardiner
+eller sofva långt in på förmiddagen! Och år från år uttränges brasan af
+bränslesparande uppfinningar.
+
+Det är icke mera den blossande julbrasan, som ger julaftonen dess
+ljusskimmer. De väldiga stockeldarna flamma icke längre i de stora öppna
+spisarna på herregårdarna, ty spisarna hafva måst ge vika för
+kakelugnarna, som nu i sin ordning ofta stå kalla. Just i vår tid, när
+man icke längre har ro att hålla skymning eller råd att elda med ved,
+har man börjat brodera braskuddar, inbjudande till långa pratstunder
+framför elden i skumrasket, kuddar, hvilkas oföränderligt prydliga skick
+emellertid visar, att brasan sällan brinner. Som andra gudomligheter
+före henne är hon förjagad af den prosaiska nyttan, denna gång i gestalt
+af patenterade kaminer och värmeledningar!
+
+Men med brasan förlorar vårt folk mer poesi och skönhet än om tre
+fjärdedelar af alla våra skalders och målares värk ginge upp i rök!
+
+Finnes det något äkta nordens barn, som ej först började drömma under
+stirrandet i den lekande, lockande elden, hvilken omöjligt kunde vara så
+stygg, som mamma sade? Bar drömmaren äfven gryet till en tviflare i sig,
+då blef en dag hågen att pröfva eldens egenskaper oemotståndlig: man
+brände under jubel den ena saken efter den andra, tills pappas tidning
+eller mormors stickstrumpa blifvit underkastade eldprofvet, eller de små
+händerna illa tilltygade under något försök att ta fatt den trolska
+elden. Men hvarken bannor eller brännblåsor kunde minska kärleken till
+elden: den skälfvande vördnad, hvilken utgör en så stor del af barnets
+kärlek -- liksom af all stor kärlek -- blef endast ökad och med den
+tjusningen.
+
+Och när man blifvit några år äldre, då äro de växlande bilder, glöden
+dana, barnens käraste tafvelbok, en där de själfva äro de skapande
+konstnärerna.
+
+"Hvad ser _du_?" frågar man hvarandra. "En jätte med ett glödande gap."
+"Jag ser en prinsessa på knä i en skog." "Ser du där, ett lejon, med
+eldögon?" "Ja, ja, och bakom en riddare med hjälm!"
+
+Hvar och en i syskonringen -- ifall man har lyckan att vara flere syskon
+-- väljer i glöden sitt palats. Och många ramlade luftslott under senare
+år hafva framkallat mindre häftiga sorgeutbrott än det torn, som först
+instörtade, mången ståtlig villa mindre äkta glädje än det slott, som
+längst stod upprätt i den falnande glöden.
+
+Och huru många hemska och rörande sagor hafva icke fått sina belysningar
+af brasan, när barnjungfrun berättat "mera", "bara mera", med
+barnaflocken lägrad omkring barnkammarelden, som lyst i tårarna på
+deras, af harm eller hänförelse blossande, kinder! När sedan sagorna
+tystnade, emedan småsyskonen skulle i säng, då afhandlades det hörda vid
+en brasa i salen; jättehufvuden knäcktes och troll stektes i
+inbillningen, medan nötterna och äpplena undergingo detsamma i
+värkligheten. Man täflade om att visa sig duktig genom att -- sedan man
+först brandförsäkrat fingrarna i munnen -- nappa de kol, som sprakade
+ut, och kasta in dem igen. Stundom lyckades det så väl, att en hel brand
+föll ned och måste in igen med hjälp af eldgaffel och en fyndighet, lik
+Tummelitens i dennes svåra lägen! När man lyckades med branden växte
+modet, och man undrade ifall man ej själf genom list och bragd kunnat
+bortsnappa sjumilastöflarna och hämta prinsessan ur jättens våld?
+
+Allt detta afhandlades, medan falaskan föll öfver glöden, skuggorna
+djupnade i salens hörn och den döende brasans röda strimmor blefvo så
+hemska, att man kröp tätt intill hvarandra i tjusad skräck öfver dessa
+drömda faror.
+
+När så den tiden kom, att man kunde läsa sagor själf, huru många förbud
+utfärdades icke mot att läsa vid eldsken för ögonens skull; förbud dem
+man gjorde väl i att öfverträda! Ty om än ögonen ledo en smula -- hvad
+vann icke fantasien af denna läsning framstupa vid brasan, hvars flammor
+lekte öfver Andersens Eventyr eller folksagorna eller Snorre Sturlason;
+hvars röda glöd manade fram syner af de blodiga böljorna vid Svoldern
+och Hjörungavåg!
+
+Intet landtbarn glömmer väl någonsin den stora dag, då man för första
+gången fick elda i barnkammaren: huru man sprang till själfva vedbacken
+efter veden; huru man tiggde de torraste spingstickor; huru man tillgrep
+en hel bunt svafvelstickor, njutande af syskonens häpnad, de som ännu
+strängt förmanades att icke leka med elden! Ingen minister har med mera
+oro motsett voteringen om en kabinettsfråga, än en dylik sexåring
+afvaktat om den nytända brasan skulle ta sig!
+
+Och när sedan den ålder kommit, då man icke längre är liten, men ännu
+ung, huru drömmas ej just vid brasan de finaste, skäraste drömmar om
+lyckan vid egen härd! Och huru ofta hafva ej under alla åldrar tårar
+torkats i brasans sken; huru klart har man icke vid dess ljus blickat in
+i de dolda gömslena af sin egen eller en annans själ! Huru många rika
+minnen hafva ej genom brasans trollmakt blifvit frambesvurna!
+
+Man vet icke riktigt hvad en brasa är, om man ej firat skymning invid en
+dylik, som flammat ur spiseln i någon gammal bondstuga eller
+prästgårdssal eller kanske allra hälst i en herregårdssalong, en brasa,
+hvars sken fladdrande lekt öfver de träpanelade väggarna, belyst de
+mörknade familjeporträtten, glindrat i ljuskronornas prismer, kallat
+fram ur halfskymningen alla röda färgstänk i de gamla broderierna, all
+förgyllning på de antika stolarna och uppfört fantastiska dansar i det
+höga taket. Under tiden måste en kvinnlig familjemedlem af en föregående
+generation berätta -- på det äkta konstnärliga, stilla sätt, där
+berättaren själf försvinner -- och göra alla de romantiska släkt- och
+ortkrönikorna samtida, lefvande, förfärande och förförande. Medan man,
+under stirrande på eldens lekande tungor, lyssnade till den lugna,
+lidelsefria stämman, då vaknade kanske för första gången aningen om
+lifvets tragik: om lidelser, förtärande som eldslågor, om känslor,
+hvilka icke af stora vattuströmmar kunna utsläckas.
+
+Brasan glöder aldrig så gyllenröd som i sådana skymningsstunder, utom
+när två människor i ett nytt hem blicka in i den, under drömmen att bli
+lyckliga genom hvarandra, och när den flammar som glädjebloss från
+härden i ett återfunnet hem.
+
+Den religiösa kult, fäderna ägnade härden lika väl som altaret, har
+egentligen aldrig upphört i våra nordliga bygder, där elden under en
+stor del af året ersätter solens värme och ljus. Spåren af denna
+religiösa dyrkan lefva ännu i månget folkord, mången folksed ända från
+de tider, när vikingar, under af stockelden sotad ås, samlades till
+sagoförtäljande dryckeslag.
+
+Hvad brasan dag ut och dag in är för fattigman på svenska landsbygden,
+det anar den, som en höstafton farit förbi bygdens små stugor och i
+brasans fladdrande ljus sett barnen samlade kring mor, som kokar gröten
+eller spinner på sin rock, medan barnen med hög röst läsa sin läxa i
+eldskenet, hvilket breder en stunds glans och skönhet öfver den
+tarfligaste omgifning. Och far ökar farten af sina nyss så trötta steg,
+när han ser det vänliga eldskenet lysa ur de små rutorna!
+
+Det är en ännu återstående rikedom för landsbygdens fattiga att, huru
+stora deras umbäranden än annars äro, de mera sällan än deras likar i
+staden behöfva sakna eldens lifgifvande inflytande. I fattig mans stuga
+ersätter den från spiselhällen sprakande tallvedsbrasan delvis varma
+kläder och närande rätter, lampor och ljus, taflor, musik och poesi. Det
+var detta den franske diktare visste, som svarade sin dotter, då hon
+sporde om de båda glimmande punkterna vid synranden:
+
+    Tvänne världar, mitt barn, tvänne världar,
+    fattigmans eld är en, den andra en stjärna ...
+
+Men också i fråga om de burgna hemmen finnas de, som tro att hemkärleken
+står i så oupplösligt samband med eldstaden, att den aftager med denna
+och alldeles upphör i de land, där elden endast brukas att koka vid! Så
+mycket sanning ligger väl i denna paradox, att arten af hemkänslan helt
+visst blir en annan hos de folk, där inga brasor behöfvas.
+
+Men dessa folk äga då en ersättning i rikare solflöden och i allt det
+myckna, som därmed sammanhänger. De nordbor åter, hvilka ej bland sina
+käraste barndomsintryck hafva brasan -- och dessa stackars människor
+blifva i kaminernas dagar allt flera -- dessa nordbor hafva ingen
+ersättning. De blifva, om icke sämre, så dock alldeles afgjort fattigare
+än de, hvilka äga denna heliga eld bland sina minnen. Och därför bör
+hvar och en, som kan det, låta sina barn växa upp med brasans glädje.
+
+       *       *       *       *       *
+
+Under dessa funderingar öfver brasan hade jag nästan glömt min egen,
+hvilken föranledt dem.
+
+Skörnade lågo träden i kakelugnen, färdiga att vid den lättaste beröring
+falla i sär med rödglödande kol, hvilka snart skulle kallna till en
+handfull aska, enda återstoden af hvad som en gång var den fina
+resningen af en glänsande, hvit björk, som speglat sin mjälla vårgrönska
+i en insjös yta; öfver hvars vajande grenar sommarmånskenets ljusa
+floder runnit; som på ängens höstdäfna tufvor strött skurar af
+gyllengula löf; på hvars fina, af rimfrostens silfver omspunna, kvistar
+vinternattens stjärnor hängt som blåblixtrande juveler.
+
+Stackars björk! All din fägring, all din kraft, all din rikedom,
+hindrade icke att yxan sattes till din rot, att sågen gjorde dig till
+ved!
+
+Du blef "värderad" och du blef "samhällsnyttig". Men det kostade dig
+ditt lif ...
+
+Den sista glöden mörknade. Under falaskans gråhvita flagor blänkte dock
+ännu några kol, ett par heta, glimmande ögon, hvilka tycktes spörja:
+
+"Är då människornas öde annorlunda?"
+
+Ja, svarade det inom mig, människornas öde är annorlunda men ej sällan
+ringare. Äfven vi ryckas ofta ur den sfär, i hvilken vi lefvat vårt
+värkliga lif, bort till nyttans värld. Men där bli vi icke, som trädet,
+lifvande, värmande skönhets- och glädjebringare. Vi förtorka, vi
+förbränna icke. Men först när vi inse att vi måste förbrinna, ifall vi
+skola lyckas göra lifvet varmare och skönare för oss själfva och för
+andra -- först då skola våra människoöden i innehållsrikedom kunna
+jämföras med trädets, hvilket falnar på vår härd!
+
+
+
+
+
+End of the Project Gutenberg EBook of Skönhet för alla, by Ellen Key
+
+*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SKÖNHET FÖR ALLA ***
+
+***** This file should be named 39213-8.txt or 39213-8.zip *****
+This and all associated files of various formats will be found in:
+        http://www.gutenberg.org/3/9/2/1/39213/
+
+Produced by Tor Martin Kristiansen, Eva Eriksson and the
+Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net
+
+
+Updated editions will replace the previous one--the old editions
+will be renamed.
+
+Creating the works from public domain print editions means that no
+one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
+(and you!) can copy and distribute it in the United States without
+permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
+set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
+copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
+protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
+Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
+charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
+do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
+rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
+such as creation of derivative works, reports, performances and
+research.  They may be modified and printed and given away--you may do
+practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
+subject to the trademark license, especially commercial
+redistribution.
+
+
+
+*** START: FULL LICENSE ***
+
+THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
+PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
+
+To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
+distribution of electronic works, by using or distributing this work
+(or any other work associated in any way with the phrase "Project
+Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
+Gutenberg-tm License (available with this file or online at
+http://gutenberg.org/license).
+
+
+Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
+electronic works
+
+1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
+electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
+and accept all the terms of this license and intellectual property
+(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
+the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
+all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
+If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
+Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
+terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
+entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
+
+1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
+used on or associated in any way with an electronic work by people who
+agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
+things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
+even without complying with the full terms of this agreement.  See
+paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
+Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
+and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
+works.  See paragraph 1.E below.
+
+1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
+or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
+Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
+collection are in the public domain in the United States.  If an
+individual work is in the public domain in the United States and you are
+located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
+copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
+works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
+are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
+Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
+freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
+this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
+the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
+keeping this work in the same format with its attached full Project
+Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
+
+1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
+what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
+a constant state of change.  If you are outside the United States, check
+the laws of your country in addition to the terms of this agreement
+before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
+creating derivative works based on this work or any other Project
+Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
+the copyright status of any work in any country outside the United
+States.
+
+1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
+
+1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
+access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
+whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
+phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
+Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
+copied or distributed:
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
+from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
+posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
+and distributed to anyone in the United States without paying any fees
+or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
+with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
+work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
+through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
+Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
+1.E.9.
+
+1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
+with the permission of the copyright holder, your use and distribution
+must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
+terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
+to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
+permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
+
+1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
+License terms from this work, or any files containing a part of this
+work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
+
+1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
+electronic work, or any part of this electronic work, without
+prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
+active links or immediate access to the full terms of the Project
+Gutenberg-tm License.
+
+1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
+compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
+word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
+distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
+"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
+posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
+you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
+copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
+request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
+form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
+License as specified in paragraph 1.E.1.
+
+1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
+performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
+unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
+
+1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
+access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
+that
+
+- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
+     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
+     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
+     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
+     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
+     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
+     must be paid within 60 days following each date on which you
+     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
+     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
+     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
+     address specified in Section 4, "Information about donations to
+     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
+
+- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
+     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
+     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
+     License.  You must require such a user to return or
+     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
+     and discontinue all use of and all access to other copies of
+     Project Gutenberg-tm works.
+
+- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
+     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
+     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
+     of receipt of the work.
+
+- You comply with all other terms of this agreement for free
+     distribution of Project Gutenberg-tm works.
+
+1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
+electronic work or group of works on different terms than are set
+forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
+both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
+Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
+Foundation as set forth in Section 3 below.
+
+1.F.
+
+1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
+effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
+public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
+collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
+works, and the medium on which they may be stored, may contain
+"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
+corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
+property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
+computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
+your equipment.
+
+1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
+of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
+Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
+Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
+liability to you for damages, costs and expenses, including legal
+fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
+LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
+PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
+TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
+LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
+INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
+DAMAGE.
+
+1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
+defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
+receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
+written explanation to the person you received the work from.  If you
+received the work on a physical medium, you must return the medium with
+your written explanation.  The person or entity that provided you with
+the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
+refund.  If you received the work electronically, the person or entity
+providing it to you may choose to give you a second opportunity to
+receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
+is also defective, you may demand a refund in writing without further
+opportunities to fix the problem.
+
+1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
+in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
+WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
+WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
+
+1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
+warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
+If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
+law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
+interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
+the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
+provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
+
+1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
+trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
+providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
+with this agreement, and any volunteers associated with the production,
+promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
+harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
+that arise directly or indirectly from any of the following which you do
+or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
+work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
+Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
+
+
+Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
+
+Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
+electronic works in formats readable by the widest variety of computers
+including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
+because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
+people in all walks of life.
+
+Volunteers and financial support to provide volunteers with the
+assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
+goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
+remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
+and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
+To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
+and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
+and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.
+
+
+Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
+Foundation
+
+The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
+501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
+state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
+Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
+number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
+http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
+permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
+
+The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
+Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
+throughout numerous locations.  Its business office is located at
+809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
+business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
+information can be found at the Foundation's web site and official
+page at http://pglaf.org
+
+For additional contact information:
+     Dr. Gregory B. Newby
+     Chief Executive and Director
+     gbnewby@pglaf.org
+
+
+Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation
+
+Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
+spread public support and donations to carry out its mission of
+increasing the number of public domain and licensed works that can be
+freely distributed in machine readable form accessible by the widest
+array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
+($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
+status with the IRS.
+
+The Foundation is committed to complying with the laws regulating
+charities and charitable donations in all 50 states of the United
+States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
+considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
+with these requirements.  We do not solicit donations in locations
+where we have not received written confirmation of compliance.  To
+SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
+particular state visit http://pglaf.org
+
+While we cannot and do not solicit contributions from states where we
+have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
+against accepting unsolicited donations from donors in such states who
+approach us with offers to donate.
+
+International donations are gratefully accepted, but we cannot make
+any statements concerning tax treatment of donations received from
+outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.
+
+Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
+methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
+ways including checks, online payments and credit card donations.
+To donate, please visit: http://pglaf.org/donate
+
+
+Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
+works.
+
+Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
+concept of a library of electronic works that could be freely shared
+with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
+Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
+
+
+Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
+editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
+unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
+keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
+
+
+Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
+
+     http://www.gutenberg.org
+
+This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
+including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
+Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
+subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
diff --git a/39213-8.zip b/39213-8.zip
new file mode 100644
index 0000000..7b101e6
--- /dev/null
+++ b/39213-8.zip
diff --git a/39213-h.zip b/39213-h.zip
new file mode 100644
index 0000000..4dadce2
--- /dev/null
+++ b/39213-h.zip
diff --git a/39213-h/39213-h.htm b/39213-h/39213-h.htm
new file mode 100644
index 0000000..0136fb2
--- /dev/null
+++ b/39213-h/39213-h.htm
@@ -0,0 +1,2346 @@
+<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN"
+    "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd">
+<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="sv" lang="sv">
+  <head>
+    <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=iso-8859-1" />
+    <meta http-equiv="Content-Style-Type" content="text/css" />
+    <link rel="coverpage" href="images/cover.jpg" />
+    <title>The Project Gutenberg eBook of Skönhet för alla, by Ellen Key.</title>
+    <style type="text/css">
+
+body {
+    margin-left: 10%;
+    margin-right: 10%;
+}
+
+/* #### headers ################################### */
+    h1  {text-align:center; line-height:1.5; margin-top: 2em; font-size:200%}
+    h2  {text-align:center; margin-top: 4em;}
+    h3 {
+    text-align: center; /* all headings centered */
+    clear: both;
+}
+
+/* #### pages ##################################### */
+p {
+    margin-top: .75em;
+    text-align: left;
+    margin-bottom: .75em;
+}
+
+.p2       {margin-top: 2em;}
+
+small {font-size:60%;}
+big   {font-size:140%;}
+
+/* #### ToC ####################################### */
+#toc {
+    text-align: left;
+}
+
+#toc .tdc {
+    padding-left:0.3em; text-align:left;
+}
+
+#toc .tdr {
+    text-align:right; padding-left:1em;
+}
+
+#toc .tdl {
+    text-align: left;
+}
+
+/* #### pagenumbers ############################### */
+.pagenum {
+    position: absolute;
+    left: 92%;
+    font-size: smaller;
+    text-align: right;
+} /* page numbers */
+
+.no-break {
+    white-space:nowrap;
+}
+
+/* #### misc ###################################### */
+.center   {text-align: center;}
+
+/* #### images #################################### */
+.figcenter   {
+    margin: auto;
+    text-align: center;
+}
+
+#coverpage {
+    margin: 4em auto;
+}
+
+/* #### hr tb ##################################### */
+hr {
+    margin-left: 42.5%;
+    margin-right:42.5%;
+}
+
+/* #### footnotes ################################# */
+.footnote         {margin-left: 10%; margin-right: 10%; font-size: 0.9em;}
+
+.fnanchor {
+    line-height: 0;
+    vertical-align: super;
+    font-size: .8em;
+    text-decoration:
+    none;
+}
+
+/* #### poetry #################################### */
+.poem {
+    margin-left:10%;
+    margin-right:10%;
+    text-align: left;
+}
+
+.poem br {display: none;}
+
+.poem .stanza {margin: 1em 0em 1em 0em;}
+
+.poem span.i0 {
+    display: block;
+    margin-left: 0em;
+    padding-left: 1em;
+    text-indent: -1em;
+}
+
+    </style>
+  </head>
+
+<body>
+
+
+<pre>
+
+The Project Gutenberg EBook of Skönhet för alla, by Ellen Key
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+
+Title: Skönhet för alla
+       Fyra uppsatser
+
+Author: Ellen Key
+
+Release Date: March 21, 2012 [EBook #39213]
+
+Language: Swedish
+
+Character set encoding: ISO-8859-1
+
+*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SKÖNHET FÖR ALLA ***
+
+
+
+
+Produced by Tor Martin Kristiansen, Eva Eriksson and the
+Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net
+
+
+
+
+
+
+</pre>
+
+<!--##### Transcriber's notes #####-->
+<p><big><b>Transkriberarens anteckningar</b></big></p>
+<p class="p2"><b>KVARSTÅENDE</b></p>
+<p>Gammalstavning har bibehållits.</p>
+
+<p class="p2"><b>ÄNDRINGAR</b></p>
+
+<p>Prickarna över stora 'Ä' är ofta otydliga och saknas ibland helt. 'Ar'
+är ändrat till 'Är', 'Aro' är ändrat till 'Äro', 'Andå' är ändrat till
+'Ändå' och 'Annu' är ändrat till 'Ännu', i de fall prickarna har fallit
+bort.</p>
+
+<p>
+- sida 13: 'Karl' ändrat till 'Carl' (Karl Larssons uppe i Sunborn)<br/>
+- sida 22: 'fallet,&ldquo;' ändrat till 'fallet&ldquo;,' (bättre i första fallet,&ldquo;) (kommatecken flyttat)<br/>
+- sida 25: 'Häftad 1: 50.' ändrat till 'Häftad 1:50.' (mellanslag borttaget)<br/>
+- sida 30: 'ty värr' ändrat till 'tyvärr' (Hos oss anse ty värr)<br/>
+- sida 31: 'omtanka' ändrat till 'omtanke' (ehuru de med omtanka)<br/>
+- sida 33: 'ty värr' ändrat till 'tyvärr' (en stämning som ty värr)</p>
+
+<!--##### Title Page #####-->
+<p class="center" style="margin-top:6em; text-decoration:underline;">
+<span class="pagenum"><a name="Page_1" id="Page_1">[1]</a></span>
+<b><i>STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 77.</i></b></p>
+
+<h1>SKÖNHET FÖR ALLA</h1>
+
+<p class="center">FYRA UPPSATSER<br/>
+<small>AF</small><br/><br/>
+<big><b>ELLEN KEY</b></big>,<br/>
+författarinna.</p>
+<p class="center" style="line-height:4">(<i>Första tusendet.</i>)</p>
+
+<div class="figcenter" style="line-height:4">
+<img src="images/bonn2.jpg" alt="Albert Bonnier 1837"/></div>
+
+<p class="center">STOCKHOLM<br/>
+<small><b>ALBERT BONNIERS FÖRLAG.</b></small>
+</p>
+
+<!--##### TOC #####-->
+<p><span class="pagenum"><a name="Page_2" id="Page_2">[2]</a></span></p>
+<h2 style="text-align:left">Innehåll.</h2>
+
+<p><big>Skönhet för alla.</big></p>
+
+<table id="toc" summary="Innehåll">
+<tr>
+<td class="tdl">1.</td>
+<td class="tdc"><a href="#Skonhet_i_hemmen">Skönhet i hemmen</a></td>
+<td class="tdr">3</td>
+</tr>
+<tr>
+<td class="tdl">2.</td>
+<td class="tdc"><a href="#Hvardagsskonhet">Hvardagsskönhet</a></td>
+<td class="tdr">27</td>
+</tr>
+<tr>
+<td class="tdl">3.</td>
+<td class="tdc"><a href="#Fastvanor">Fästvanor</a></td>
+<td class="tdr">32</td>
+</tr>
+<tr>
+<td class="tdl">4.</td>
+<td class="tdc"><a href="#Skymningsbrasan">Skymningsbrasan</a></td>
+<td class="tdr">36</td>
+</tr>
+</table>
+
+
+<p class="p2">Af de här meddelade uppsatserna har den nu omarbetade och
+tillökade <i>Skönhet i hemmen</i> varit offentliggjord i Iduns julnummer
+1897; <i>Hvardagsskönhet</i> i Julbloss 1891; <i>Fästvanor</i> i Iduns julnummer
+1896 och <i>Skymningsbrasan</i> &mdash; skrifven 1870 &mdash; offentliggjordes därsammastädes
+1895.</p>
+
+<p>Före tryckningen har <i>Skönhet i hemmen</i> blifvit uppläst i en konstnärskrets,
+hvilken godkänt uppsatsen och, genom några påpekanden,
+bidragit att fullständiga den.</p>
+
+<hr/>
+
+<p class="center" style="margin-top:6em;">STOCKHOLM.<br/>
+<b><small>ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1899.</small></b></p>
+
+<p><span class="pagenum"><a name="Page_3" id="Page_3">[3]</a></span></p>
+<h2><a name="Skonhet_i_hemmen" id="Skonhet_i_hemmen">1. Skönhet i hemmen.</a></h2>
+<p class="center">Några utläggningar till Ehrensvärds <span class="no-break">text.<a name="FNanchor_A_1"
+ id="FNanchor_A_1"></a><a href="#Footnote_A_1" class="fnanchor">(A)</a></span></p>
+
+<h3>I.</h3>
+
+<p>Det är, säger Ehrensvärd, <i>människans behof, som sätta
+människan i rörelse</i>. Sedan hon tillfredsställt sitt behof af
+föda och af skydd &mdash; genom kläder och bostad &mdash; börjar
+hon snart tänka på att tillfredsställa sina <i>glada behof</i>, de,
+hvilka på ett eller annat sätt väckas genom skönhetssinnet.
+Redan vilden önskar uttrycka sitt skönhetssinne.
+Ty hvarje människa har någon form af skönhetslängtan,
+ehuru den hos de flästa ännu blott yttrar sig i
+smaken för grannlåt att bära på sig eller att se omkring
+sig. Men grannlåt &mdash; särskilt nutidens grannlåt &mdash; är
+ofta raka motsatsen till det sköna. Grannlåten göres nu
+fabriksmässigt och vanligen af oäkta material, som härmar
+något äkta. Och redan detta är i strid mot skönhetens
+första villkor, det att den ej får innehålla någon flärd.
+<i>Flärd är saken ditåt, ett stort sken af saken, men ej saken själf.
+Den nöjer sig med falska uttryck, som antingen ersätta sin
+brist genom ett onödigt behag eller genom en viss öfverdrift ...</i></p>
+
+<div class="footnote"><p><a name="Footnote_A_1" id="Footnote_A_1"></a>
+<a href="#FNanchor_A_1"><span class="label">(A)</span></a> De ej alltid ordagranna citaten efter Ehrensvärd äro med
+kursiv stil.</p></div>
+
+<p>Men, undra många, huru skall man kunna veta hvad
+som är flärd eller äkta, hvad som är fult eller skönt?
+Ehrensvärd svarar: <i>Man ser det sköna i den mån, man själf
+är väl danad och väl uppfostrad.</i> Och denna uppfostran bör
+gå ut på <i>att finna hufvudlagen</i> för den sak, om hvilken det
+är frågan. Har man funnit den, utvecklar man lätt sin
+förmåga att <i>välja det vackra</i>, eller med ett ord sin smak.</p>
+
+<p><span class="pagenum"><a name="Page_4" id="Page_4">[4]</a></span></p>
+<p><i>Smak är känslan af naturens allra hemligaste, allra finaste
+sanningar.</i> Och om vi iakttaga naturen, finna vi att en
+af dessa dess finaste sanningar är: att <i>den rena naturen
+värkar på ett enkelt sätt</i>. Den stora smaken blir således
+<i>den, som väljer den fullkomliga, den friska naturen</i>. Sålunda
+finner man <i>det sköna, som är det fullkomliga</i>.</p>
+
+<p>Om man tillämpar dessa satser på våra hem, så blir
+den första regeln den: att vi alltid, för hvar sak, vi till
+dem förvärfva, böra fråga oss om den fyller <i>hufvudlagens</i>
+fordringar? Och denna lag är: att hvar sak skall motsvara
+det ändamål, för hvilket den är till! På en stol
+skall man kunna sitta bra, vid ett bord skall man lugnt
+kunna arbeta eller äta, i en säng skall man kunna hvila
+väl. Den obekväma stolen, det rankiga bordet, den smala
+sängen äro således redan därför fula. Men det är dock ej
+visst att den bekväma stolen, det stadiga bordet, den breda
+sängen äro vackra. Saken måste, liksom hvarje föremål i
+naturen gör det, fylla sitt ändamål med enkla och uttrycksfulla
+medel, annars har den ej uppnått skönheten, oaktat
+den motsvarar nyttans kraf. Ett hem måste ju ordnas
+mycket olika, allt efter som man bor i norr eller söder,
+i stad och på land, i en vinter- eller blott en sommarbostad.
+Framför allt måste det blifva olika, allt efter de
+personers behof, som skola bebo hemmet. Det största felet
+med de flästa byggnader är att de icke uttrycka värkliga
+behof eller sitt värkliga ändamål. Därför bli de fula och
+stillösa. De gamla enkla rödmålade bondstugorna hafva
+en viss stil. Men de nya stationssamhällena, där en mängd
+dåliga, ljusa trähus växa upp omkring stationen, äro afskyvärdt
+fula. Det behöfdes emellertid blott att själfva
+stationshusen vid en bana vore vackra, för att detta småningom
+skulle invärka också på de byggnader, hvilka
+uppstode rundt omkring dem.</p>
+
+<p>På landet bygger och inreder man ofta själf sitt hem.
+I staden är man däremot beroende af byggmästarna. Och
+den smak, som hos dem på 70&mdash;90-talet gjort sig gällande
+har varit den mäst grant tarfliga tyska; ej blott i det yttre
+utan äfven i det inre. Mörka tapeter med meningslösa
+ornament, bjärt målade och i gips dekorerade tak, brokiga
+kakelugnar med speglar och krimskrams ha varit regeln.
+Den enda möjligheten att få mera smak i stadsrummen,
+är att man från alla håll börjar fordra att dessa ej utstyras<span class="pagenum"><a name="Page_5" id="Page_5">[5]</a></span>
+med denna fula och meningslösa grannlåt, utan att
+de förenklas i riktning af en sund och ädel smak. Och
+den enda möjligheten att alla värkligen för billigt pris
+skola kunna erhålla vackra saker, det är att fabrikanterna &mdash; särskilt
+af möbler, tapeter, tyger, glas, porslin och
+metallsaker &mdash; sätta sig i förbindelse med konstnärer, så
+att dessa åt allt, från och med det enklaste och minsta &mdash; såsom
+tändstickslådan &mdash; och till det största, gifva
+vackra former och lämpliga prydnader. Först då intet
+fult finnes att få köpa; då det vackra är lika billigt som
+det fula nu är, kan skönhet för alla bli en full värklighet.
+Nu är det tyvärr ännu så, att det mörka möbel- och
+gardintyget, den mörka tapeten, med sina meningslösa
+fasoner, de fula möblerna och granna, klumpiga husgeråden
+ofta äro billigare än de ljusa, vackra och stilfulla; att konstnärernas
+arbeten för hemmen ännu endast kommit de rika
+hemmen till godo.</p>
+
+<p>Här blir i det följande således endast fråga om hvad
+man redan under de nuvarande förhållandena i enkla,
+svenska hem &mdash; i hem med ett enda rum eller i hem med
+tre, fyra &mdash; kan göra för att undvika det fula och med
+lätta, billiga medel omgifva sig med det vackra.</p>
+
+<p>Naturligtvis måste den personliga smaken i dessa afseenden
+vara den i främsta rummet afgörande. Intet vore
+oklokare än att göra om mitt hem efter vissa regler för
+det vackra, ifall jag därigenom måste offra de saker, hvilka
+redan äro inpassade i sin omgifning, och hvilka jag funnit
+bekväma och ändamålsenliga, eller sådana saker, som äro
+mig dyrbara, emedan de äro minnen från mitt barndomshem
+eller mig kära människor. Intet hvad jag senare kommer
+att säga afser därför att utdöma någonting af möbler eller
+prydnader, som för oss fått värde på grund af vana eller
+tillgifvenhet. Det är här endast fråga om anvisningar för
+det nya hem, man kan inreda åt sig, de nya saker man
+köper, de nya prydnader man väljer. Och på landet har
+man, som jag ofvan framhöll, ofta tillfälle att själf bygga
+och ordna sitt hem. I staden måste man oftast taga mot
+sin bostad sådan hyresvärden gjort den. Men ibland kan
+man dock få vara med om att bestämma tak, tapeter och
+målning. Och i fråga om möbler och prydnader kan man
+ju alltid i någon mån göra hemmet till ett uttryck af sin<span class="pagenum"><a name="Page_6" id="Page_6">[6]</a></span>
+smak. Men tyvärr är de flästa människors smak icke utvecklad.
+Och därför tillfredsställa de &mdash; huru motsägande
+än detta låter &mdash; sitt skönhetssinne på ett fult sätt.</p>
+
+
+<h3>II.</h3>
+
+<p>Att det nyttiga är aktningsvärdt, inse alla kvinnor,
+att det sköna är älskvärdt inse många, men att harmonien
+mellan det nyttiga och sköna är det enda eftersträfvansvärda &mdash; hur
+mången inser det? Och äfven hos de få,
+som värkligen förstå detta, finner man sällan ett klart
+begrepp om huru de skola förvärkliga denna harmoni.
+Än mer sällan finnes den fasta vilja att skapa skönhet
+omkring sig, som nu onekligen behöfves för att besegra
+de praktiska svårigheterna.</p>
+
+<p>Ännu är det mycket vanligt att äfven den estetiskt
+vakna kvinnan betraktar sträfvan efter det sköna som ett
+behag i lifvet, men icke som en plikt. Skönheten anses
+som ett öfverflöd, hvilket somliga hafva råd till, andra
+icke. Men det är alldeles visst att en hvar, som har
+skönhetssinne, kan åstadkomma en viss harmoni mellan
+det nyttiga och det sköna, ifall man icke förväxlar det
+senare med lyx, hvilken tvärt om är ett hinder för
+det värkligt vackra. Detta senare kan vinnas med enkla
+medel och för billigt pris. Och genom att eftersträfva
+skönheten, på samma gång som hon tillgodoser nyttan,
+tillfredsställer kvinnan icke blott ett berättigat kraf i sin
+egen natur: hon öfvar äfven ett djupt inflytande på medlemmarna
+i det hem, där hon är själen. Barnens sinnen
+uppfostras och förfinas genom de vackra intrycken; de
+vuxna erfara en ro och en glädje, som alltid gör dem älskvärdare,
+ofta ädlare, och kvinnan själf blir lyckligare
+genom den skapandets glädje, som utöfningen af en konst
+städse medför.</p>
+
+<p>Ett stort framsteg i smak har hos oss ägt rum på de
+sista tjugo åren. Den rörelse, som fru Sofi Adlersparre
+började genom att på svenska meddela Jakob Falbes
+<i>Konsten i hemmet</i> samt genom att grundlägga <i>Handarbetets
+vänner</i>, har gripit allt mer omkring sig. Och genom den
+nyssnämda föreningen, genom Selma Giöbel, genom Tora
+och Jakob Kulle samt genom den tekniska skolan i Stockholm<span class="pagenum"><a name="Page_7" id="Page_7">[7]</a></span>
+har äfven landsorten blifvit starkt påvärkad af den
+nya smakriktningen. Man begår numera sällan forna tiders
+oerhörda smaklösheter, såsom att låta oss hvila mot eller
+trampa på hästar, lejon och fåglar, broderade på kuddar
+och pallar; att vandra omkring med turkhufvuden på våra
+tofflor eller klifva i herdestycken på våra golfmattor.
+Vi slippa nu se blomtaflor på nattsäckar, landskap på eldskärmar,
+ruiner på skrifbordsmattor eller någon af Thorvaldsens
+basreliefer sydd i pärlor på kappan till en hörnhylla!
+Man gör ej tofflor till urhållare, ej dockor till
+penntorkare! Med andra ord; man lär sig att icke bruka
+som prydnader sådana ting, hvilka icke hafva det allra
+minsta med det ifrågavarande ändamålet att göra, ja,
+som ofta göra det sålunda prydda föremålet obekvämt
+att bruka. Man har också börjat inse att stickade och
+virkade saker sällan äro vackra, framför allt att det är
+afskyvärdt att ge våra rum likhet med torkvindar genom
+att fylla dem med döda hvita fläckar i form af öfverdrag,
+borddukar och antimakassar, hvilka, då de äro virkade,
+dessutom fastna i allt och därigenom bli dubbelt afskyvärda.
+Man ser allt mer sällan dessa arbeten af hår,
+kork, vax, pärlor, fjädrar, snäckor, kottar med mera dylikt,
+där materialets art och bräcklighet gjorde föremålen till
+lika oanvändbara som fula dammgömmor! Men tyvärr
+finnes nu en annan afart af handarbeten, den genom
+hvilken man sträfvar att &ldquo;använda&ldquo; allt &mdash; från cakeslådor
+till tändsticksaskar, från gamla hattar till buteljer &mdash; genom
+att af sådant skräp göra prydnadssaker, med hvilka man
+tror sig försköna hemmet! En kvinna skulle i stället
+gagna och gläda världen mera, om hon sofve bort de
+timmar, hon nu på detta rysliga svagsinne använder &mdash; för
+att icke tala om huru mycket bättre hon skulle bruka
+den genom att promenera eller läsa en bok. Och det
+samma gäller ännu om nio tiondelar af alla de små tingestar,
+af plysch, kläde, stramalj, dem man broderar med silken,
+guldtråd och påläggsbitar, eller de flästa små trä- och lädersaker,
+dem man nu glödritar eller målar, skär ut eller
+prässar. De bli visserligen vackrare än de gamla skräpsakerna,
+men inte ett grand mer nyttiga. Och de äro
+således också ägnade att förfula och öfverfylla, men
+icke försköna hemmet, efter som de hvarken hafva den<span class="pagenum"><a name="Page_8" id="Page_8">[8]</a></span>
+värkliga konstsakens eller den värkliga nödvändighetssakens
+berättigande.</p>
+
+<p>Men, som sagt, i det stora hela har dock en förbättring
+inträdt. Man upptäckte först hela rikedomar af
+vackra dekorativa motiv och arbetssätt i allmogens gamla
+väfnader, sniderier och konstsömnader. Och småningom
+utvecklades intrycken af allt detta till den nuvarande,
+högt stående kvinnliga svenska konstslöjden. Äfven i
+landsortens hem eller slöjdskolor kan man nu få se värkligt
+konstnärliga handarbeten. Men den myckna vackra
+konstslöjden är ännu långt ifrån sammansmält med hemmets
+alla anordningar, utan afsticker ofta mot en smaklös
+omgifning. Ty få kvinnor förstå ännu att behandla ett
+rum som en helhet, där intet bör finnas såsom blott
+enstaka vackert, utan där allt, färger som former, bör
+värka i samklang; där hufvudsaken bör framhäfvas och
+bisakerna, om än så vackra, underordnas; där alla enskildheter
+böra samvärka harmoniskt; där man ena gången förstår
+att uppnå en värkan genom att fylla ett tomrum, en
+annan gång genom att icke fylla det.</p>
+
+<p>Det är ett af Ehrensvärds visdomsord, att <i>man i
+norden brukar prakt, där behofven lika väl kunde tillfredsställas
+utan densamma</i>. Detta bekräftar sig både i det offentliga
+och i det enskilda lifvet. Sällan förstår man i norden
+att den äkta skönheten blott finnes hos det, som är utan
+flärd, det som <i>är gjort rätt för saken, ländande till fyllnad för
+de rena behofven i människans friska natur</i>. Detta är en af
+orsakerna hvarför, som jag nyss framhöll, den meningslösa
+lyxen inger en känsla af obehaglig beklämning: skönhetssinnet
+finner endast <i>ett sant behag i lagom och måtta</i>.
+Konstvärken, som hopas i dylika af flärd fyllda rum, göra
+sig icke gällande, emedan de ej äga en förnäm omgifning.
+De för nyttan beräknade föremålen äro så tillkrånglade,
+att de ej röja orsaken för sin tillvaro; de bli sålunda fula,
+medan de enklaste ting kunna visa sanningen af Ehrensvärds
+ord:</p>
+
+<p><i>Det är otroligt hvad en sak blir vacker, när man ser en
+sannskyldig orsak till allting.</i></p>
+
+<p>Det är den dåliga smaken, som inbillar sig att det
+nyttiga blir vackert, genom att prydnader dölja dess ändamål.
+Men intet husgeråd blir vackert, som icke först och
+främst ger vissheten af ändamålsenlighet och sedan af en<span class="pagenum"><a name="Page_9" id="Page_9">[9]</a></span>
+prydlighet, hvilken står i full öfverensstämmelse med ändamålet.
+I stugorna på Skansen erhåller man sålunda vackra,
+stilfulla intryck, emedan hvarje husgeråd där fyller ett
+behof och dessutom har fått en lämplig och måttfull
+dekorativ behandling. Dessa hvardagsting tillmötesgå både
+de praktiska krafven och <i>de glada behofven</i>, ty de stå alla
+i harmoni med hvarandra och med sitt ändamål, de äga
+med ett ord stil och äro sålunda inom sin sfär vackra.
+Man kan till exempel knappt se någon enklare och dock
+trefligare inredning än Morastugans med sin väggfasta
+säng, bänk, bord och hylla, sin hängstång i taket, sina
+enkelt sirade trä- och lerkärl, sina långhanddukar och järnljusstakar.
+Men allt är ändamålsenligt, varaktigt och smakfullt;
+intet är onödigt och intet är vårdslösat. Stugan
+ger ett enhetligt intryck, emedan människor här fyllt sina
+värkliga behof på ett sätt, som öfverensstämt med deras
+egna tycken och dessa tycken ha varit äkta och vackra.</p>
+
+<p>Den nya tiden har ju många nya behof och många
+nya medel att tillfredsställa dem. Det skulle därför vara
+lika stillöst som dumt att härma de gamla stugorna på
+Skansen. Men man kan där lära sig med hvilka enkla
+medel, man kan nå det vackra. Och man kan för öfrigt
+lära detta öfverallt på landsbygden, där man inte ännu
+infört den nya tidens billiga stadsvaror. Huru genomtrefligt
+och vackert är till exempel icke ett gammalt förmak
+i en prästgård, där möblerna äro pärlfärgade, där
+golfvet skiner bländhvitt och trasmattor bilda vägar på
+golfvet; där hvita, hemgjorda gardiner släppa in solen på
+de väl skötta blomkrukorna; en blå- och hvitrutig, hemväfd
+bordduk ligger på bordet, och en gammal blå och
+hvit kakelugn står i vrån &mdash; och där man inte brytt sig
+om de ledsamma hvita öfverdragen på möblerna, utan
+låtit dessa visa sig i en enkel, hemväfd beklädnad! Eller
+också den enkla bondstugan med sina hemmasnickrade,
+rödmålade möbler &mdash; fällbänk, fällbord, dragkista och
+stolar &mdash; med den stora väggklockan, som pickar i vrån;
+med golfvet enrisstrött, och den hvitlimmade spiseln med
+sin stora brasa om vintern och sitt eklöf om sommaren!</p>
+
+<p>Det är sammanhanget, öfverensstämmelsen, som först
+och främst gör dessa rum vackra. Och sedan att de värka
+så hederliga, rena och gedigna. Inte några dammgömmor,<span class="pagenum"><a name="Page_10" id="Page_10">[10]</a></span>
+inte någon billig trasgrannlåt; icke något härmat eller oäkta.
+De äro raka motsatsen till de fula rum, hvilka man nu finner
+i hundratusental i vårt land, dem där man ser en dammig
+turkisk divan med brokigt möbeltyg, en tunn, sladdrig,
+storrosig köpt duk på bordet; jutetygsgardiner &mdash; med
+sina hårda veck, sträfva fransar och fula gulgrå färger,
+med tryck i blått, rödt och brunt &mdash; som utestänga dagern;
+där stolarna med obekväma, svängda ryggstöd i ögelform
+och stoppad sits äro af imiterad mahogny; bordet med sina
+dumt svängda fötter af imiterad valnöt och byrån af imiterad
+ek; där en grann lampa i bjärtgul brons hänger i
+taket; brokiga oljetryckstaflor i förgyllda ramar och målade
+terracottarundelar med figurer hänga på väggarna; där ett
+rödt plyschalbum och ett himmelsblått glasfat till visitkort
+stå på bordet och ett par målade porslinsvaser med konstgjorda
+blommor &ldquo;pryda&ldquo; byrån!</p>
+
+<p>Det är detta fabriksbilliga, oäkta, granna och från
+alla håll sammanplockade, hvilket gör den nyare tidens
+allra flästa hem så stillösa.</p>
+
+<p>Huru falsk den föreställningen är, att skönhet i hemmet
+vinnes blott genom rikedom, det ser man bland annat
+i de många, af meningslösa lyxföremål och konstsaker
+öfverlastade hem, där intet djupt skönhetsbehof, ingen
+personlig smak gjort sitt urval eller gifvit föremålen den
+plats, från hvilken de kunna värka; där de mäst sammanhangslösa
+ting äro hopförda och &mdash; af tapetseraren
+ordnade! I sådana rum, fulla af draperier och braskuddar,
+skärmar och mattor, porslinmålningar och glödritningar,
+statyetter och taflor, gripes den skönhetsälskande af en
+lidelsefull längtan till raka motsatsen, till exempel enheten
+och enkelheten i ett gammaldags landtrum, med
+stela, uppradade möbler, hvita nättelduksgardiner och
+tomma väggar! Men han vet att sådana rum icke mera
+finnas; att äfven i de mäst aflägsna bygder det meningslösa
+skall möta honom i form af Makart-buketter, japanska
+solfjädrar, målade tallrikar, prässade brons- eller mässingsgrannlåter,
+skära och himmelsblå glasvaser och mera
+dylikt. De flästa kvinnor ha ej ens så mycket smak, att
+de vörda ett stilfullt, gammaldags hem, ifall de ärft ett
+sådant, eller förstå att omdana det för den nya tidens
+kraf utan att alldeles förstöra dess egendomlighet. Men
+dessa vanstälda rum skulle kunnat se behagliga ut, ifall<span class="pagenum"><a name="Page_11" id="Page_11">[11]</a></span>
+man endast med häftstift fäst några träsnitt eller goda
+fotografier på väggen; ifall man i en enkel gulbrun eller
+grönbrun lerskål &mdash; af dem man får för tjugufem öre på
+torget &mdash; ordnat några gröna friska grenar; ifall allt
+krimskrams vore borta och några enkla hvita glas med
+blommor stode på byrån, några böcker låge på bordet;
+ifall rummets färger samstämde, ej skreko mot hvarandra
+och alla fula handarbeten vore utbytta mot enkla, hemmaväfda
+dukar, mattor och gardiner.</p>
+
+<p>En amerikansk författarinna omtalar att hon en gång
+kom till ett blockhus i västern och vid inträdet i rummet
+genast greps af den lika oväntade som behagliga
+känslan, att hon befann sig i ett hem, ordnat af en kvinna
+med smak. Väggarna voro endast af stockar, borden af
+omålat trä, sittplatserna af packlårar. Men dessa voro
+klädda med nankin, i en varm gulbrun färg och prydda
+med en enkel bård af blå band; gardiner och bordduk
+voro likadana. En enkel halmmatta låg på golfvet; en
+vas med vildblommor och några böcker voro de enda
+prydnaderna. Med dessa enkla medel gaf rummet &mdash; så
+långt borta från alla kulturens hjälpmedel &mdash; dock ett
+intryck af bildning och harmoni.</p>
+
+<p>Ett ungt konstnärspar, med små tillgångar, gjorde
+nyligen själfva af packlårar hela möbleringen till sitt
+hvardags- och matrum. Matbordet och fruns sybord utgjordes
+af en större och en mindre packlår, hvilkas bottnar
+man behållit, men utsågat sidorna så, att endast fyra ben
+voro kvar. En annan lår blef, endast genom att vändas
+med botten upp, serveringsbord eller &ldquo;buffet&ldquo;. Vägghyllor
+erhöllos genom att man på ett par mindre lådor behöll
+botten och ena kortsidan eller långsidan och skar ut
+de andra sidorna, så att de endast bildade en kant med
+kraftiga linier. Taburetter erhöllos af fyrkantiga packlådor,
+hvilkas mot golfvet stående sidor nedtill utskuros i
+halfcirkel. Allt detta målades nu i rödt eller hvitt, med
+dekorativa blommor här och där; på bord och &ldquo;buffet&ldquo;
+lades hemväfda, hvita, fransade dukar, på vägghyllorna
+sattes gamla ler- och träkärl. Två andra packlårar ställdes
+i vinkel mot hvarandra i ett hörn och på dem breddes
+bondväfnader och bänkadynor, så att däraf blef den trefligaste
+lilla hörnsoffa. Genom några veckors eget arbete
+hade detta unga par således fått ett stilfullt, hemtrefligt<span class="pagenum"><a name="Page_12" id="Page_12">[12]</a></span>
+rum, hvilket i ören kostade dem hvad andra ge ut i kronor &mdash; ja
+i tiotal af kronor, ofta utan att nå samma behagliga
+värkan.</p>
+
+<p>Med lika enkla medel kunna vackra förhängen, gardiner
+och borddukar snabbt, billigt och konstnärligt åstadkommas.
+Man kan till exempel få vackra gardiner endast
+genom att sy fast ylleband i några geometriska figurer
+som bård på ett tyg i en annan, med banden passande,
+färg. Eller man kan klippa ut tjocka yllelappar i fantastiska
+former och med sefirgarn i andra färger sy ned dem
+på ett ylle i annan färg: ett mycket snabbt arbetssätt,
+hvilket, då man har smak i formandet af figurerna och i
+färgvalet, ger öfverraskande vackra resultat. Ett dörrförhänge
+med orkidéliknande blommor samt fjärilar, sländor
+och snäckor i rätt stora, starkt stiliserade former &mdash; med
+blekblått, djupblått och blekrödt till hufvudfärger på en
+guldbrun grund &mdash; syddes sålunda på några dagar och var
+af den vackraste dekorativa värkan. Ändå snabbare och
+enklare gjorda äro ett slags gardiner af tunt, hvitt tyg, vare
+sig halftunt, hemmaväft entändt gardintyg eller så kallat
+kaffepåstyg (= oappreterad kalikå). Så köper man enfärgad
+satin, till exempel i grönt, och tar naturliga blad,
+såsom kastanjeblad, större och mindre, efter hvilka man
+ritar och klipper ut satinet. Dessa blad klistrar man
+sedan som bård på det hvita tyget, en liten bit från hvarandra,
+och syr sedan fast dem med enkel langett och silke
+i samma gröna färg. På samma sätt uppritas efter naturen
+till exempel näckrosblad, med stjälkar och blommor,
+hvilka man bildar af några hvita eller gula lappar. Vackra
+bli också nyponroskvistar, med fyra skära blad till rosor,
+ett till knoppen och ett grågrönt satin till bladen. Ty
+det skulle borttaga färgvärkans finhet, om man till det
+blekröda toge samma klargröna färgton som man brukat
+i näckrosbladen. Med rödt tyg kan man göra vallmor,
+med gult vissnade lönnblad och så vidare. Satinet kan
+utbytas mot enfärgadt bomullstyg, hvilket är ännu billigare.
+Värkan är fullkomligt artistisk och slående vacker, ifall
+man med omsorg klippt ut blad och blommor och med
+smak ordnat dem på sin gardin eller duk. Och till smaken
+hör att bladen äro lagom stora, liksom att färgerna passa för
+den sak och den plats man vill pryda. Näckrosblad
+duga sålunda ej på en liten bordduk; törnroskvistarna<span class="pagenum"><a name="Page_13" id="Page_13">[13]</a></span>
+passa däremot på en sådan, men värka för smått på en
+inramning omkring en dörr eller ett fönster. Att de nyss
+beskrifna gardinerna sättas upp alldeles utan veck, endast
+förenade med ett på samma sätt prydt tvärstycke, hör
+oafvisligt till det vackra intrycket.</p>
+
+<p>Om man vill se ett hem, hvilket med enkla medel
+nått det hemtrefligaste och originellaste artistiska intryck,
+då bör man besöka målaren Carl Larssons uppe i Sunborn
+i Dalarna. Där äro sofrummens möbler endast de allra
+vanligaste träsängar, trästolar och träbord. De äro i
+ena rummet målade gröna; där är då taket också grönt,
+väggen är hvitlimmad och på den äro målade enkla
+ornament i gult, rödt och grönt. I ett annat sofrum
+är väggen helt hvitmenad, alla möblerna hvita, och
+endast litet rödt här och där lifvar upp hvitheten. Sålunda
+går rundt omkring rummet en smal, rödmålad bokhylla,
+som hvilar på pelarlika konsoler, hvilka sitta tätt,
+och mellan hvar sådan röd konsol är insatt ett stycke
+papper i djupblå färg. Med detta medel är den trefligaste
+dekorativa värkan uppnådd och en hvar måste bli glad
+som vaknar i detta rum! Äfven de allra enklaste rummen,
+med bara, naturliga träväggar, med grön- eller rödmålade
+möbler, med ett litet, grönt eller rödt, dekorativt
+streck här och där, värka idel hemtrefnad, luftig friskhet
+och färgglädje. De här nämda anordningarna äro så enkla,
+att en hvar kan åstadkomma liknande intryck med liknande
+medel, ifall man nämligen har en konstnärligt vaken blick
+och en van hand, ty annars blir det naturligtvis icke
+vackert. Exempel på en enkelt smakfull inredning ger
+också Kungsholms läsestuga i Stockholm.</p>
+
+<p>För den, som ännu är osäker i sin smak, är det ett
+godt råd att låta allt så mycket som möjligt behålla den af
+materialet själf betingade, naturliga formen och färgen. En
+omålad eller betsad stol är vackrare än en svängd och polerad
+af oäkta material. Men den helröda eller helgröna eller
+pärlhvita stolen är vackrare än den omålade. Däremot är
+det ej vackert, som man ofta ser i bondhem, att sitsen
+målas svart. Ty svart värkar dystert och dessutom ger
+den svarta sitsen intryck af ett mörkt tomrum, icke af
+en säker hviloplats.</p>
+
+<p>Man kan, om man har smak, nå mycket vacker värkan
+med rediga, kraftiga, klara, väl sammansatta färger, till
+exempel gult och blått, grönt och rödt, rödt och djupblått.<span class="pagenum"><a name="Page_14" id="Page_14">[14]</a></span>
+Äfven rödt och hvitt eller blått och hvitt och ännu andra
+sammansättningar bilda ett behagligt färgintryck. Som
+bekant erhåller man, då det hvita solljuset går genom en
+prisma, det så kallade spektrum, med färgerna rödt, orange,
+gult, grönt, blått, indigo, violett. Hvitt ljus uppkommer
+genom en blandning af rödt och blågrönt; af orange och
+cyanblått; af gult och indigoblått; af gröngult och violett.
+Dessa färger, hvilka sålunda parvis ge hvitt ljus, kallas
+komplementfärger och genom att sammanställa dessa
+komplementfärger når man lättast en vacker färgvärkan.</p>
+
+<p>För dem, som ej själfva hafva säker smak, är det bästa
+rådet att undvika vridna och tillkrånglade former eller
+granna, mångbrokiga och skrikande färger, och välja enkla
+former och entoniga färger, när de köpa något. Detta är
+ett säkert medel att göra äfven det fattigaste vindsrum
+vackrare. Och ha dess invånare håg för böcker och blommor,
+då ger en hylla med goda och snyggt hållna böcker,
+några väl skötta bladväxter genast ett intryck af trefnad
+och förfining, om än bohaget är aldrig så tarfligt och slitet!
+Har man sedan lyckan att få sol in i rummet och släpper
+in den i fulla floder, då är ett sådant rum mycket vackrare
+än många rikas praktgemak.</p>
+
+<p>För dem, som själfva i stad eller på land hafva tillfälle
+att inreda sin lilla våning eller sitt rum, vill jag
+framhålla några goda regler.</p>
+
+<p>Den första är att knappt något värkar stilfullare än
+den norska seden, att göra väggar och tak af trä, som
+antingen behåller sin färg och endast betsas, eller också
+målas i några toner. Jag har i Norge sett en vacker
+ljusblå vägg med röda tulpaner upptill som bård, en röd
+vägg med grönt och hvitt liljeornament upptill och så vidare.
+Vill man däremot hafva tapeter, då bör man lika
+noga, som man aktar sig för sjukdom eller skulder, akta
+sig för de mörka tapeterna, med meningslösa ornament,
+rödbruna eller svartgröna eller brungrå pladaskor, dem
+man stundom sökt försköna genom sirater i guld. Af sådana
+tapeter blir man, i synnerhet i ett land som vårt,
+med en lång, mörk tid, alldeles mjältsjuk. Framför allt
+är en ljus, lugn tapet med mild färg i sofrummet af värklig
+vikt för hälsan. Det är farligt, ej blott för ens närver
+utan ock för ens ögon, att mötas af det fula, röriga och
+meningslösa! Och sådana tapeter slå dessutom skoningslöst<span class="pagenum"><a name="Page_15" id="Page_15">[15]</a></span>
+ihjäl allt, som hänges på dem eller ställes emot dem!</p>
+
+<p>Man kan nu, för en ganska billig pänning, erhålla
+de vackra, ljusa, glada engelska tapeterna med deras
+stiliserade växt- och djurmönster. Dessa passa bra i
+rum, där man inte har mycket att hänga på väggarna.
+För konstvärk bilda dessa tapeter däremot sällan en riktigt
+god bakgrund. En sådan får man allra bäst genom en
+tapet, hvars mönster endast helt obetydligt skiljer sig från
+tapetens botten eller allra hälst genom en helt enfärgad
+vägg. Enfärgade tapeter äro dyra. Men man gjorde förr
+på landet sina enfärgade tapeter själf: man målade med
+limfärg &mdash; blekrödt eller blekblått eller grönt &mdash; på papp,
+eller &ldquo;marmorerade&ldquo; tapeten med att sedan stänka ett
+par andra färger mot grundfärgen. Nu kan man mycket
+enkelt skaffa sig en enfärgad vägg genom att köpa tapeter
+för tjugufem öre rullen. Ty just dessa, de allra billigaste
+tapeterna, hafva en mildgul eller grågrön eller blekröd
+ton på afvigsidan. Och det blir därför afvigsidan, man
+skall vända utåt. Sålunda har man för tre, fyra kronor
+erhållit vackra väggar, mot hvilka allt tager sig väl ut!</p>
+
+<p>I monumentala byggnader &mdash; såsom slott, museer,
+kyrkor, offentliga samlingssalar och dylikt &mdash; äro vägg- och
+takmålningar på sin plats. Men däremot alls icke i boningsrum.
+Där äro till exempel alla sådana tapeter eller
+målningar, hvilka härma byggnader och landskap, stillösa.
+Ty väggarnas ändamål är att omsluta oss, icke att inbilla
+oss att vi äro ute i fria luften. Och lika olämpligt är det,
+ifall de äro fyllda med figurer. Dessa bli stympade af det,
+som ställes emot dem; de värka oroligt och bilda en dålig
+bakgrund för allt, som hänges på dem. Äfven om målningarna
+i och för sig äro utmärkta, är därför ett sålunda
+prydt rum som boningsrum stillöst. Ty vi vilja icke bo
+i konstvärk, men i rum, dem vi pryda med konstvärk!
+Endast på en gobelin i matta färger störa mänskliga figurer
+föga. Och i en barnkammartapet, där de roa barnen
+och där man i allmänhet har helt få möbler som skyla
+den, kan en vacker figurtapet vara på sin plats.</p>
+
+<p>Men alltid är i ett boningsrum den vägg vackrast,
+som endast är en enkelt prydd yta, hvilken aldrig söker
+dölja sin egenskap af att vara vägg i ett slutet rum,
+väggen, hvilken enligt Morris regel, bör &ldquo;värka färg icke
+färger&ldquo;. Detta är hufvudvillkoret för att väggen skall<span class="pagenum"><a name="Page_16" id="Page_16">[16]</a></span>
+bilda en god bakgrund till allt, man vill ställa mot den
+eller hänga på den.</p>
+
+<p>Trävärket i rummet &mdash; panel, dörrar och fönster &mdash; är
+alltid stilfullt, ifall det behåller sin naturliga färg och
+endast betsas. Vill man måla det, bör man välja en
+komplementfärg till väggens färg eller en mörkare eller
+ljusare skiftning af denna. Till blått äro t.&nbsp;ex. gula och gulbruna
+toner vackra; till en grön vägg ett rödmålat trävärk,
+och omvändt gröngrått eller grönt till röda väggar.
+Det orena gulgrå eller brungrå, som nu så mycket brukas
+på trävärk, är i de flästa fall förkastligt. Äro tapeterna
+ljusblommiga, är i regeln det hvitmålade trävärket det
+vackraste, ifall det hårda hvita dämpas af en ton, som
+passar hop med tapetens hufvudfärg.</p>
+
+<p>Det är vackrare, när färgskalan ljusnar uppåt än
+nedåt, ty det förra värkar lättare och gladare. En vacker
+bård mot taket, eller åtminstone en bred kant, som
+öfvergång till detta, är oundviklig, ifall väggen skall
+ge ett afslutat intryck och motsatsen till taket vackert
+förmedlas. Taken böra vara ljusa, lätta och tomma eller,
+ifall de prydas, bör detta endast ske med några stiliserade,
+obetydligt framträdande ornament. Ehuru de största
+mästare målat i tak, är detta dock i grunden stillöst. Äro
+målningarna mästervärk, pinas man af att ej fullt och
+lätt kunna se dem. Och att i boningsrum hafva människor
+och djur öfver hufvudet på sig, borttager all lugn
+trefnad! Stuckornamenten äro äfven meningslösa. Det
+värkligt vackra är det måttligt prydda eller helt släta trä- eller
+tapettaket och &mdash; i brist på detta &mdash; ett alldeles slätt
+hvitt tak, dämpadt af en ton, som passar till rummets färg.</p>
+
+<p>De flästa nyare stadsrum vanprydas af granna kakelugnar.
+Det bästa är, när man alls inte lägger märke till
+kakelugnen. För den skull bör den vara ljus i ljusa rum
+och mörk i mörkare rum. Hårdt och kallt värkar en hvit
+kakelugn bland fina, dämpade färgtoner. Och har vårt
+rum i öfrigt sådana toner, då bör man hälst själf måla öfver
+sin kakelugn i någon färg, som smälter samman med hela
+rummets ton.</p>
+
+<p>Är rummet hållet ljust, passa också hvita golf till
+detsamma. På golfvet måste man då i regeln begagna
+gångmattor. Och för detta ändamål äro de gamla &ldquo;trasmattorna&ldquo;
+såväl de starkaste som de vackraste, ifall man<span class="pagenum"><a name="Page_17" id="Page_17">[17]</a></span>
+färgar trasorna och låter dem bilda ett smårutigt eller
+smårandigt mönster. Vacker är också den gamla seden
+att strö gran- eller enris på de skinande hvita, nyskurade
+golfven. Men i rum med möbler och väggar i mörkare
+toner, värkar de hvita golfvens färg kall och hård.
+Man kan visserligen mildra den med mattbitar. Men
+bättre är att fernissa golfven. Detta låter sig bäst göra på
+nya eller omlagda golf. På gamla golf måste springorna
+tätas, för att ej dricka för mycket olja och för att golfven
+skola bli snygga.</p>
+
+<p>På ett nytt golf sker däremot denna fernissning mycket
+lätt. Man köper för detta ändamål kokt linolja, en styf
+borste och hos en färghandlare ett kärl s.&nbsp;k. <i>Flatting varnish</i>.
+Man stryker sedan golfven (tunt) med linoljan, 2 à 3
+gånger, och låter dem för hvar gång torka väl. Sedan
+behandlar man dem på alldeles samma sätt med flatting
+varnish. Hälst bör detta ske om sommaren, då torkningen
+går fortast. Man får sålunda &mdash; för 5&mdash;6 kronor
+till ett mycket stort rum eller ett par mindre &mdash; en vacker
+gulbrun färgton på sina golf. Dessutom slipper man den
+ohälsosamma skurningen: man endast tvättar af golfven.
+Och &mdash; ifall icke mycket barntramp nöter dem &mdash; behöfver
+man endast hvart fjärde eller femte år förnya
+denna behandling, om den göres fast och grundlig första
+gången.</p>
+
+<p>Behöfver man, för värmens skull, mattor, då böra
+dessa aldrig spikas fast &mdash; en af äldre tiders mäst hälsofarliga
+vanor. De böra läggas lösa, endast om så behöfves
+vara fästa med ringar på storhufvade nubbar, så att de
+lätt kunna tagas af och piskas. Mattor böra alltid vara
+dämpade i färgen, hälst enfärgade i rummets hufvudfärg
+eller i en komplementfärg till denna. Tycker man att
+det enfärgade allt för lätt blir solkigt eller att det värkar
+enformigt, då bör man i alla händelser endast välja
+mycket småmönstriga mattor. De yppersta exemplen på
+god stil i mattor äro de orientaliska, med sina ej ens
+klart tecknade, geometriska mönster, hvilka ge ett smältande
+rikt färgintryck, men intet intryck af figurer.
+Att det är lika obehagligt att nödgas trampa på landskap,
+människor och djur, som att se dem öfver sitt
+hufvud, faller af sig själft! Golfvet liksom taket skall<span class="pagenum"><a name="Page_18" id="Page_18">[18]</a></span>
+värka alldeles lugnt och ingendera får i något afseende
+draga uppmärksamheten till sig.</p>
+
+<p>Detsamma gäller om möbeltyget. Enfärgade eller på
+sin höjd småmönstriga äro de enda möbeltyger, man ej
+ledsnar vid; de enda, mot hvilka vackra handarbeten och
+människorna själfva taga sig riktigt väl ut, liksom dessa
+äfven &ldquo;stå bäst&ldquo; &mdash; som det heter på konstnärsspråket &mdash; mot
+den lugna, entoniga tapeten. Denna borde därför få
+en bundsförvant i kvinnans lust att behaga, ifall den icke
+redan äger en i hennes skönhetssinne!</p>
+
+<p>Svårast är det för dem, hvilka hafva håg för det
+vackra, men ej mycket råd att tillfredsställa denna håg,
+att erhålla någorlunda stilfulla möbler. Ty de äldre, stilfulla
+och bekväma möblerna äro dyra. De äldre, stillösa,
+från 1840&mdash;1870-talet, med sina lösa, svängda former,
+sina meningslösa, ofta påsatta utskärningar, äro stundom
+bekväma men afskyvärdt fula. De helt modärna, jämförelsevis
+billiga möblerna &mdash; järnsängen, inventionssoffan,
+lavoiren, matbordet &mdash; äro bekväma, men ofta lika fula.
+Särskilt vidrig är den inventionssoffa, som kallas turkisk
+divan, en dammgömma om dagen, en usel liggplats om
+natten; den fulaste klumpighet &mdash; i synnerhet med den
+vanliga klädseln af dåligt, mörkfasonerat möbeltyg &mdash; hvilken
+kan vanpryda ett rum!</p>
+
+<p>Men med litet omtanke, litet möda kan man dock
+lyckas erhålla ganska vackra möbler för billigt pris. Sålunda
+har man i de flästa hem några reservmadrasser och
+kuddar för gäster. Om man af omålat trä gör en ställning
+t.&nbsp;ex. 2 meter lång, 80 centimeter bred och 35 centimeter
+hög; spikar en sadelgjordsbotten ofvanpå denna,
+därpå lägger sina öfverloppsmadrasser och kuddar, öfver
+alltsamman breder ett skynke af boj, fris, eller hemmaväft
+tyg samt ställer det hela med ena sidan mot en
+vägg, utmed hvilken man staplar kuddar &mdash; då har man
+en vacker &ldquo;divan&ldquo;, bekväm att sitta i, härlig att hvila på
+om dagen och i en handvändning förvandlad till bädd för
+någon familjemedlem eller gäst. Ett målat öppet bord &mdash; på
+hvilket står ett <i>stort</i> handfat och dito kanna &mdash; är
+den bästa och renligaste lavoir.</p>
+
+<p>Köper man enkla djupa korgstolar, i en dämpad,
+grågul färg, och syr några kuddar till dem af de stilfulla
+och billiga engelska kretontygerna, har man ett par bekväma
+och ganska vackra länstolar.</p>
+
+<p><span class="pagenum"><a name="Page_19" id="Page_19">[19]</a></span></p>
+<p>Om man, i stället för de vanliga dyra matborden
+med utdragning, hvilka kommit i stället för de runda
+borden med sina besvärliga ben, beställer ett enkelt fyrkantigt
+bord med stadiga ben, samt ej belastar det med
+mycket saker, då har man ett bord, som familjen bekvämt
+kan samlas vid för sina arbeten och lätt afröja för sina
+måltider, ifall man har hvardagsrum och matrum i ett.
+Men äfven ifall man har en särskild sal, borde man aldrig
+ha ett större matbord än ett fyrkantigt, med plats för
+högst tre vid hvar sida. Ty för ett värkligen innehållsrikt
+samkväm gäller den gamla lukulliska regeln: att man
+icke bör vara färre än gracernas antal &mdash; d.&nbsp;v.&nbsp;s. tre &mdash; och
+ej fler än musernas &mdash; d.&nbsp;v.&nbsp;s. nio. På sin höjd kan
+man addera gracernas tal med musernas och sålunda bli
+tolf. Men att gå öfver talet tretton är olyckligt &mdash; icke
+för vidskepelsens men för sällskaplighetens skull!</p>
+
+<p>Hvad möblerna för öfrigt angår, så kunde man skaffa
+sig värkligt vackra sådana för ytterst billigt pris, om
+man vid sin bosättning följde en ung flickas exempel,
+hvilken själf &mdash; med den gamla pinnsoffan och pinnstolen
+till utgångspunkt &mdash; ritade upp en hel, stilfull möbel,
+den hon lät en landssnickare göra och sedan själf målade
+i grönt samt sydde kuddar till af bondväfnader.</p>
+
+<p>Den mäst fullkomliga stolen är den från sextonhundratalet
+med den raka, breda, lagom höga, djupa,
+tunt stoppade sitsen, de raka, breda, lagom höga armstöden
+och det fyrkantiga, äfven stoppade, ryggstödet.
+Och denna modell är mycket enkel samt lätt att i billigt
+material eftergöra. Denna länstol är fullkomlig, emedan
+den på ett vackert, värkligt och varaktigt sätt fyller ändamålet
+med en stol, i hvilken man vill kunna på en gång
+hvila och arbeta, hvilken bör vara lätt flyttbar och dock
+ej rankig.</p>
+
+<p>Den obemedlade har icke samma fara som den rike,
+hvilken, då han vill ordna sitt hem smakfullt, ofta ger
+det prägeln af en utställning i konstindustri, med rum i
+renässans och rococo, gustaviansk- och empirestil. Eller
+också öfverfyller han, som ofvan sades, rummen med möbler
+och prydnadssaker. I sådana hem får man intrycket att människorna
+äro till för möblernas och rummens skull, icke
+dessa för människornas. Äfven sådana &ldquo;stilfulla&ldquo; rum
+sakna sålunda, för en djupare estetisk blick, värklig stil.<span class="pagenum"><a name="Page_20" id="Page_20">[20]</a></span>
+Ty rum böra ej värka som vore de tillkomna för sin egen
+skull. De böra vara ett uttryck af invånarnas personliga
+behof och smak, af deras minnen och känslor, af deras
+historia. Mormors gustavianska byrå kan mycket väl
+finnas bland nyare möbler, men man bör blott icke störa
+dess ädla enkelhet genom att sätta modärnt småplock på
+densamma. Farfars tunga länstol behöfver alls icke flyttas
+upp på vinden, endast skjutas in i ett hörn, där den icke
+står i vägen eller än hällre: där den inbjuder till hvila
+för att betrakta en vacker utsikt eller tafla. De små
+1700-tals-taburetterna kunna gärna passas in mellan modärna
+möbler, men bara inte klädas med ett möbeltyg,
+som hör till en alldeles annan stil, utan t.&nbsp;ex. med något
+småblommigt eller randigt i ljusa färger. Hvitmålade
+möbler kunna godt blandas med mahogny- eller valnötsmöbler,
+men däremot borde man hälst undvika alla imiterade
+träslag. En afdelningsskärm är nyttig i sängkammaren,
+men står oftast blott i vägen i förmaket. Det
+är icke nödvändigt att hvar byst erhåller en piedestal,
+men ytterst viktigt att ingen byst ställes på något af
+plysch omlindat föremål, ty det mjuka tyget ger intet
+intryck af bärande kraft. Det är sådana och tusen andra
+ting, en kvinna lär sig inse, när hon vid valet af hvarje sak
+frågar sig om den har stil, d.&nbsp;v.&nbsp;s. ej blott motsvarar
+sin uppgift, utan klart och fulländat uttrycker den, genom
+att ändamål, form och dekoration harmoniera med hvarandra.
+Hvarför är t.&nbsp;ex. den korta och tjockhalsade vinflaskan
+fulare än en långsmal och finhalsad? Först och
+främst emedan man mindre lätt häller ur den förra. Hvarför
+är en tallrik vacker, när dess kant prydes med väl
+stiliserade blommor, men däremot ful, när den har en dalkulla
+eller ett landskap i bottnen? Emedan det är löjligt
+att äta på en dalkulla eller ett landskap! Hvarför är
+det enfärgade blomglaset vackrare än det med blommor
+målade? Emedan de målade blommorna blanda bort blomglasets
+mening, som är att anspråkslöst framhäfva men
+ej att täfla med de lefvande blommorna. Och samma sak
+gäller om målade frukter på frukttallrikar. Både de målade
+frukterna och blommorna värka dödt bredvid de lefvande.
+Men en frukttallrik prydes däremot vackert t.&nbsp;ex.
+genom blommor i kanten. Allt porslin att äta på bör
+endast vara dekorerat i kanten, och på sin höjd upplifvat<span class="pagenum"><a name="Page_21" id="Page_21">[21]</a></span>
+genom något lätt bottenornament. Mycket vridna
+eller öfverlastat slipade glas äro, de förra för sköra, de
+senare för tunga att vara riktigt vackra. Ju enklare formen
+på ett glas är, desto vackrare är det i regeln, och
+pokalformen förblir troligen den vackraste.</p>
+
+<p>Hvarför misshaga konstgjorda blommor och färgade
+gräs? Emedan dessa härma den <i>friskhetens lycksalighet</i>
+som blomman i värkligheten meddelar. Om det också
+blott är en kvist med höströda blad, ett sparrisgräs med
+sina bär, en tistel, som man om vintern kan sticka ned
+i sina vaser, så äro dessa vackrare än de konstgjorda
+blommorna. Hvarför är det japanska sättet att i en vas
+ledigt ordna blommor af endast ett slag, i de flästa fall
+vackrare än hvarje annat sätt? Emedan detta just ger
+intrycket af &ldquo;friskhetens lycksalighet&ldquo;, af att blomman
+ännu växer. Hvarför är det smaklöst att sätta fast vackra
+tallrikar på väggen, men smakfullt att med dem pryda
+panelhyllan i en matsal? Emedan de i det senare fallet
+pryda, på samma gång som de äro färdiga att tjäna sitt
+ändamål, hvilket de däremot i förra fallet ej göra. Hvarför
+är en med broderi fylld bordduk mindre tilltalande
+än en slät duk med endast en bård? Emedan dukens
+ändamål &mdash; att skydda bordet &mdash; ej bör dölja bordets ändamål
+att bära saker. Och detta ändamål framträder bättre
+genom den släta dukens jämna yta än genom den af
+ornament fyllda duken, ornament hvilkas linier dessutom
+stympas genom de saker, som ställas på bordet. Detsamma
+gäller äfven om lampmattor och pallar. Hvarför
+är ett ljust, lätt draperi omkring ett fönster vackrare än
+ett tungt och mörkt? Emedan det senare strider mot
+afsikten med fönster, som är att släppa in ljus. Och för
+att nå denna afsikt &mdash; att kunna dämpa, släppa in och
+äfven tillfälligtvis utestänga ljuset eller ljudet &mdash; böra hälst
+hvarken gardiner eller förhängen sättas fast, utan löpa
+lätt, på ringar eller breda fållar, öfver en rund stång, vare
+sig en dyrare af trä eller en billigare af metall. Om gardiner
+och förhängen gäller äfven att de böra vara småmönstriga;
+äro de randiga, böra ej ränderna vara mycket
+breda. Vackrast äro de enfärgade draperierna med
+bårder. Storblommiga eller storfasonerade gardiner och
+draperier äro olämpliga, emedan deras mönster förlora sig
+då de afbrytas af vecken, som ju måste bildas, och dessutom<span class="pagenum"><a name="Page_22" id="Page_22">[22]</a></span>
+värkar det stormönstriga oroligt. Fastsatta draperier äro
+meningslösa, såvida de icke afse att endast bilda en inramning
+kring en dörr eller ett fönster.</p>
+
+<p>Om vi fortsatte våra frågor, så kunde vi t.&nbsp;ex. undra
+hvarför en spegel sitter väl mellan fönstren, men illa
+midt emot dem? &ldquo;Emedan man speglar sig bättre i
+första fallet&ldquo;, svara strax alla kvinnor. Ja, men dessutom
+därför, att spegeln midt emot fönstren skapar det kalla
+och otrefliga intrycket att man bor i ett glashus! Hvarför
+är det hvita duktyget vackrast? Emedan endast detta
+ger det bländande intryck af renlighet, som är en viktig
+del af behaget vid en måltid. Men det är god smak att
+lifva det hvita med kulörta bårder i fina färger, med en
+bordlöpare, men framför allt med blommor! Låga skålar
+med blommor, ett tenn-, ler- eller porslinsfat med frukter
+äro de vackraste bordsprydnaderna. Men alla bordsuppsatser
+med klippor, palmer, strutsar, hjortar äro löjliga,
+ty dessa ting ha ej på ett bord att göra och alla höga
+bordsprydnader äro olämpliga, emedan de skymma.</p>
+
+<p>Tusen andra <i>hvarför?</i> lär man sig själf besvara, i den
+mån man erhåller eller själf ger sig den ögats och tankens
+uppfostran, hvars resultat är en god smak. Ju mer
+denna smak öfvas, ju finare blir urvalet, ju säkrare omdömet,
+ju större ifvern, när det gäller att förena det nyttiga
+och det sköna inom hemmet och att sålunda äfven i yttre
+afseenden där lyckliggöra genom att skapa harmoni.</p>
+
+<p>Och ju mer man därvid själf är värksam, ju bättre.
+Den återupplifvade hemväfnaden, med det hemmaspunna
+och i naturfärger färgade ullgarnet kan t.&nbsp;ex. blifva ett
+ypperligt medel för en kvinna att på ett personligt
+sätt pryda sitt hem. Som vägledning för smaken finnes
+bland annat den rikhaltiga mönstersamling, som Handarbetets
+vänner utgifvit. Kvinnorna borde äfven värka hvar
+inom sin ort för att man ej längre skulle bortslumpa eller
+bortskänka de gamla stilfulla möbler, träkärl, tennstop, lertallrikar
+och dylikt, hvilka hafva ett mycket större tillgifvenhets- och
+prydnadsvärde i det hem, dit de af ålder höra,
+än hvad de hos en samlare erhålla. Och därjämte vore
+det önskligt om kvinnan allt mer förlorade smaken för de
+små onyttiga prydnadshandarbetena, med hvilka jag förut
+framhållit att hemmen nu öfverfyllas. Vi böra i hela vår
+ästetiska sträfvan söka förena det enkla med det vackra,<span class="pagenum"><a name="Page_23" id="Page_23">[23]</a></span>
+det vackra med det nyttiga. Och den skönhet, som nås
+med den minsta möjliga tidsförlust och kostnad, är för de
+enkla hem, om hvilka jag här talar, den mäst värdefulla
+skönheten. Om man blott följer denna hufvudregel, kan
+sedan den personliga smaken taga sig mångfaldigt olika
+uttryck, ju fler, ju bättre. Hem, som ordnas efter ett visst
+skönhetsrecept, äro det ledsammaste af allt. Det är vanan
+att tanklöst följa modet, som på de nuvarande hemmen
+satt likformighetens prägel jämte smaklöshetens. Hvad
+som passar i ett visst rum, för vissa vanor, vissa förhållanden,
+det passar ju ej i ett annat. Och den värkliga
+smaken är den, som förstår att skapa ett tilltalande helhetsintryck
+ur de mäst olika förhållanden och med de
+mäst skilda medel. Den värkliga smaken är äfven den ädla
+smaken, den som vet att måtta och enkelhet äro villkor
+för skönheten, såväl i hemmet som i det konstnärliga
+skapandet.</p>
+
+<p>Af stor betydelse vore mer smak och färgglädje i
+ordnandet af skolrummen, i synnerhet i landsorten. Stockholmsbarnen
+hafva ju andra medel att utveckla skönhetssinnet,
+men i landsorten är det framför allt af vikt
+att göra skolan till ett åskådningsmateriel för vackra
+anordningar och värkliga konstföremål. Det vore därför
+i hög grad önskvärdt att landsorten ifrigt anslöte sig till
+den i Stockholm stiftade <i>Föreningen för skolornas prydande
+med konstvärk</i>, så att denna rörelse kunde komma att småningom
+omfatta hela landet. Vid valen af konstvärk böra
+emellertid icke främst historiska eller religiösa, utan konstnärliga
+synpunkter göra sig gällande och konstnärer, icke
+lärare, måste vara de afgörande. Framför allt får konsten
+icke bli ett nytt pluggämne för de stackars barnen,
+utan endast helt enkelt omgifva dem, så att de osökt och
+naturligt insupa intrycken af vackra byggvärk, af ädel, kvinnlig
+och manlig skönhet, af den stora konstens sätt att återgifva
+människan eller landskapet. Om skolan och skönheten
+sålunda närmade sig hvarandra, skulle detta mer än något
+annat bidraga till att barnen som vuxna sedan i sina hem &mdash; i
+original eller åtminstone i efterbildning &mdash; ville hafva
+några konstvärk. Och goda efterbildningar kan man nu få
+för några kronor. Äfven människor med mycket små tillgångar
+skulle därför hafva råd att gläda sina egna och
+sina gästers ögon genom en och annan god reproduktion<span class="pagenum"><a name="Page_24" id="Page_24">[24]</a></span>
+af ett konstvärk, ifall de i sin gästfrihet behjärtade Ehrensvärds
+sats:</p>
+
+<p><i>Om man ej i norden lockades af mat, skulle man kunna
+glädja hvarandra med de ädla och varaktiga fostren af nöjen.</i></p>
+
+<p>Har man lyckats erhålla några konstnärliga efterbildningar,
+då måste man framhäfva dem genom att väl välja
+både plats och bakgrund. Till kopparstick, träsnitt, fotografier
+passa släta, mörka ramar och en någorlunda ljus tapet;
+blågrått är t.&nbsp;ex. utmärkt för kopparstick. Till oljefärgstaflor
+äro mycket enkla guldramar eller de billiga, släta
+träramar, man själf kan bronsera, ofta att föredraga. De
+flästa oljefärgstaflor taga sig bäst ut på en röd eller &mdash; än
+bättre &mdash; en grågrön vägg. Men äfven fina blågrå och
+varmt brungrå toner kunna väl framhäfva vissa taflor.
+Efterbildningar af skulpturer i hvitt eller terracotta, i
+svart eller brons passa ungefär mot samma bakgrund som
+oljefärgstaflor utom att terracotta icke står väl mot en
+röd bakgrund.</p>
+
+<p>Det är emellertid mycket sällan som den obemedlade
+har tillfälle att få en god oljefärgstafla. Han bör därför
+hälst hålla sig till goda reproduktioner. Men för oljetrycket
+bör han akta sig. Hvarför är oljetrycket fult men den
+goda fotografien vacker? Emedan den senare anspråkslöst
+och ärligt ger en värklig, ehuru svag föreställning om
+konstvärket, medan oljetrycket på ett dåligt sätt söker
+härma det. Är ett oljetryck värkligt godt, då är det också
+dyrbart. Däremot finnas nu fina, akvarelliknande färgtryck,
+stundom t.&nbsp;o.&nbsp;m. som bilagor till vissa jultidningar; det
+finnes utmärkta ljustryck, träsnitt, fotografier till billigt pris,
+och äfven en del kopparstick och raderingar äro jämförelsevis
+billiga i förhållande till sitt konstvärde. Vid valet
+af dylika konstsaker måste jag naturligtvis taga hvad
+jag själf finner vackert, ej hvad jag vet att andra finna
+vackert! Ty det är mina egna ögon, icke mina bekantas,
+jag med dessa ting skall gläda. Och det är dessutom endast
+genom att värkligt älska en konstsak, icke genom
+att köpa den, som jag äger den. En rik person, med
+väggarna fulla af taflor, dem han skaffat sig emedan det
+anses fint att ha taflor, är mycket fattigare än arbetaren,
+hvilken om söndagen på museum uppsöker de taflor, han
+lärt sig älska eller i sitt hem dagligen fröjdas åt en enda
+värkligt vacker afbildning af ett stort konstföremål. Den<span class="pagenum"><a name="Page_25" id="Page_25">[25]</a></span>
+personliga smaken utbildas bäst genom att man rundt omkring
+sig ser det konstsköna och lär sig att uppskatta
+det. Men de i landsorten boende hafva i detta afseende
+icke mycket tillfälle att utbilda sin smak. En vacker
+domkyrka, ett gammalt slott, en och annan staty, ett och
+annat nytt hus är &mdash; om man undantager Visby, universitetsstäderna
+och Göteborg &mdash; allt hvad man i ett tiotal
+af våra landsortsstäder har att se med afseende å byggnader
+och skulptur! I de öfriga finnes intet. I fråga
+om taflor är man i landsorten ännu fattigare. Stockholm
+har ett par härliga byggnader: slottet och riddarhuset.
+Där finnas judiska synagogan, Katarina kyrkas kupol och
+några kyrkspiror att gläda sig åt bland tempelbyggnaderna.
+Där finnas några få bevarade äldre palats och några
+nyare, hvilka kunna ge en föreställning om vacker byggnadsstil.
+Där finnas t.&nbsp;ex. <i>Gustaf III:s</i> och <i>Karl XIV Johans</i>
+statyer, <i>Olaus Petri</i> och <i>Axel Oxenstjerna</i>, <i>Fosterbröderna</i> och
+<i>Farfadern</i>, hvilka gifva konstnärliga intryck. Där finnas
+alla nationalmusei konstslöjdssamlingar, Skansen och Nordiska
+muséet, i hvilka man kan lära känna både enklare
+och dyrbarare konstslöjdsföremål och olika tiders stilar.
+Där finnes nationalmuseums tafvel- och skulpturafdelningar.
+Men det tar tid och behöfver vägledning, innan man
+bland allt detta myckna värkligen lär sig <span class="no-break">urskilja.<a name="FNanchor_B_2" id="FNanchor_B_2"></a>
+<a href="#Footnote_B_2" class="fnanchor">(B)</a></span></p>
+
+<div class="footnote"><p><a name="Footnote_B_2" id="Footnote_B_2"></a>
+<a href="#FNanchor_B_2"><span class="label">(B)</span>
+</a> En god hjälp är Eichhorns lilla, illustrerade bok öfver <i>De
+bildande konsternas historia</i>, häftad 2 kr. En utmärkt samling af afbildningar
+från konstens olika perioder finnes i det billiga arbetet:
+<i>Europeisk kulturhistoria</i> af Bang. Pris häftad 8 kr. För den, som
+vill studera olika stilar, anbefalles ett arbete om <i>Konststilar</i>, bearbetat
+af E. Wrangel. Med 250 illustrationer. Häftad 1:50.</p></div>
+
+<p>Genom flitiga besök i museerna och genom en öppen
+blick för allt, som möter oss af vackert eller fult på gator
+och torg, lära vi oss dock småningom upptäcka orsakerna
+hvarför den ena byggnaden &mdash; som t.&nbsp;ex. Petersénska huset
+vid Munkbron, eller adelsklubbens hus vid Kungsträdgården,
+Hallwylska palatset vid Berzelii park, Bünsowska
+huset vid Strandvägen, teknologiska institutet i Kungsbacken,
+Adelsköldska villan på Villagatan, elektricitetshuset
+vid Smålandsgatan &mdash; behaga oss så oändligt mycket
+mer än de hus, som omgifva dem. Eller hvarför t.&nbsp;ex.
+den ena statyn ger oss intryck af lif, den andra af död och<span class="pagenum"><a name="Page_26" id="Page_26">[26]</a></span>
+därför lämnar oss alldeles kalla. Eller hvarför den ena
+taflan för hvar gång ger oss en ökad glädje, medan vi
+ledsna på den andra, hvars ämne kanske först tilltalat
+oss så, att vi föredragit den framför andra, i själfva värket
+värdefullare.</p>
+
+<p>Villkoret för att finna skönheten är att söka den;
+villkoret att lära förstå den är att älska den! Då tränga
+vi med hvarje dag allt mer in i dess väsen, lära oss finna
+de äkta skönhetsvärdena och erhålla sålunda också möjligheten
+att åt vårt enda, lilla fattiga rum gifva en sådan
+prägel, att den som där inträder, skall känna att dess
+väggar omsluta en människa, hvars lif blifvit lyckligare
+genom att hon kan njuta och välja det sköna.</p>
+
+<p>På landet är det ibland herregården och kyrkan,
+men dock mäst naturen, hvilken understöder och utvecklar
+skönhetssinnet. Där är det blommor och grönt, som bäst
+pryda hemmen; där är det alla årstidernas skiftande taflor
+man måste lära sig uppfatta och älska. Från och med
+vårens tindrande ljus öfver den ännu kala jorden till
+höstens grå himmel, mot hvilken träden så fint eller
+kraftigt teckna sig; från vinterns rimfrosthöljda hvita
+björkar till sommarens strålande färgprakt kan den seende
+ständigt finna nya taflor att njuta. Och om man än på
+landet har mindre tillfälle än i staden att för billigt pris
+kunna skaffa sig vackra föremål till hemmet, så har man
+däremot på landsbygden mera tid och råd att genom
+vacker hemslöjd &mdash; väfnader, snideri och konstsöm &mdash; pryda
+det. Hvarken land eller stad äro således lottlösa
+när det gäller skönheten! Denna kan öfverallt komma
+att meddela sitt glädjande, förädlande inflytande, endast
+människorna börja att öppna sina ögon och hjärtan för
+allt det vackra. Men först och främst måste de lära
+sig inse att det vackra alls icke hör till lifvets öfverflöd,
+utan att man arbetar bättre, mår bättre, blir vänligare
+och gladare, ifall man i sitt hem, det må vara hur litet
+som hälst, möter vackra former och färger på de ting,
+med hvilka man omgifver sig. Förstår man att uppsöka
+det sköna i konsten och naturen, då inser man snart
+af egen erfarenhet att skönheten ger hjälp och lyftning
+äfven under det tyngsta arbetssläp.</p>
+
+<p>Men ingen konst, ingen lyx kunna gifva skönhet
+åt det rika hem, där den värkliga skönhetskänslan och<span class="pagenum"><a name="Page_27" id="Page_27">[27]</a></span>
+skönhetsglädjen saknas. Det är förgäfves, som man söker
+ersätta dem genom prakt. Dessa antydningar &mdash; om de
+enkla medel med hvilka man kan nå skönhet i de enklaste
+hem &mdash; afslutas därför bäst med Ehrensvärds gyllene ord:</p>
+
+<p><i>Tingens skönheter fly mer och mer, som de blifva sammansatta
+och för människans natur onyttiga.</i></p>
+
+<hr/>
+
+
+
+
+<h2><a name="Hvardagsskonhet" id="Hvardagsskonhet">2. Hvardagsskönhet.</a></h2>
+
+<p>Invid mitt barndomshem fanns en lång hag-väg, tätt
+bevuxen med kort gräs, så att den såg ut som täckt med
+en gångmatta af grön sammet. Men så fort man började
+gå på vägen, fann man vid hvarje steg att också här
+funnos stickor och vissna löf, småsten och gropar: det var
+blott när man såg tillbaka och framåt, som vägen syntes
+alldeles grön och sammetslen. I synnerhet när man såg
+framåt!</p>
+
+<p>För ungdomen ser framtiden ut som denna gröna
+stig. Snart får man dock erfara huru mycket mindre jämn
+lifvets väg är, än den ter sig för det framåtblickande ögat.
+Det står icke inom människoviljans makt att helt omdana
+lifsförhållandena, och därför ligger lyckan, som de gamle
+sade, &ldquo;i gudarnas knän&ldquo;, icke i svaga människohänder.</p>
+
+<p>Men ehuru det således endast till en del beror på
+oss själfva, om lifvet blir lyckligt, kunna vi själfva afgöra
+om det skall bli rikt och skönt.</p>
+
+<p>Detta senare beror på om vi lära oss se, höra, gå ...</p>
+
+<p>Många röster afbryta: &ldquo;Vi äro lyckligtvis hvarken
+blinda, lama eller döfva!&ldquo; Men för att veta om vi värkligen
+kunna se, höra o.&nbsp;s.&nbsp;v. måste vi kunna svara nej
+på en fråga:</p>
+
+<p>Ha ni aldrig någonsin tråkigt?</p>
+
+<p>De flästa medgifva då helt visst, att de ofta känna
+ledsnadens blyhätta öfver sitt hufvud, den, som gör allt
+tungt, grått och olustigt.</p>
+
+<p>Men nu är det så att de, som värkligen kunna höra<span class="pagenum"><a name="Page_28" id="Page_28">[28]</a></span>
+och se, för dem kan ledsnaden visserligen skymta förbi,
+men vågar ej närma sig dem annat än på höfligt afstånd.</p>
+
+<p>Det skulle således finnas olika sätt att se, att gå
+och att höra?</p>
+
+<p>Helt visst.</p>
+
+<p>Den ena människan ser till exempel att där står ett
+hus, där en träddunge och att där ligger en oslagen äng.</p>
+
+<p>Den andra människan ser också huru täckt huset
+ligger inbäddat i det gröna; huru vackert solljuset glimmar
+på trädens löfvärk; huru mångskiftande ängsblommornas
+färger blandas med hvarandra.</p>
+
+<p>Den förstnämda människan märker väl att stormen
+viner och att fåglarna sjunga. Men den andra förstår
+hvad stormen talar, och fågelkvittret ger återklang i hennes
+hjärta. Den ena ser på taflor med öfverhalkande ögon; taflorna
+säga honom intet, han känner sig ej rikare eller gladare
+genom att gå och tänka på de djupa färgerna, det
+själfulla uttrycket i ett konstvärk. Han läser en bok för
+att få tiden att gå; ej för att få näring åt sin tanke, sin
+inbillning, sin känsla. Men den andra människan går
+omkring i sitt arbete med konstvärkets, med bokens lif i
+sin själ.</p>
+
+<p>Den förstnämda människan kan nog se andra människors
+yttre företeelser, men märker ej ens om de äro värkligt
+vackra eller icke, ty hon söker ej själen i dragen, ej lifshistorien
+i uttrycket. Tusende ting, som röra andras sorg
+eller glädje, arbete eller hänförelse, äro för en sådan människa
+dolda. När hon talar, blir det därför också blott om
+ytligheter, pängar eller nöjen, mat eller kläder, vind eller
+väder &mdash; ingen blir vare sig klokare, bättre eller gladare
+därigenom. Och hör hon andra tala innehållsrika ord,
+då gå dessa som moln högt öfver hennes hufvud, falla
+icke som fruktbringande rägn öfver hennes själs marker.</p>
+
+<p>Man finner således, att det icke är alla som se,
+hvilka ha två ögon i hufvudet; icke alla som lefva, hvilka
+gå omkring på ett par friska ben.</p>
+
+<p>En af de största andar, som mänskligheten ägt, är,
+som de flästa veta, den tyske diktaren Göthe, hvilken
+föddes 1749 och dog 1832. Han hade således haft ett
+ovanligt långt lif, men ej blott detta, utan äfven ett ovanligt
+rikt. Ej genom en mångfald af yttre öden, utan därigenom
+att han ända från sin tidiga barndom förstod att<span class="pagenum"><a name="Page_29" id="Page_29">[29]</a></span>
+lefva, förstod att med vakna sinnen och öppen själ tillägna
+sig konstens, naturens och människolifvets rikedomar.</p>
+
+<p>Bland de otaliga visa ord han yttrat om konsten att
+lefva är också detta:</p>
+
+<p>&ldquo;<i>Man borde hvarje dag se en vacker tafla, höra någon
+god musik, läsa i en värdefull bok och göra åtminstone en god
+gärning.</i>&ldquo;</p>
+
+<p>Genom att vi följa denna Göthes lefnadsregel kunna
+tider, hvilka äljes skulle förflyta tomma och tråkiga, för
+oss erhålla ett rikt värde, liksom den grå vadmalsvåden,
+hvilken sägnen låter Sigrid den fagras make pryda med
+pärlor och ädelstenar.</p>
+
+<p>&ldquo;Men för oss är det alldeles omöjligt att följa den
+regeln&ldquo;, invända några röster. &ldquo;Vi ha inga taflor hemma;
+på museum kan man ju inte gå hvar dag. Och hur ofta
+bjudes man på opera eller konsert eller ens vacker musik
+i sällskapslifvet? Böcker &mdash; ja, dem kan man lättare få.
+Men har man boken, finnes ofta inte tid att läsa den.
+Och goda gärningar! Jag undrar just hur mycket godt
+man kan göra med sin veckolön &mdash; som skall räcka till
+allt möjligt annat också!&ldquo;</p>
+
+<p>Och dock är det alldeles säkert, att äfven den, som
+bor där hvarken museer eller musiknöjen finnas, som sällan
+ser en ny bok och som kanske ej ens kan lefva på sin
+veckolön &mdash; hon eller han kan i alla fall följa Göthes visa
+råd för att ge lifvet innehåll!</p>
+
+<p>En del af dem, som läsa detta, se i sina hem, om
+icke riktiga konstvärk, så dock en eller annan afbildning
+af dylika, men de ha vant sig att betrakta dem ungefär
+som möblerna: som något hvilket hör till och man ej
+vidare tänker på. Börja nu värkligen se på dem; söken
+upptäcka konstnärens tanke och känsla i dem &mdash; och
+dessa afbildningar skola för er bli lefvande, ge er daglig
+glädje genom sin åsyn!</p>
+
+<p>Och, om ej ens sådana afbildningar finnas i hemmet,
+så har man i alla fall bilder och taflor rundt omkring sig,
+i hemmet och utom det: de vackert blommande växterna
+i fönstret; det lilla rödkindade, klarögda barnet; en gummas
+fina, gråa hufvud; här midt emot en ung arbeterska,
+som med behagfulla, lätta och mjuka rörelser sköter
+sin syssla; där far en landtman till torget: han ger en
+präktig bild af kraft och hälsa, då han med fast hand<span class="pagenum"><a name="Page_30" id="Page_30">[30]</a></span>
+tyglar sina hästar. Äro ej träden här borta en tafla, där
+de stå med sin rimfrost på de fina grenarna? Är ej
+kyrkspiran eller bärgstoppen vacker, där den tecknar sig
+mot himlens aftonguld?</p>
+
+<p>Den, som är nog lycklig att bo på landet, kan i naturens
+skiftningar, vid landtlifvets sysslor, dagligen finna
+nya taflor. Äfven där naturen icke är i vanlig mening
+vacker, kunna seende ögon upptäcka så mycket att glädjas
+åt: hedens röda ljung, eller åkerns gula vågor, skogens
+gröna djup, eller aftonhimlens färger.</p>
+
+<p>Men musiken? Ja, också den kan man i viss mån
+skaffa sig själf. Har man ej öra för skogens och böljans
+melodier, för fågelkvittret och biens surr, för pärlande
+skratt och ömma tonfall &mdash; då blir man nog ofta utan
+sitt dagliga musiknummer! Men har man icke öra för
+alla dessa toner från lifvets stora strängaspel, då är man
+nog inte häller bland dem, som skulle kunnat helt öppna
+själen ens för de största mästares toner!</p>
+
+<p>Böcker finnas sällan godt om i svenska hem. Hos
+oss anse tyvärr äfven de rika, att de i allra främsta
+rummet böra spara på böcker och läsa blott hvad de kunna
+få låna &mdash; ehuru i ett värkligt bildat hem möbler och
+kläder hällre borde vara enklare och böckerna flera!
+Dock finnes det nästan alltid någon utväg för den, som
+allvarligt vill nå fram till världslitteraturens haf. Baden
+där kunna ha sina faror, liksom baden i det öppna hafvet.
+Men man kommer upp ur dem friskare, starkare, vackrare
+än förut &mdash; vackrare, emedan en rikare själ ger oss ett
+själfullare anlete!</p>
+
+<p>För den, som endast har några få goda böcker inom
+sitt räckhåll, återstår det att dess mer fördjupa sig i dem
+man har. Och så kan man ju än flitigare vända bladen
+i naturens och människolifvets båda väldiga värk! Ofta
+kan man genom att följa en enda plantas utveckling lära
+mer, än af en afhandling; från en arbetarhustru får man
+kanske höra en lifshistoria, mer gripande än en roman;
+hos en gammal backstugusittare kan man finna en lefnadsvishet,
+djupare än hos mången lärd. Ty visheten och
+poesien finnas icke blott inom bokpärmarna, det kommer
+man snart att upptäcka!</p>
+
+<p>De goda gärningarna slutligen?</p>
+
+<p>Ungdomen vet icke, att den öfvar en god gärning<span class="pagenum"><a name="Page_31" id="Page_31">[31]</a></span>
+endast därigenom att &mdash; i hälsa och glädje, i godhet och
+oskuld &mdash; finnas till! En sådan ungdom är helt enkelt
+tillvarons största skönhet och största välgärning för de
+åldrande, de af lifvets sorg och möda brutna.</p>
+
+<p>Men både ung och gammal ha dessutom möjligheten
+att äfven på annat sätt göra godt, och icke en utan många
+gånger om dagen. Räcka våra pänningar ej så långt &mdash; ehuru
+de med omtanke räcka icke så kort &mdash; så finnes
+vår arbetskraft, som kan förmå en del. Och alltid finnes
+den finkänsliga vänligheten mot de lidande, med hvilken
+vi kunna göra godt, om också både pänningar och tid
+fattas oss.</p>
+
+<p>Och dessutom finnes det inom hemmet så många
+goda gärningar att öfva! Där kunna familjens medlemmar
+på mångfaldigt sätt lätta arbetet eller spara stegen för
+hvarandra; där finnas tillfällen att försvara den oskyldigt
+angripna; att ställa till rätta en oordning, som annars
+skulle vållat ledsamheter; att uppmuntra eller trösta med
+ord, blick, leende; att dämpa tvister eller häjda förtal
+och tomt prat, genom att föra något bättre på tal. Vid
+arbetet, i kamratkretsen, i lifvet skall vanan att gå vår
+väg fram i värksam välvilja göra lifvet ljusare, rikare,
+skönare för vår omgifning och därigenom för oss själfva.</p>
+
+<p>Alla inse nog nu, att det icke var öfverdrift i mitt påstående
+att man &mdash; om också under enformigt arbete, tunga
+sorger, tryckta förhållanden &mdash; förmår lefva ett rikt lif!
+Den fattigaste skall kunna äga mer af tillvarons värkliga
+skönhet och rikedom än den, som synes besitta allt världens
+goda, men som icke har en lefvande själ att omfatta
+det med.</p>
+
+<p>Ty konsten, naturen, böckerna, människorna äro våra,
+blott i den mån vi själfva älska dem. Hängifvenhet är
+villkoret för all tillägnelse, vare sig af kärlek, godhet,
+vishet eller skönhet. Endast den, som ger, äger något ...</p>
+
+<p>Detta är en af lifvets skönt allvarliga sanningar,
+hvilken vi visserligen kunna meddela hvarandra som ett
+råd, men hvilken hvarje människa hvar dag af sitt lif
+själf måste efterlefva för att värkligen inse.</p>
+
+<hr/>
+
+
+
+
+<p><span class="pagenum"><a name="Page_32" id="Page_32">[32]</a></span></p>
+<h2><a name="Fastvanor" id="Fastvanor">3. Fästvanor.</a></h2>
+
+<p>När Verner von Heidenstam i sin geniala studie
+öfver <i>Svenskarnas lynne</i> framhöll vår brist på sund konservatism,
+träffade han därmed äfven grundorsaken till
+den poesilöshet, som blifvit följden af vårt hänsynslösa
+handhafvande af gamla minnen och gamla seder.</p>
+
+<p>Kvinnorna, hemlifvets och sedens skaparinnor, hafva
+framför allt skuld i att den vackra, starka konservatismen
+dör ut, att hemlifvet allt mer saknar den fasthet och
+skönhet, hvilka gifva djup åt hemkänslorna och åt fosterlandskärleken.</p>
+
+<p>Jag vill här endast uppehålla mig vid en enda sida
+af den nämda hänsynslöshetens utplattande invärkan, nämligen
+den, som yttrar sig i utplånandet af de gamla fästseder,
+hvilka fordom voro orubbliga grundlagar i hemmen.</p>
+
+<p>Att en del gamla seder måste komma att öfvergifvas,
+sammanhänger med nya lifsåskådningar, ändrade produktionsförhållanden,
+lifligare samfärdsel och andra tidens
+drag. Att hvarje hem kommer att fira sina fäster mer
+individuellt, är äfven en naturlig följd af utvecklingen.
+Men många af de gamla bruken äro icke afskaffade genom
+något annat inflytande, än slapp likgiltighet och bristande
+sinne för den glädje och stämning, dessa bruk medföra.
+Framför allt ha hållningslöshet och poesilöshet
+efterträdt den gamla innehållsrikedomen, emedan man försummat
+att gifva fasthet och följdriktighet åt de nya bruk,
+dem man i hvarje särskilt hem gör gällande. Ena året
+firar man till exempel julen på ett sätt och andra året
+på ett annat; den ena anordningen finner husmodern
+besvärlig, den andra finner husfadern onödig, och så
+öfverger man dem och det uppstår i fästvanorna en rörlighet,
+under hvilken barnen medvetet lida. &ldquo;Hvarför
+få vi inte detta i år? Vi hade det ju så i fjol? Ack, låt
+oss få det så, som vi förr brukat!&ldquo; hör man ofta barnen
+bedja. Och de röja genom denna sin konservatism en djup
+etisk och estetisk själfbevarelseinstinkt! Ty det är upprepandet,
+vanorna, hvilka på alla hemlifvets områden bestämma
+känslornas djup och innehållsrikedom. Illa sköter
+därför den uppfostrare sitt värf, som icke förstår att bruka<span class="pagenum"><a name="Page_33" id="Page_33">[33]</a></span>
+årets fäster, liksom alla dess andra naturliga glädjeämnen,
+för att utveckla barnets känslolif, för att poetiskt fördjupa
+så väl dess ömhets- som dess skönhetsintryck.</p>
+
+<p>Hemmet i staden har i detta fall färre hjälpmedel än
+hemmet på landet, men hvarje hem har dock någon möjlighet
+att göra afbrotten i årets hvardagsgång rika på
+färg, en färg, som ger en glödande glans ännu åt
+gubbens minnen, och som tårar främlingens ögon när han,
+i andras hem, ser några af de små drag, hvilka voro
+fästens kännetecken äfven i hans barndomshem.</p>
+
+<p>I staden som på landet har man ju i regeln julgranar,
+och barnen själfva vaka så godt de förmå öfver
+att granen skall blifva prydd alldeles på samma sätt år
+efter år. Och öfver julmatens häfdvunna art vakar den
+manliga konservatismen!</p>
+
+<p>Men annars består julens firande numera egentligen
+i hopandet af nya läckerheter och i massor af julklappar.
+Ingendera delen främjar den poetiska julstämningen! Men
+den gammaldags julfirningen med grenljus och stora högar
+af julbullar; med kärfve åt fåglarna och dopp i grytan;
+med julbock, julkrubba och julkubbe; på landet med den
+hänryckande färden vid bloss till julottan; med de gamla
+jullekarna ända till tjugondag Knut, då julen dansades
+ut &mdash; alla dessa och andra gamla seder fyllde barnets
+sinne med hälgens säregna stämning, en stämning, som
+tyvärr allt mer förflyktigas genom det nutida julfirandet:
+fråssandet i ett öfverflöd af presenter, godsaker och stora
+barnkalas. Här och hvar uppehållas ju ännu en och annan
+af de gamla julsederna, men i det stora hela blifva dessa
+seder allt mer tillfälliga och höra icke till det ovillkorliga,
+det genom hvilket fästminnena bli djupa och skilda
+från allt annat.</p>
+
+<p>Nyåret har länge saknat en särskild fästprägel, ty
+nyårsvakan är nästan alldeles fallen ur bruket. Men därför
+borde hemmen skapa hvar sin sed, enligt hvilken de
+unga &mdash; i allvar och i glädje &mdash; på ett vackert sätt sade
+det gamla året farväl och hälsade det nya. Trettondagen
+har numera endast kvar sin böna i gröten, sedan den
+fröjd, som stjärngossarna beredde barnen, äfven hör till
+det försvunna. Som folksed kan stjärngossarnas vandring
+ju icke återkomma, men som hemnöje för barnen kunde
+seden helt visst ännu bli långlifvad, i synnerhet sedan<span class="pagenum"><a name="Page_34" id="Page_34">[34]</a></span>
+Skansen &mdash; till hvars skapare den sunda konservatismen i
+vårt land står i outplånlig tacksamhetsskuld &mdash; åter upptagit
+densamma, liksom Lucia med hennes brinnande ljuskrona.</p>
+
+<p>Påsken har ju ännu på västkusten kvar sina påskeldar
+och öfver allt sina ägg, med målning och med inskrifter.
+Den glädjen kunde bli ännu stämningsfullare för barnen,
+om man följde den tyska seden att &mdash; då man så kan &mdash; utomhus,
+i det nyss bara gräset och bland de ännu nakna
+buskarna, göra fågelbon, i hvilka barnen sedan själfva
+söka och finna sina brokiga ägg &mdash; den ännu kala markens
+första frukt för året! Endast i få bygder ser man nu
+vid Valborgsmässan eldarna flamma i den ljusa kvällen.
+Inte heller firas första maj som förr med våfflor och
+mjöd, af hvilket man drack sig märg i benen! Om hemmen
+åter upplifvade denna sed och &mdash; i en tidsenlig form &mdash; den
+gamla leken mellan de utklädda vinter- och vårkungarna,
+skulle barnen erhålla ett oförgätligt minne af
+vårens återkomst.</p>
+
+<p>Allt hvad våren hunnit gifva af blommor och grönt
+sattes fordom vid pingsten i spisel, i ljuskronor och stakar &mdash; liksom
+för att fira vårens seger öfver allt, där elden
+kämpat mot vinterns köld och mörker! Och huru &ldquo;klädde&ldquo;
+man icke hvar vrå vid midsommaren; huru kär var ej
+dess fäst med sin &ldquo;majstång&ldquo;, sin dans och sin musik i
+sommarnatten! Men på många ställen i vårt land är nu
+också majstången tyvärr endast ett minne!</p>
+
+<p>Alla dessa och andra enkla bruk, som sammanhängde
+med lifsuppfattningen och med årets tider, voro emellertid
+fulla af just det enkla bildspråk, den naiva skönhet, som
+lämpa sig för barnets behof och gifva poesi åt barnets
+stämningar.</p>
+
+<p>Hvarje hem har ju äfven sina särskilda fästdagar, åt
+hvilka man dock nu mera ofta på samma sätt försummar
+att gifva denna särskilda fästprägel, som från en kär vana
+blir ett kärt, rörande minne. Födelsedagarnas och andra
+bemärkelsedagars traditionella blommor, fästrätter och &ldquo;firningar&ldquo; &mdash; än
+med &ldquo;utklädsel&ldquo; eller knäckkokning eller plättkalas
+och dylika enkla nöjen &mdash; kunna emellertid icke ersättas
+af några mer storartade, för hvar gång nya fästligheter.</p>
+
+<p>Hvarje hem har plikten att göra äfven hvardagen
+och söndagen innehållsrika för barnen, genom små nöjen
+efter slutat arbete: om vintern sagostunder vid brasan,
+med äpplen och nötter vid särskilda anledningar; eller<span class="pagenum"><a name="Page_35" id="Page_35">[35]</a></span>
+sång kring pianot eller läsning af en ny &ldquo;rolig bok&ldquo; eller
+förevisning af ett planschvärk. En mor, som är artist i
+hemlifvets konst, skapar för aftonens samvaro det lugn,
+som redan ger barnen en fästlig känsla; hon förstår att
+med några blommor i en vas eller andra enkla små anordningar
+för trefnaden fylla barnens sinne med omedveten
+skönhetsglädje, medan den mor, som saknar hemlifvets
+konstsinne, däremot dagligen pinar barnen genom den oro,
+den fulhet, den hållningslöshet, hon kring sig utbreder.
+Under gemensamma vandringar &mdash; särskilt när hemmet
+är på landet &mdash; öfverflöda glädjekällorna för den, hvilken
+förstår att lära barnen se hela naturen som en fäst, från
+framträdandet af sälgens luddiga &ldquo;gåsungar&ldquo;, blåsipporna
+och lärkan, till den första hvita snön! Det är kunskap
+och poesi på en gång att låta barnet följa kornet fram
+till den gröna brådden, det lena axet och det fina mjölet;
+honungen från klöfverängen och lindblomman till den
+hvita vaxcellen; fågeln från det spräckliga ägget i boet
+till flyttfåglarnas färd genom den klara höstluften; äpplet
+från den rosiga blomman till den fyllda fruktkorgen!</p>
+
+<p>Genom att de vuxna sålunda lära barnet se och
+förstå naturen, blir hela året för barnet fylldt af lefvande
+skönhet. Barnen räkna tiden efter det första gökropet,
+det första axet, den första linnéan, det första smultronet
+och de första nötterna! De lära sig älska all skönhet
+omkring sig, som konstnären älskar den. Och äfven den
+hvardagliga enformigheten genomtränges för dem af innehållsrikedom,
+när de vänja sig att med alla sinnen lefva,
+med alla sinnen njuta skönheten, först på barnasätt, i det
+lilla och enskilda, sedan &mdash; då blicken vidgats &mdash; i det
+stora och hela.</p>
+
+<p>Mången kvinna, som själf är känslig för skönheten
+och naturen, som känner stämningens makt att ge färg
+åt tillvaron, som genomglödes af minnenas poesi, försummar
+dock nu ofta att för barnen rikta hemlifvet och söckendagen,
+liksom fäststunden och hälgen, med denna färg,
+denna poesi. Men när hemlifvet åter blir en konst, till
+hvars utöfning kvinnorna erhålla ro och tid, då kommer
+en af de uppgifter, åt hvilka de med djup skaparglädje
+skola ägna sig, att blifva den att, genom enkla och
+naturliga medel, fylla hemmet och barnasinnet med dagliga
+glädje- och skönhetskänslor.</p>
+
+<hr/>
+
+
+
+
+<p><span class="pagenum"><a name="Page_36" id="Page_36">[36]</a></span></p>
+<h2><a name="Skymningsbrasan" id="Skymningsbrasan">4. Skymningsbrasan.</a></h2>
+
+<p>Om allt mellan himmel och jord finnas olika meningar.
+Enstämmiga äro emellertid tankarna om solen och om brasan;
+åtminstone äro alla nordbor rättrogna sol- och eldsdyrkare!</p>
+
+<p>Men man lefver ej efter denna sin religion. På många
+sätt beröfvar man sig själf solen &mdash; till exempel genom
+att täppa fönstren med gardiner eller sofva långt in på
+förmiddagen! Och år från år uttränges brasan af bränslesparande
+uppfinningar.</p>
+
+<p>Det är icke mera den blossande julbrasan, som ger
+julaftonen dess ljusskimmer. De väldiga stockeldarna
+flamma icke längre i de stora öppna spisarna på herregårdarna,
+ty spisarna hafva måst ge vika för kakelugnarna,
+som nu i sin ordning ofta stå kalla. Just i vår tid, när
+man icke längre har ro att hålla skymning eller råd att
+elda med ved, har man börjat brodera braskuddar, inbjudande
+till långa pratstunder framför elden i skumrasket,
+kuddar, hvilkas oföränderligt prydliga skick emellertid
+visar, att brasan sällan brinner. Som andra gudomligheter
+före henne är hon förjagad af den prosaiska nyttan, denna
+gång i gestalt af patenterade kaminer och värmeledningar!</p>
+
+<p>Men med brasan förlorar vårt folk mer poesi och
+skönhet än om tre fjärdedelar af alla våra skalders och
+målares värk ginge upp i rök!</p>
+
+<p>Finnes det något äkta nordens barn, som ej först
+började drömma under stirrandet i den lekande, lockande
+elden, hvilken omöjligt kunde vara så stygg, som mamma
+sade? Bar drömmaren äfven gryet till en tviflare i sig,
+då blef en dag hågen att pröfva eldens egenskaper oemotståndlig:
+man brände under jubel den ena saken efter den
+andra, tills pappas tidning eller mormors stickstrumpa
+blifvit underkastade eldprofvet, eller de små händerna
+illa tilltygade under något försök att ta fatt den trolska
+elden. Men hvarken bannor eller brännblåsor kunde
+minska kärleken till elden: den skälfvande vördnad, hvilken<span class="pagenum"><a name="Page_37" id="Page_37">[37]</a></span>
+utgör en så stor del af barnets kärlek &mdash; liksom
+af all stor kärlek &mdash; blef endast ökad och med den
+tjusningen.</p>
+
+<p>Och när man blifvit några år äldre, då äro de växlande
+bilder, glöden dana, barnens käraste tafvelbok, en
+där de själfva äro de skapande konstnärerna.</p>
+
+<p>&ldquo;Hvad ser <i>du</i>?&ldquo; frågar man hvarandra. &ldquo;En jätte
+med ett glödande gap.&ldquo; &ldquo;Jag ser en prinsessa på knä i
+en skog.&ldquo; &ldquo;Ser du där, ett lejon, med eldögon?&ldquo; &ldquo;Ja,
+ja, och bakom en riddare med hjälm!&ldquo;</p>
+
+<p>Hvar och en i syskonringen &mdash; ifall man har lyckan
+att vara flere syskon &mdash; väljer i glöden sitt palats. Och
+många ramlade luftslott under senare år hafva framkallat
+mindre häftiga sorgeutbrott än det torn, som först instörtade,
+mången ståtlig villa mindre äkta glädje än det slott,
+som längst stod upprätt i den falnande glöden.</p>
+
+<p>Och huru många hemska och rörande sagor hafva
+icke fått sina belysningar af brasan, när barnjungfrun berättat
+&ldquo;mera&ldquo;, &ldquo;bara mera&ldquo;, med barnaflocken lägrad omkring
+barnkammarelden, som lyst i tårarna på deras, af
+harm eller hänförelse blossande, kinder! När sedan sagorna
+tystnade, emedan småsyskonen skulle i säng, då
+afhandlades det hörda vid en brasa i salen; jättehufvuden
+knäcktes och troll stektes i inbillningen, medan nötterna
+och äpplena undergingo detsamma i värkligheten. Man
+täflade om att visa sig duktig genom att &mdash; sedan man
+först brandförsäkrat fingrarna i munnen &mdash; nappa de kol,
+som sprakade ut, och kasta in dem igen. Stundom lyckades
+det så väl, att en hel brand föll ned och måste in
+igen med hjälp af eldgaffel och en fyndighet, lik Tummelitens
+i dennes svåra lägen! När man lyckades med
+branden växte modet, och man undrade ifall man ej själf
+genom list och bragd kunnat bortsnappa sjumilastöflarna
+och hämta prinsessan ur jättens våld?</p>
+
+<p>Allt detta afhandlades, medan falaskan föll öfver
+glöden, skuggorna djupnade i salens hörn och den döende
+brasans röda strimmor blefvo så hemska, att man
+kröp tätt intill hvarandra i tjusad skräck öfver dessa
+drömda faror.</p>
+
+<p>När så den tiden kom, att man kunde läsa sagor
+själf, huru många förbud utfärdades icke mot att läsa vid
+eldsken för ögonens skull; förbud dem man gjorde väl i<span class="pagenum"><a name="Page_38" id="Page_38">[38]</a></span>
+att öfverträda! Ty om än ögonen ledo en smula &mdash; hvad
+vann icke fantasien af denna läsning framstupa vid brasan,
+hvars flammor lekte öfver Andersens Eventyr eller folksagorna
+eller Snorre Sturlason; hvars röda glöd manade
+fram syner af de blodiga böljorna vid Svoldern och Hjörungavåg!</p>
+
+<p>Intet landtbarn glömmer väl någonsin den stora dag,
+då man för första gången fick elda i barnkammaren: huru
+man sprang till själfva vedbacken efter veden; huru man
+tiggde de torraste spingstickor; huru man tillgrep en hel
+bunt svafvelstickor, njutande af syskonens häpnad, de som
+ännu strängt förmanades att icke leka med elden! Ingen
+minister har med mera oro motsett voteringen om en kabinettsfråga,
+än en dylik sexåring afvaktat om den nytända
+brasan skulle ta sig!</p>
+
+<p>Och när sedan den ålder kommit, då man icke längre
+är liten, men ännu ung, huru drömmas ej just vid brasan
+de finaste, skäraste drömmar om lyckan vid egen härd!
+Och huru ofta hafva ej under alla åldrar tårar torkats i
+brasans sken; huru klart har man icke vid dess ljus
+blickat in i de dolda gömslena af sin egen eller en annans
+själ! Huru många rika minnen hafva ej genom brasans
+trollmakt blifvit frambesvurna!</p>
+
+<p>Man vet icke riktigt hvad en brasa är, om man ej
+firat skymning invid en dylik, som flammat ur spiseln i
+någon gammal bondstuga eller prästgårdssal eller kanske
+allra hälst i en herregårdssalong, en brasa, hvars sken
+fladdrande lekt öfver de träpanelade väggarna, belyst de
+mörknade familjeporträtten, glindrat i ljuskronornas prismer,
+kallat fram ur halfskymningen alla röda färgstänk i de
+gamla broderierna, all förgyllning på de antika stolarna
+och uppfört fantastiska dansar i det höga taket. Under
+tiden måste en kvinnlig familjemedlem af en föregående
+generation berätta &mdash; på det äkta konstnärliga, stilla sätt,
+där berättaren själf försvinner &mdash; och göra alla de romantiska
+släkt- och ortkrönikorna samtida, lefvande, förfärande
+och förförande. Medan man, under stirrande
+på eldens lekande tungor, lyssnade till den lugna, lidelsefria
+stämman, då vaknade kanske för första gången aningen
+om lifvets tragik: om lidelser, förtärande som eldslågor,
+om känslor, hvilka icke af stora vattuströmmar
+kunna utsläckas.</p>
+
+<p><span class="pagenum"><a name="Page_39" id="Page_39">[39]</a></span></p>
+<p>Brasan glöder aldrig så gyllenröd som i sådana
+skymningsstunder, utom när två människor i ett nytt hem
+blicka in i den, under drömmen att bli lyckliga genom
+hvarandra, och när den flammar som glädjebloss från
+härden i ett återfunnet hem.</p>
+
+<p>Den religiösa kult, fäderna ägnade härden lika väl
+som altaret, har egentligen aldrig upphört i våra nordliga
+bygder, där elden under en stor del af året ersätter
+solens värme och ljus. Spåren af denna religiösa dyrkan
+lefva ännu i månget folkord, mången folksed ända från
+de tider, när vikingar, under af stockelden sotad ås, samlades
+till sagoförtäljande dryckeslag.</p>
+
+<p>Hvad brasan dag ut och dag in är för fattigman på
+svenska landsbygden, det anar den, som en höstafton
+farit förbi bygdens små stugor och i brasans fladdrande
+ljus sett barnen samlade kring mor, som kokar gröten
+eller spinner på sin rock, medan barnen med hög röst
+läsa sin läxa i eldskenet, hvilket breder en stunds glans
+och skönhet öfver den tarfligaste omgifning. Och far
+ökar farten af sina nyss så trötta steg, när han ser det
+vänliga eldskenet lysa ur de små rutorna!</p>
+
+<p>Det är en ännu återstående rikedom för landsbygdens
+fattiga att, huru stora deras umbäranden än annars äro, de
+mera sällan än deras likar i staden behöfva sakna eldens
+lifgifvande inflytande. I fattig mans stuga ersätter den
+från spiselhällen sprakande tallvedsbrasan delvis varma
+kläder och närande rätter, lampor och ljus, taflor, musik
+och poesi. Det var detta den franske diktare visste, som
+svarade sin dotter, då hon sporde om de båda glimmande
+punkterna vid synranden:</p>
+
+<div class="poem"><div class="stanza">
+<span class="i0">Tvänne världar, mitt barn, tvänne världar,<br /></span>
+<span class="i0">fattigmans eld är en, den andra en stjärna ...<br /></span>
+</div></div>
+
+<p>Men också i fråga om de burgna hemmen finnas de,
+som tro att hemkärleken står i så oupplösligt samband
+med eldstaden, att den aftager med denna och alldeles
+upphör i de land, där elden endast brukas att koka vid!
+Så mycket sanning ligger väl i denna paradox, att arten
+af hemkänslan helt visst blir en annan hos de folk, där
+inga brasor behöfvas.</p>
+
+<p>Men dessa folk äga då en ersättning i rikare solflöden
+och i allt det myckna, som därmed sammanhänger.<span class="pagenum"><a name="Page_40" id="Page_40">[40]</a></span>
+De nordbor åter, hvilka ej bland sina käraste barndomsintryck
+hafva brasan &mdash; och dessa stackars människor
+blifva i kaminernas dagar allt flera &mdash; dessa nordbor hafva
+ingen ersättning. De blifva, om icke sämre, så dock alldeles
+afgjort fattigare än de, hvilka äga denna heliga
+eld bland sina minnen. Och därför bör hvar och en,
+som kan det, låta sina barn växa upp med brasans glädje.</p>
+
+<p class="center">
+*&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;*&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;*</p>
+
+<p>Under dessa funderingar öfver brasan hade jag nästan
+glömt min egen, hvilken föranledt dem.</p>
+
+<p>Skörnade lågo träden i kakelugnen, färdiga att vid
+den lättaste beröring falla i sär med rödglödande kol,
+hvilka snart skulle kallna till en handfull aska, enda återstoden
+af hvad som en gång var den fina resningen af
+en glänsande, hvit björk, som speglat sin mjälla vårgrönska
+i en insjös yta; öfver hvars vajande grenar sommarmånskenets
+ljusa floder runnit; som på ängens höstdäfna tufvor
+strött skurar af gyllengula löf; på hvars fina, af rimfrostens
+silfver omspunna, kvistar vinternattens stjärnor hängt som
+blåblixtrande juveler.</p>
+
+<p>Stackars björk! All din fägring, all din kraft, all
+din rikedom, hindrade icke att yxan sattes till din rot,
+att sågen gjorde dig till ved!</p>
+
+<p>Du blef &ldquo;värderad&ldquo; och du blef &ldquo;samhällsnyttig&ldquo;.
+Men det kostade dig ditt lif ...</p>
+
+<p>Den sista glöden mörknade. Under falaskans gråhvita
+flagor blänkte dock ännu några kol, ett par heta,
+glimmande ögon, hvilka tycktes spörja:</p>
+
+<p>&ldquo;Är då människornas öde annorlunda?&ldquo;</p>
+
+<p>Ja, svarade det inom mig, människornas öde är annorlunda
+men ej sällan ringare. Äfven vi ryckas ofta ur den
+sfär, i hvilken vi lefvat vårt värkliga lif, bort till nyttans
+värld. Men där bli vi icke, som trädet, lifvande, värmande
+skönhets- och glädjebringare. Vi förtorka, vi förbränna
+icke. Men först när vi inse att vi måste förbrinna, ifall
+vi skola lyckas göra lifvet varmare och skönare för oss
+själfva och för andra &mdash; först då skola våra människoöden
+i innehållsrikedom kunna jämföras med trädets, hvilket
+falnar på vår härd!</p>
+
+<hr/>
+
+
+
+
+
+
+
+
+<pre>
+
+
+
+
+
+End of the Project Gutenberg EBook of Skönhet för alla, by Ellen Key
+
+*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SKÖNHET FÖR ALLA ***
+
+***** This file should be named 39213-h.htm or 39213-h.zip *****
+This and all associated files of various formats will be found in:
+        http://www.gutenberg.org/3/9/2/1/39213/
+
+Produced by Tor Martin Kristiansen, Eva Eriksson and the
+Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net
+
+
+Updated editions will replace the previous one--the old editions
+will be renamed.
+
+Creating the works from public domain print editions means that no
+one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
+(and you!) can copy and distribute it in the United States without
+permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
+set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
+copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
+protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
+Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
+charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
+do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
+rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
+such as creation of derivative works, reports, performances and
+research.  They may be modified and printed and given away--you may do
+practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
+subject to the trademark license, especially commercial
+redistribution.
+
+
+
+*** START: FULL LICENSE ***
+
+THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
+PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
+
+To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
+distribution of electronic works, by using or distributing this work
+(or any other work associated in any way with the phrase "Project
+Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
+Gutenberg-tm License (available with this file or online at
+http://gutenberg.org/license).
+
+
+Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
+electronic works
+
+1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
+electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
+and accept all the terms of this license and intellectual property
+(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
+the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
+all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
+If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
+Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
+terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
+entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
+
+1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
+used on or associated in any way with an electronic work by people who
+agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
+things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
+even without complying with the full terms of this agreement.  See
+paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
+Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
+and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
+works.  See paragraph 1.E below.
+
+1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
+or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
+Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
+collection are in the public domain in the United States.  If an
+individual work is in the public domain in the United States and you are
+located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
+copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
+works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
+are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
+Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
+freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
+this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
+the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
+keeping this work in the same format with its attached full Project
+Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
+
+1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
+what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
+a constant state of change.  If you are outside the United States, check
+the laws of your country in addition to the terms of this agreement
+before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
+creating derivative works based on this work or any other Project
+Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
+the copyright status of any work in any country outside the United
+States.
+
+1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
+
+1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
+access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
+whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
+phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
+Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
+copied or distributed:
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
+from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
+posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
+and distributed to anyone in the United States without paying any fees
+or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
+with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
+work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
+through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
+Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
+1.E.9.
+
+1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
+with the permission of the copyright holder, your use and distribution
+must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
+terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
+to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
+permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
+
+1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
+License terms from this work, or any files containing a part of this
+work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
+
+1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
+electronic work, or any part of this electronic work, without
+prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
+active links or immediate access to the full terms of the Project
+Gutenberg-tm License.
+
+1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
+compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
+word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
+distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
+"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
+posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
+you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
+copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
+request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
+form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
+License as specified in paragraph 1.E.1.
+
+1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
+performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
+unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
+
+1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
+access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
+that
+
+- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
+     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
+     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
+     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
+     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
+     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
+     must be paid within 60 days following each date on which you
+     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
+     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
+     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
+     address specified in Section 4, "Information about donations to
+     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
+
+- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
+     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
+     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
+     License.  You must require such a user to return or
+     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
+     and discontinue all use of and all access to other copies of
+     Project Gutenberg-tm works.
+
+- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
+     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
+     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
+     of receipt of the work.
+
+- You comply with all other terms of this agreement for free
+     distribution of Project Gutenberg-tm works.
+
+1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
+electronic work or group of works on different terms than are set
+forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
+both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
+Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
+Foundation as set forth in Section 3 below.
+
+1.F.
+
+1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
+effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
+public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
+collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
+works, and the medium on which they may be stored, may contain
+"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
+corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
+property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
+computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
+your equipment.
+
+1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
+of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
+Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
+Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
+liability to you for damages, costs and expenses, including legal
+fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
+LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
+PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
+TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
+LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
+INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
+DAMAGE.
+
+1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
+defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
+receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
+written explanation to the person you received the work from.  If you
+received the work on a physical medium, you must return the medium with
+your written explanation.  The person or entity that provided you with
+the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
+refund.  If you received the work electronically, the person or entity
+providing it to you may choose to give you a second opportunity to
+receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
+is also defective, you may demand a refund in writing without further
+opportunities to fix the problem.
+
+1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
+in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
+WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
+WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
+
+1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
+warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
+If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
+law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
+interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
+the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
+provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
+
+1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
+trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
+providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
+with this agreement, and any volunteers associated with the production,
+promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
+harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
+that arise directly or indirectly from any of the following which you do
+or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
+work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
+Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
+
+
+Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
+
+Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
+electronic works in formats readable by the widest variety of computers
+including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
+because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
+people in all walks of life.
+
+Volunteers and financial support to provide volunteers with the
+assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
+goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
+remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
+and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
+To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
+and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
+and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.
+
+
+Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
+Foundation
+
+The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
+501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
+state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
+Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
+number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
+http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
+permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
+
+The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
+Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
+throughout numerous locations.  Its business office is located at
+809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
+business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
+information can be found at the Foundation's web site and official
+page at http://pglaf.org
+
+For additional contact information:
+     Dr. Gregory B. Newby
+     Chief Executive and Director
+     gbnewby@pglaf.org
+
+
+Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation
+
+Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
+spread public support and donations to carry out its mission of
+increasing the number of public domain and licensed works that can be
+freely distributed in machine readable form accessible by the widest
+array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
+($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
+status with the IRS.
+
+The Foundation is committed to complying with the laws regulating
+charities and charitable donations in all 50 states of the United
+States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
+considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
+with these requirements.  We do not solicit donations in locations
+where we have not received written confirmation of compliance.  To
+SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
+particular state visit http://pglaf.org
+
+While we cannot and do not solicit contributions from states where we
+have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
+against accepting unsolicited donations from donors in such states who
+approach us with offers to donate.
+
+International donations are gratefully accepted, but we cannot make
+any statements concerning tax treatment of donations received from
+outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.
+
+Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
+methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
+ways including checks, online payments and credit card donations.
+To donate, please visit: http://pglaf.org/donate
+
+
+Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
+works.
+
+Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
+concept of a library of electronic works that could be freely shared
+with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
+Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
+
+
+Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
+editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
+unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
+keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
+
+
+Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
+
+     http://www.gutenberg.org
+
+This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
+including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
+Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
+subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
+
+
+</pre>
+
+</body>
+</html>
diff --git a/39213-h/images/bonn2.jpg b/39213-h/images/bonn2.jpg
new file mode 100644
index 0000000..c482160
--- /dev/null
+++ b/39213-h/images/bonn2.jpg
diff --git a/39213-h/images/cover.jpg b/39213-h/images/cover.jpg
new file mode 100644
index 0000000..334bf21
--- /dev/null
+++ b/39213-h/images/cover.jpg
diff --git a/39213-page-images.zip b/39213-page-images.zip
new file mode 100644
index 0000000..1e71e8a
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images.zip
diff --git a/39213-page-images/f0001-image.png b/39213-page-images/f0001-image.png
new file mode 100644
index 0000000..d322b09
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/f0001-image.png
diff --git a/39213-page-images/f0001.png b/39213-page-images/f0001.png
new file mode 100644
index 0000000..bc66fdc
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/f0001.png
diff --git a/39213-page-images/f0002.png b/39213-page-images/f0002.png
new file mode 100644
index 0000000..6a25773
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/f0002.png
diff --git a/39213-page-images/p0003.png b/39213-page-images/p0003.png
new file mode 100644
index 0000000..fdb23cb
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0003.png
diff --git a/39213-page-images/p0004.png b/39213-page-images/p0004.png
new file mode 100644
index 0000000..d6953d1
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0004.png
diff --git a/39213-page-images/p0005.png b/39213-page-images/p0005.png
new file mode 100644
index 0000000..9106742
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0005.png
diff --git a/39213-page-images/p0006.png b/39213-page-images/p0006.png
new file mode 100644
index 0000000..3afc291
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0006.png
diff --git a/39213-page-images/p0007.png b/39213-page-images/p0007.png
new file mode 100644
index 0000000..296cc1d
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0007.png
diff --git a/39213-page-images/p0008.png b/39213-page-images/p0008.png
new file mode 100644
index 0000000..a76419d
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0008.png
diff --git a/39213-page-images/p0009.png b/39213-page-images/p0009.png
new file mode 100644
index 0000000..16d3ea7
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0009.png
diff --git a/39213-page-images/p0010.png b/39213-page-images/p0010.png
new file mode 100644
index 0000000..94541a6
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0010.png
diff --git a/39213-page-images/p0011.png b/39213-page-images/p0011.png
new file mode 100644
index 0000000..1cc0b45
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0011.png
diff --git a/39213-page-images/p0012.png b/39213-page-images/p0012.png
new file mode 100644
index 0000000..af2c18c
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0012.png
diff --git a/39213-page-images/p0013.png b/39213-page-images/p0013.png
new file mode 100644
index 0000000..d274fc3
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0013.png
diff --git a/39213-page-images/p0014.png b/39213-page-images/p0014.png
new file mode 100644
index 0000000..771c9b5
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0014.png
diff --git a/39213-page-images/p0015.png b/39213-page-images/p0015.png
new file mode 100644
index 0000000..4ddda25
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0015.png
diff --git a/39213-page-images/p0016.png b/39213-page-images/p0016.png
new file mode 100644
index 0000000..7dbeef0
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0016.png
diff --git a/39213-page-images/p0017.png b/39213-page-images/p0017.png
new file mode 100644
index 0000000..6fe9ce3
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0017.png
diff --git a/39213-page-images/p0018.png b/39213-page-images/p0018.png
new file mode 100644
index 0000000..520b70c
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0018.png
diff --git a/39213-page-images/p0019.png b/39213-page-images/p0019.png
new file mode 100644
index 0000000..d9884b6
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0019.png
diff --git a/39213-page-images/p0020.png b/39213-page-images/p0020.png
new file mode 100644
index 0000000..bd73d91
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0020.png
diff --git a/39213-page-images/p0021.png b/39213-page-images/p0021.png
new file mode 100644
index 0000000..ed2ae7b
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0021.png
diff --git a/39213-page-images/p0022.png b/39213-page-images/p0022.png
new file mode 100644
index 0000000..2eb0a74
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0022.png
diff --git a/39213-page-images/p0023.png b/39213-page-images/p0023.png
new file mode 100644
index 0000000..9d570c9
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0023.png
diff --git a/39213-page-images/p0024.png b/39213-page-images/p0024.png
new file mode 100644
index 0000000..c6bbcff
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0024.png
diff --git a/39213-page-images/p0025.png b/39213-page-images/p0025.png
new file mode 100644
index 0000000..c721565
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0025.png
diff --git a/39213-page-images/p0026.png b/39213-page-images/p0026.png
new file mode 100644
index 0000000..60e7d24
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0026.png
diff --git a/39213-page-images/p0027.png b/39213-page-images/p0027.png
new file mode 100644
index 0000000..0ce1803
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0027.png
diff --git a/39213-page-images/p0028.png b/39213-page-images/p0028.png
new file mode 100644
index 0000000..ce8272d
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0028.png
diff --git a/39213-page-images/p0029.png b/39213-page-images/p0029.png
new file mode 100644
index 0000000..fdf21ff
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0029.png
diff --git a/39213-page-images/p0030.png b/39213-page-images/p0030.png
new file mode 100644
index 0000000..2d2c4af
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0030.png
diff --git a/39213-page-images/p0031.png b/39213-page-images/p0031.png
new file mode 100644
index 0000000..df66fc4
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0031.png
diff --git a/39213-page-images/p0032.png b/39213-page-images/p0032.png
new file mode 100644
index 0000000..fea4f10
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0032.png
diff --git a/39213-page-images/p0033.png b/39213-page-images/p0033.png
new file mode 100644
index 0000000..c2d39b9
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0033.png
diff --git a/39213-page-images/p0034.png b/39213-page-images/p0034.png
new file mode 100644
index 0000000..f8d5347
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0034.png
diff --git a/39213-page-images/p0035.png b/39213-page-images/p0035.png
new file mode 100644
index 0000000..be4c597
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0035.png
diff --git a/39213-page-images/p0036.png b/39213-page-images/p0036.png
new file mode 100644
index 0000000..e6a058c
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0036.png
diff --git a/39213-page-images/p0037.png b/39213-page-images/p0037.png
new file mode 100644
index 0000000..172c5e4
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0037.png
diff --git a/39213-page-images/p0038.png b/39213-page-images/p0038.png
new file mode 100644
index 0000000..ccf6503
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0038.png
diff --git a/39213-page-images/p0039.png b/39213-page-images/p0039.png
new file mode 100644
index 0000000..264d07b
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0039.png
diff --git a/39213-page-images/p0040.png b/39213-page-images/p0040.png
new file mode 100644
index 0000000..b7068b8
--- /dev/null
+++ b/39213-page-images/p0040.png
diff --git a/LICENSE.txt b/LICENSE.txt
new file mode 100644
index 0000000..6312041
--- /dev/null
+++ b/LICENSE.txt
@@ -0,0 +1,11 @@
+This eBook, including all associated images, markup, improvements,
+metadata, and any other content or labor, has been confirmed to be
+in the PUBLIC DOMAIN IN THE UNITED STATES.
+
+Procedures for determining public domain status are described in
+the "Copyright How-To" at https://www.gutenberg.org.
+
+No investigation has been made concerning possible copyrights in
+jurisdictions other than the United States. Anyone seeking to utilize
+this eBook outside of the United States should confirm copyright
+status under the laws that apply to them.
diff --git a/README.md b/README.md
new file mode 100644
index 0000000..1599863
--- /dev/null
+++ b/README.md
@@ -0,0 +1,2 @@
+Project Gutenberg (https://www.gutenberg.org) public repository for
+eBook #39213 (https://www.gutenberg.org/ebooks/39213)