NormalizeHEADmain

9 files changed, 17 insertions, 4083 deletions

diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes
new file mode 100644
index 0000000..d7b82bc
--- /dev/null
+++ b/.gitattributes
@@ -0,0 +1,4 @@
+*.txt text eol=lf
+*.htm text eol=lf
+*.html text eol=lf
+*.md text eol=lf
diff --git a/LICENSE.txt b/LICENSE.txt
new file mode 100644
index 0000000..6312041
--- /dev/null
+++ b/LICENSE.txt
@@ -0,0 +1,11 @@
+This eBook, including all associated images, markup, improvements,
+metadata, and any other content or labor, has been confirmed to be
+in the PUBLIC DOMAIN IN THE UNITED STATES.
+
+Procedures for determining public domain status are described in
+the "Copyright How-To" at https://www.gutenberg.org.
+
+No investigation has been made concerning possible copyrights in
+jurisdictions other than the United States. Anyone seeking to utilize
+this eBook outside of the United States should confirm copyright
+status under the laws that apply to them.
diff --git a/README.md b/README.md
new file mode 100644
index 0000000..6897afe
--- /dev/null
+++ b/README.md
@@ -0,0 +1,2 @@
+Project Gutenberg (https://www.gutenberg.org) public repository for
+eBook #52547 (https://www.gutenberg.org/ebooks/52547)
diff --git a/old/52547-0.txt b/old/52547-0.txt
deleted file mode 100644
index 2816624..0000000
--- a/old/52547-0.txt
+++ /dev/null
@@ -1,1793 +0,0 @@
-The Project Gutenberg EBook of Normalarbetsdagen, by Gustaf F. Steffen
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
-other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
-whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
-the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
-www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
-to check the laws of the country where you are located before using this ebook.
-
-
-
-Title: Normalarbetsdagen
-
-Author: Gustaf F. Steffen
-
-Release Date: July 10, 2016 [EBook #52547]
-
-Language: Swedish
-
-Character set encoding: UTF-8
-
-*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORMALARBETSDAGEN ***
-
-
-
-
-Produced by Richard Tonsing, Tor Martin Kristiansen and
-the Online Distributed Proofreading Team at
-http://www.pgdp.net
-
-
-
-
-
-
-             _STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 33._
-
-
-
-
-                           NORMALARBETSDAGEN
-
-
-                                   AF
-
-                           GUSTAF F. STEFFEN,
-                               ingeniör.
-
-                          (_Tredje tusendet._)
-
-[Illustration]
-
-                               STOCKHOLM.
-                        ALBERT BONNIERS FÖRLAG.
-
-
-
-
-                               Innehåll:
-                           Normalarbetsdagen.
-
-
- 1. Spörsmålets vikt och svårigheterna vid dess behandling            3.
-
- 2. Arbete, arbetstid och normalarbetsdag                             4.
-
- 3. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes kroppsliga välfärd    6.
-
- 4. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes andliga välfärd       7.
-
- 5. Normalarbetsdagen ur nationalekonomiska synpunkter               10.
-
- 6. Normalarbetsdagsrörelsens historia                               21.
-         I England                                                   22.
-         I Nordamerika                                               25.
-         I Österrike och Schweiz                                     27.
-         I Tyskland, Frankrike, Holland och Belgien                  29.
-         I Sverge                                                    29.
-
- 7. Normalarbetsdagsrörelsen i närvarande ögonblick                  30.
-
- 8. Allmänna slutsatser                                              35.
-
-
-                               STOCKHOLM.
-                    ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1891.
-
-                           _Grundsats_:  Intet botemedel mot låga löner
-                                        har den minsta utsikt att blifva
-                                        värksamt, om det ej värkar på
-                                        och genom folkets intelligens
-                                        och lefnadsvanor.
-
-                                                     J. S. MILL.
-
-
-
-
-             1. Spörsmålets vikt och svårigheterna vid dess
-                              behandling.
-
-
-De två eller tre sista åren hafva gifvit oss ett nytt sakligt bevis för,
-att vi värkligen uti ordets fulla bemärkelse lefva i den sociala
-frågans, i den industriella arbetarfrågans orosfylda tid. Med en
-hastighet, som är öfverraskande till och med för vårt snabblefvande
-skede, har nämligen spörsmålet om en normalarbetsdag för fullvuxna
-manliga arbetare (så väl som för kvinnor och unga arbetare) intagit en
-mycket framstående plats bland de dagspolitiska diskussionspunkterna—och
-det uti samtliga af världens högst civiliserade länder. Sverge icke
-undantaget!
-
-Då vi nu gå att—så vidt författarens förmåga och denna skrifts omfång
-tillstädja—bilda och reda våra begrepp om normalarbetsdagen och
-agitationen för densamma, är det af synnerlig vikt, att vi redan från
-början erinra oss en sak. Nationalekonomin hör till de minst färdiga af
-alla vetenskaper; man har icke ens ännu vunnit full stadga i sin
-uppfattning af det ekonomiska lifvets yttersta grundföreteelser. Det
-finns sålunda ingen lära (eller "teori") om de nationalekonomiska
-storheterna "arbetstid" och "arbetslön", hvilken kan anbefallas som
-forskningens mogna, allmänt erkända resultat. Hvad beträffar
-nationalekonomins praktiska sida, vetenskapen om det social-politiska
-ingripandet, behöfver det knappt framhållas, att den befinner sig i ett
-ännu mer ofullgånget skick.
-
-Härtill kommer, att våra dagars stora rörelse för en lagstadgad
-förkortning af arbetsdagen i hufvudsak är en intressefråga för de
-samhällsmedlemmar, kroppsarbetarne, hvilka af naturliga skäl äro mindre
-skolade i allmänna värf och mindre utvecklade i intellektuellt hänseende
-än de flesta andra.
-
-Äro vi på förhand ovilligt stämda mot normalarbetsdagsrörelsen, ha vi
-sålunda rätt många och betydelsefulla skäl att under diskussionen ej
-draga en oridderlig (och för öfrigt ovetenskaplig) fördel däraf, att de
-framstälda idealen ofta äro sväfvande och de anförda skälen stundom
-synbarligen motsäga hvarandra. Det är härvid—som städse i snarlika
-fall—alldeles oriktigt att fordra, att motståndaren skall kunna
-öfverbevisa en, utan att man underkastar sig mödan att på ett
-förnuftsenligt och opartiskt sätt _själf_ pröfva saken. Å andra sidan
-böra personer med förutfattad sympati för normalarbetsdagen af enahanda
-skäl afhålla sig från okritiskt tvärsäkra uttalanden, hvilka allt för
-lätt kunna leda till ett oafsiktligt öfverskattande af reformen.
-
-
-
-
-               2. Arbete, arbetstid och normalarbetsdag.
-
-
-Under ofta använda ord dölja sig ej sällan rätt betydande
-begreppsskiftningar. Låt oss därför anmärka, att vi här med arbete
-uteslutande förstå arbete i samhälls-hushållningslärans mening; sålunda:
-en mänsklig kraftansträngning, hvilkens ändamål är att frambringa en
-ekonomisk nyttighet (ett ekonomiskt "värde")—d. v. s. att frambringa
-något, som kan tjäna att tillfredsställa människors ekonomiska behof.
-Yttersta driffjädern till allt arbete är sålunda (det ekonomiska)
-behofvet — och på samma gång bestämmer behofvets storlek i viss mån den
-nödiga arbetsmängdens storlek. Ett exempel skall förtydliga detta.
-
-Ur ekonomisk synpunkt består den hufvudsakliga skillnaden mellan den
-civiliserade människan och vilden däri, att den förra äger en oändlig
-mångfald ekonomiska behof, hvilka för den senare äro fullkomligt
-okända—och hvilka alla ovillkorligen kräfva arbete för sitt
-tillfredsställande. Medan en vildes lif mycket väl kan tänkas vara i det
-allra närmaste arbetslöst, är det därför all civilisations grundlag att
-hvarje dag af civiliserat lif måste köpas med en viss mängd arbete, med
-en viss åt arbete egnad daglig tid, som ej får underskridas. Då
-produktionsmedlens natur och civilisationens samt samhällets
-beskaffenhet äro gifna, finns det blott ett sätt att minska denna minsta
-behöfliga arbetstid (minimalarbetstid)—och det är att öka arbetets
-intensitet (spänstighet och alstringsförmåga). Det är sålunda af stor
-vikt, att vi i det följande ej förgäta, att arbete ej blott mätes (till
-mängden) af sin långvarighet utan ock af sin intensitet.
-
-Under det arbetets uppgift att "frambringa något, som kan tjäna att
-tillfredsställa människors ekonomiska behof" gaf vid handen tillvaron af
-en viss minimalarbetstid, är å andra sidan arbetets egenskap att vara
-"en mänsklig kraftansträngning" grunden till, att det finns en
-maximalarbetstid, som icke får öfverskridas, så vida ej arbetarens
-kroppsliga, intellektuella och sedliga lif skall _lida_ därunder—så vida
-ej arbetet skall få den värkan, att det (alldeles tvärt emot sin
-yttersta uppgift) _dödar_ civiliserat lif i stället för att alstra och
-vidmakthålla detsamma. Det är tillvaron—i en förfärande utsträckning uti
-samtliga civiliserade länder—af en arbetstid, som dödar i stället för
-att vidmakthålla civiliserat lif, hvilken gifvit upphofvet till den
-stora rörelsen för en genom lag bestämd arbetsdag, d. v. s. för en
-_normalarbetsdag_, som ej får öfverskridas.
-
-Planen för vårt ämnes behandling är härmed gifven. Vi skola först
-granska normalarbetsdagen ur den _kroppsliga_ och _andliga hälsovårdens_
-synpunkter—därpå ur _nationalekonomins_. Sedan skola vi öfverblicka
-rörelsens _historiska utveckling_ i olika länder och slutligen göra ett
-öfverslag af dess _ståndpunkt_ och _utsikter i närvarande ögonblick_.
-
-
-
-
-             3. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes
-                          kroppsliga välfärd.
-
-
-Frågan, huru många timmar om dagen en människa kan arbeta, är
-_ytterst_ hvarken en fråga för sedeläran eller för nationalekonomin,
-utan för fysiologin. "Den är en matsmältningsfråga", skrifver en tysk
-författare. D. v. s. allra först, innan det kan vara tal om, att
-människan skall förmå utföra något arbete med sina muskler eller med
-sin hjärna, måste dessa, det fysiska och intellektuella arbetets
-organ, hafva erhållit en lämplig mängd af lämpliga näringsämnen.
-Människan måste hafva inmundigat tillräckligt af hvar och en bland vår
-födas viktigaste hufvudbeståndsdelar (ägghvite-, fett-, stärkelse- och
-mineralämnen) samt måste hafva gifvit magen och andra inre organ
-tillfälle att omsätta dem i de kroppsvätskor och väfnader, hvilkas
-utnötande eller förstörande är lika oupplösligt förknippat med
-människans arbete som förbrännandet af stenkol är med lokomotivets
-rörelse på skenorna. "Det ligger ej i människans makt att ändra lagen
-för den naturliga matsmältningen. Hon kan öfverträda den och därigenom
-göra sig oförmögen till arbete—eller förstå den och underkasta sig
-den."
-
-Börjar man arbeta för tidigt efter en måltid (af sådan storlek som är
-nödig, då det t. ex. blott finns tre på dygnet), så blir matsmältningen
-störd eller alldeles hämmad—och den af måltiden kräfda krafttillförseln
-i större eller mindre grad förringad. Har emellertid måltiden ej fått
-fylla sin uppgift att ge mig de krafter, den kunnat, måste ett af två
-fall inträffa. Antingen arbetar jag efteråt mindre, än jag eljes skulle
-kunnat, eller söker jag tvinga ur mig den normala arbetsmängden och
-sliter därvid ut mig på ett sätt, som—om det härmed antydda
-lefnadssättet fortfar tillräckligt länge—nödvändigtvis måste leda till
-kroppsligt och andligt förfall samt till _för tidig död_.
-
-Läkare och fysiologer hafva på senare tiden mångfaldiga gånger uttalat
-sig i denna riktning. 1887 års Wienkongress för hygien och demografi
-uttalade i en af sina resolutioner, att "de vuxna männens hälsa ofta
-lider genom en öfvermåttan lång arbetstid likasom genom nattarbete.
-Bägge utöfva ett skadligt inflytande på arbetarens moralitet och
-intelligens." Såsom det maximum af arbetstid, som ur hälsovårdssynpunkt
-bör tillåtas, angaf kongressen 10 à 11 timmar pr. dag. På en nyligen
-hållen vetenskaplig kongress i Limoges _beklagade_, ur fysiologisk
-synpunkt, den framstående läkaren och hygienisten Napias från Paris, att
-det stode så många svårigheter i vägen för en lagstadgad åtta timmars
-arbetsdag; och på en hälsovårdskongress i Brighton sommaren 1890
-betonades nödvändigheten af, att den allmänna meningen kraftigt uttalade
-sig för kortare arbetstider. En åtta timmarsdag borde ej öfverskridas,
-då arbetet vore af hög intensitet.
-
-Att civiliserade människolifs fördärfvande och förkortande genom
-öfverdrifvet lång arbetstid alls icke är något hjärnspöke utan ett
-allmänt, tallösa gånger ådagalagt sakförhållande skola vi se längre fram
-i vårt historiska kapitel.
-
-
-
-
-             4. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes
-                            andliga välfärd.
-
-
-Hade den civiliserade människan blott kroppsliga behof att
-tillfredsställa, kunde kanske intet annat sägas om en tio timmars
-arbetsdag än, att (enligt den berömde tysken Pettenkofer och schweizaren
-Hägler) den människa, som arbetar tio timmar om dagen, i allmänhet
-ovillkorligen behöfver söndagshvila för den fulla fysiologiska
-jämviktens bibehållande. Ett civiliserat samhälle förutsätter emellertid
-tillvaron hos medborgarne af sedliga och intellektuella behof, som pocka
-på tillfredsställelse.
-
-Om en samhällsmedlem ej har tid eller krafter öfriga från
-_förvärfsarbetet_ att ägna åt sina barns uppfostran, åt sin egen
-tidsenliga intellektuella utveckling, åt ett personligt och
-själfständigt deltagande i det offentliga lifvet o. s. v., så är hans
-existens helt visst ej så civiliserad, som vi älska skryta med, att
-"_vår_" tillvaro nu för tiden är. Och vi ha ej rätt att slå oss till ro
-med den tanken, att ifrågavarande medborgares materiella lif ju dock i
-många viktiga hänseenden är mycket bättre än hans farfaders var. Vi
-måste fordra, att hans andliga tillvaro skall vara förbättrad lika väl
-som hans materiella. Men hans andliga tillvaro kan ej vara god, om den
-ej är byggd på andlig frihet. Och blott den besitter värklig andlig
-frihet, som icke blott har juridisk _rätt_ att utveckla och i allmänna
-lifvet öfva sina andliga förmögenheter, utan ock har den därtill
-erforderliga _ledigheten_.
-
-I slutet af förra århundradet talades stora ord om "oförytterliga
-människorättigheter", om "frihet, jämlikhet och broderskap"— i synnerhet
-om "frihet"! Man sökte tillförsäkra _alla_ medborgare den juridiska
-rätten till andlig frihet—men det är först i slutet af vårt århundrade,
-som man på allvar börjat sträfva efter att också tillförsäkra _alla_
-medborgare det mått af ledighet, utan hvilket den andliga friheten
-förblir en död bokstaf i lagboken.
-
-Vi hafva nu en utgångspunkt för bedömandet af normalarbetsdagens värde
-för arbetarnes andliga välfärd. Vi spörja: Hvad är frihet för en
-lönarbetare? Hur mycket har han kvar af sin juridiskt erkända frihet, om
-en absolut oreglerad konkurrens med kamraterna och de oberäkneliga
-konjunkturerna på världsmarknaden tvinga honom att sälja tolf eller
-fjorton timmar om dygnet åt en arbetsgifvare för ett ytterst knappt
-lifsuppehälle? Politiker och nationalekonomer, som studerat den modärna
-normalarbetsdagslagstiftningens och fackföreningsrörelsens inflytande på
-arbetarklassen (särskilt i England), hafva mångfaldiga gånger besvarat
-denna fråga på ett sätt, som kan sammanfattas i orden: lönarbetaren har
-så mycken frihet, som han hvarje arbetsdag har fri tid.
-
-Det finns personer, som medge önskvärdheten af, att arbetarne
-få mer tid till andlig frihet, än de nu ha, men som anse
-normalarbetsdagslagstiftningen för ett frihetsfientligt och därför
-ovärksamt sätt att eftersträfva detta mål. Låt oss se.
-
-Uti det förhållande, att arbetarne _måste_ inskränka den "frihet", som
-kortsyntheten påstår sig vilja finna i en _oreglerad konkurrens_ på
-arbetsmarknaden, för att ernå den värkliga frihet, som ligger i mer fri
-tid—däruti kan hvarken "själfhjälp" eller statsingripande ändra det
-allra minsta. Det är civilisationens lag, att människorna kunna betrygga
-det framåtskridande, hvars mål är frihet och lycka för alla, _blott_
-genom organisation, samvärkan, ömsesidig hjälp och alls ej genom ett
-barbariskt krig mellan individ och individ. På en arbetarmarknad med
-alldeles oreglerad konkurrens (med idel "fria" och "oberoende" arbetare,
-som frasen lyder) är det nämligen de arbetare, som ställa de _lägsta_
-anspråken på en civiliserad tillvaro och därför hålla tillgodo med låg
-lön och lång arbetstid, hvilka på längden ha bästa utsikt att få
-stadigvarande sysselsättning. De arbetare, som minst älska andlig frihet
-och därför ha lägsta behofvet efter fri tid, bestämma hur lång
-arbetsdagen skall vara i genomsnitt för _alla_ arbetare. En i denna
-mening "fri" arbetsmarknad leder till största mått af andlig ofrihet
-bland arbetarne.
-
-Emedan de begrepo detta, hafva arbetarne i alla högt civiliserade länder
-organiserat sig i fackföreningar. Tack vare dessa kunna arbetarne ernå
-bättre arbetsvillkor genom samfält tryck på arbetsgifvarne (ofta medelst
-sträjker) eller på lagstiftningen (medelst användande af arbetarklassens
-politiska inflytande).
-
-Det kan icke vara tvifvel underkastat, att sträjker för kortare
-arbetstid äro ett för sämjan mellan medborgarne menligt
-och för samhället oerhört dyrbart medel att ernå, hvad en
-normalarbetsdagslagstiftning kan genomföra på ett för samhällsmoralens
-framåtskridande utveckling gynnsamt sätt. För att lagstiftningens värkan
-härvid i intet skall stå "själfhjälpens" efter, fordras blott, att den
-förra inskränker sig till att lagstadga, hvad arbetarnes flertal inom de
-olika facken förklara sig önska.
-
-_Inom vissa gränser_ lofvar normalarbetsdagen högre intellektuell
-utveckling, ju kortare arbetaren fordrar, att arbetstiden skall vara.
-Öfverdrifvet arbete gör människan slö och dum. Om arbetaren släpar tolf
-timmar dagligen, kommer han med _nödvändighet_ att _sämre_ använda de få
-stunder, som ej behöfvas till mat, hvila och sömn, än om han arbetar
-åtta timmar och har ett öfverskott af intellektuella och kroppsliga
-krafter att spendera under tre eller fyra timmars frihet. Det är en
-tusenfaldigt upprepad erfarenhet, att de, som hänge sig åt fylleri och
-djuriskhet under friminuterna af en tretton timmars arbetsdag, bli
-nykterister och trägna besökare af föreläsningssalar och aftonskolor
-under fritimmarna af en nio timmars arbetsdag. Redan därför, att det är
-hälsosammare för själen att arbeta någorlunda intensivt och intresserat
-under kortare tid än slött och motvilligt under längre, befordrar en
-förkortning af de nu öfliga arbetstiderna högre intellektuell utveckling
-bland arbetarne.
-
-Normalarbetsdagen icke blott _lofvar_ högre intellektuell utveckling åt
-arbetaren, utan _kräfver_ ock densamma af honom. Detta är af synnerlig
-vikt att minnas, så länge normalarbetsdagen för fullvuxna manliga
-arbetare ännu blott är ett önskemål. En normalarbetsdagslagstiftning
-blir nödvändigtvis utan värkan, om det ej inom arbetarklassen finnes
-frivillig organisation och solidaritetskänsla samt behof efter bildning
-och själfständigt intellektuellt lif.
-
-Största möjliga uppdrifvande af arbetarnes fackliga och politiska
-organisationer samt vidast möjliga spridning af behofvet efter en bättre
-materiell och intellektuell existens äro oundgängliga villkor för, att
-en normalarbetsdag ej skall vara en död bokstaf. Blott i den mån som en
-viss förkortning af arbetstiden är ett _lefvande behof_ inom en betydlig
-del af arbetarklassen, kan den bestå såsom ekonomisk värklighet.
-
-Normalarbetsdagslagstiftning, facklig organisation, socialpolitisk
-arbetarrörelse, sträfvanden att bibringa arbetarne större bildning och
-högre behof öfver hufvud äro faktorer uti det sociala framåtskridandet,
-hvilka stå i innerligaste samband med hvarandra.
-
-På detta sätt föranledas vi att ur den kroppsliga och andliga
-hälsovårdens samfälda synpunkter uppställa som önskemål en
-normalarbetsdag på t. ex. nio, åtta eller sju timmar.
-
-
-
-
-               5. Normalarbetsdagen ur nationalekonomiska
-                              synpunkter.
-
-
-I första hufvudafdelningen af detta kapitel skola vi, liksom i de två
-närmast föregående kapitlen, behandla _önskvärdheten_ för _arbetarne_ af
-en normalarbetsdag—men denna gång ur _nationalekonomiska_ synpunkter.
-Det skall framhållas, hurtillvida normalarbetsdagen synes kunna befordra
-arbetarnes _frihet_ och _trygghet_ som näringsidkare. Dessa betraktelser
-skola ge oss anledning att tillika besinna normalarbetsdagens
-önskvärdhet för _kapitalisten_ samt för vår tids _ekonomiska utveckling_
-öfver hufvud.
-
-I den andra hufvudafdelningen skola vi sysselsätta oss med det
-högviktiga spörsmålet: är en förkortning af arbetsdagen _möjlig_ utan en
-_förminskning_ af _dag_- eller _veckolönen_ samt utan _annan försämring_
-af arbetarnes lefnadsvillkor?
-
-                                   ⁂
-
-Arbetskraften är en vara. Däraf följer visserligen, att arbetsmarknaden
-lyder den vanliga varumarknadens lagar—men ej att den _uteslutande_
-måste lyda desamma. Varan arbetskraft är icke ett själfständigt
-materiellt föremål, utan människan själf med hela hennes personlighet,
-hennes anspråk och intressen; den som köper eller rättare hyr denna vara
-(arbetet) erhåller därigenom en rättighet, ett herravälde öfver
-varuägarens (arbetarens) person. Ett herravälde, som öfvar inflytande på
-arbetarens hela kroppsliga och andliga lif, på hans sociala och
-politiska existens. Vidare utmärker sig arbetsvaran därigenom, att
-arbetet är varuägarens (arbetarens) nödvändiga och i regel enda
-förvärfskälla. I det ögonblick arbetaren ej kan sälja sin vara, har han
-intet mer att lefva af—kan sålunda ej lägga sin vara i magasin för att
-vänta på bättre efterfrågan. Arbetarne kunna ej med några upptänkliga
-försiktighetsmått mot för stark folkökning ändra tillbudet på
-arbetsvaran i öfverensstämmelse med det snabba växlandet i efterfrågan
-eller med det lika oberäkneliga införandet af nya, mer arbetsbesparande
-maskiner—allt förhållanden, som i hög grad utmärka vår tid. I nödfall
-måste arbetarne därför sälja sin vara till hvarje pris—eller svälta i
-hjäl.
-
-Det ligger sålunda i lönsystemets (och därmed i privatkapitalismens)
-natur, att arbetsköparen (kapitalisten) och arbetssäljaren (arbetaren)
-alls icke äro likstälda. Arbetarens förmåga att bestämma öfver sitt
-lefnadssätt och särskilt öfver sina arbetsförhållanden (arbetstidens
-längd m. m.) är uppenbarligen ytterst ringa, då han—af ekonomiska
-växlingar, kriser, införandet af nyuppfunna, arbetsbesparande maskiner,
-godtyckligt inskränkande af produktionen genom kapitalistringar o. s.
-v., öfver hvilka han alls ej är herre—kan tvingas att välja hvilka
-arbetsvillkor som hälst eller att svälta i hjäl. Ett sådant val är ej
-ett _fritt_ val; och det är en grym lek med ord att kalla ett sådant
-tillstånd frihet.
-
-Kommer man nu med invändningen, att normalarbetsdagen vore ett intrång
-på näringsfriheten (eller på _friheten_, som uttrycket vanligen
-lyder)—spörja vi: på _hvilken_ näringsfrihet, på hvilken frihet? Väl ej
-på någon, granskarens inbillning oklart föresväfvande, idealisk
-näringsfrihet, utan på den modärne lönarbetarens näringsfrihet, sådan
-den i själfva värket är. Det är ej svårt att se, att normalarbetsdagen
-är en _högst_ väsentlig _utvidgning_ af denna frihet. Ingen människa
-önskar neka en man rättigheten att arbeta så länge han behagar;
-samhället gör blott anspråk på rätten att hindra honom från att sälja
-sitt öfverskottsarbete på ett sådant sätt, att andra arbetare därigenom
-bli nödsakade att arbeta lika länge som han. Inseende detta har en af
-statssocialismens största fiender i England skrifvit: "Detta århundrade
-har bevittnat två stora upptäckter på regeringsvetenskapens område. Den
-ena är: den ofantliga fördelen af frihandel. Den andra: den fullkomliga
-nödvändigheten af att skydda arbetaren på lagstiftningens väg."
-
-Låt oss nu se, hur normalarbetsdagen skulle invärka på arbetarnes
-ekonomiska _trygghet_—d. v. s. på två svåra, för vår tid synnerligen
-utmärkande socialekonomiska missförhållanden: de periodiskt återkommande
-_ekonomiska kriserna_ och den beständiga, sig under kriserna på ett
-förfärande sätt förvärrande _arbetslösheten_.
-
-En normalarbetsdag betyder otvifvelaktigt ett höjande af arbetarnes
-lefnadsvillkor—ty den stäfjar den af låga löner beledsagade urartningen
-af arbetarståndet, hvilken följer med omåttligt lång arbetstid. Ju mer
-urartat arbetarståndet är, dess mindre konsumerar det—och desto
-våldsammare bli _kriserna_, hvilkas yttersta grund just är brist på
-konsumtionskraft (eller rättare köpkraft) i samhället. Kriserna sägas i
-dagligt tal bero på öfverproduktion—ett uttryck, som skenbart alldeles
-riktigt beskrifver en marknad, hvilken är öfverfylld af varor, som sakna
-köpkraftiga afnämare; det är dock blott ett bakvändt namn på
-underkonsumtion, ty arbetarne gå ju omkring svultna, illa klädda och
-illa hysta i den öfverfyllda marknaden. Förkortad arbetsdag måste därför
-i någon mån mildra krisernas häftighet. Om ett _förhindrande_ af
-kriserna kan dock ej vara tal—därtill är normalarbetsdagen ett allt för
-enastående och ovanligt steg i riktning af arbetarklassens höjande och
-de sociala missförhållandenas häfvande.
-
-Ej häller kan man antaga, att normalarbetsdagen skall i någon storartad
-utsträckning eller för någon längre tidrymd bortskaffa _arbetslösheten_.
-Skulle en normalarbetsdag, som innebure en någorlunda betydlig sänkning
-af arbetstiden, blifva genomförd, hafva arbetsgifvarne minst två
-utvägar, som äro mer lockande än den, att anställa flera arbetare. I
-många fall kunna arbetsgifvarne genom ökande af arbetsintensiteten få af
-sitt gamla arbetarantal en lika stor arbetsmängd under den kortare
-arbetstiden som förut under den längre. I talrika andra fall skola de
-taga sin tillflykt till bättre maskiner, hvilka med ens onödiggöra ett
-ökande af arbetsstyrkan. "Maskinen utrotar arbetaren". Nutidens förmåga
-att förbättra kraft- och arbetsmaskinerna samt att åt näringsidkaren
-tämja nya naturkrafter är så fabelaktig, att man gör bäst i att ej
-profetera om, hvad som _icke_ kan ske på detta område.
-
-Spörsmålet om normalarbetsdagens önskvärdhet för den samhällsklass, som
-äger jorden och de af människohand förfärdigade produktionsmedlen, kan
-uttryckas på följande sätt: Skulle den löneförhöjning, som en _förkortad
-arbetsdag med oförminskad lön_ innebär, vara möjlig utan en motsvarande
-minskning i kapitalisternas och jordägarnes inkomster?
-
-Då arbetsresultatet i väsentlig mån är beroende af arbetarens kraft och
-vilja, så är det möjligt, att arbetslusten och den genom en omåttligt
-lång arbetstid försvagade arbetskraften stegras och att arbetarne på
-kortare tid utföra detsamma som förut. Ja, det kan till och med
-inträffa, att arbetarne på kortare tid uträtta mer och bättre arbete.
-Saken är, att arbetets _intensitet_ står i omvändt förhållande till
-arbetsdagens längd. Om två alldeles lika kraftiga arbetare utföra samma
-slags arbete, men den ena arbetar 14 timmar dagligen och den andra 10
-timmar, är det mycket sannolikt, att den förra _på längden_ förmår
-uträtta _mindre_ än den senare. Vi skola i vårt historiska kapitel ge
-åtskilliga bevis härför.
-
-Annorlunda ställer sig kanske förhållandet, då arbetet är af ytterligt
-mekanisk natur (blott består i betjänandet af högt fulländade maskiner).
-Då kan det hända, att en förlängning af arbetstiden i betydlig mån
-sänker varornas produktionskostnader (så till vida som dessa bestå i
-hushyra, jordränta och amortisering af anläggningskapitalet) samt
-dessutom _nedtrycker_ arbetslönen. Detta senare därigenom, att den
-omåttligt långa arbetstiden sänker arbetarnes konsumtionsförmåga och
-allmänna lefnadsvillkor—två viktiga faktorer för bestämmandet af
-lönhöjden. I dylika fall hafva lagstiftningsåtgärder mot den långa
-arbetstiden räddat arbetarklassen från den förfärligaste urartning (t.
-ex. i England)—ehuru ej utan våldsamma protester, ja rent af olagligt
-motstånd af de kapitalister, som ansågo sina vinster minskade.
-
-Man har i England framhållit, att, då sålunda kortare arbetstid betyder
-lägre profiter, det dock ingalunda är sagt, att _kapitalsamlingen_
-sjunker. Iakttagelser ha visat, att hastigare omsättning af kapitalet
-(tack vare ett genom kortare arbetstid möjliggjort intensivare arbete!)
-uppväger denna befarade värkan och att äggelsen till kapitalbesparing ej
-sjunker med profitens sjunkande. En annan viktig, hithörande
-omständighet är, att _förkortad arbetstid befordrar storindustrins
-utveckling_, emedan den äggar fabrikanter och jordbrukare till
-användandet af nyare och mer fulländade maskiner. Dessa senare kunna
-mindre kapitalister ej skaffa sig; de bli därför undanträngda; och i
-stället uppstå jätteetablissement, som åtnjuta alla de ekonomiska
-fördelar, hvilka stordrift kan förläna. Äfven detta är ett bevisat,
-historiskt sakförhållande.
-
-                                   ⁂
-
-Nu till en lika viktig som svår punkt i vårt betydelsefulla ämne: den
-nationalekonomiska _möjligheten_ af normalarbetsdagen utan förminskning
-af arbetarnes dag- eller veckolön eller annan försämring af deras
-lefnadsvillkor.
-
-Läran om folkökningen samt om jordens och det mänskliga arbetets
-alstringsförmåga, läran om arbetslönen och läran om utrikeshandeln skola
-förse oss med lika många olika grupper af skäl för och mot.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Somliga nationalekonomer anse, att de närvarande
-befolkningsförhållandena äro främsta orsaken till fattigdomen och
-sålunda också till de öfvermåttan långa arbetstiderna. De tro nämligen,
-att befolkningen i de civiliserade länderna redan hunnit bli så talrik,
-att man (i följd häraf och icke i följd af några andra omständigheter)
-nödgats odla jord, hvilken är så ofruktbar, att den nätt och jämt förmår
-afkasta, hvad arbetaren behöfver för ett nödtorftigt lifsuppehälle. De
-medborgare, som arbeta under dessa ogynnsamma naturförhållanden, kunna
-uppenbarligen icke förkorta sin arbetsdag utan att förkorta sin lön. Om
-vi nu antaga, att dessa jordarbetare konkurrera _fullkomligt_ fritt med
-alla andra arbetare i samhället, så är det klart, att _inga_ arbetare
-kunna afkorta arbetsdagen utan att förlora en del af den nu gängse
-årsinkomsten—så vida icke folkstocken minskas. I den frivilliga
-inskränkningen af befolkningssiffran skulle man då äga det enda dugliga
-medlet mot nästan alla de viktigaste sociala krämporna.
-
-Det är en egendomlighet för denna och många andra invändningar mot
-normalarbetsdagen, att de innebära ett förbiseende eller ett
-underskattande af den roll, som den mänskliga arbetskraftens
-alstringsförmåga spelar i produktionen.
-
-Vi tänka här på den mänskliga arbetskraftens genom civilisationen
-stegrade alstringsförmåga till skillnad från jordens naturliga
-alstringsförmåga. Ett exempel skall förtydliga meningen. Antag, att en
-jordegendom består af tusen lika stora, men icke lika fruktbara
-jordlappar, samt att det finns tusen lika starka och skickliga arbetare,
-som den ena efter den andra, samt alldeles oberoende af hvarandra, börja
-odla hvar sin jordlapp. Antag vidare, att den först anlände arbetaren
-får det fruktbaraste jordstycket samt så undan för undan, tills den sist
-anlände (d. v. s. den tusende i ordningen) får nöja sig med det allra
-ofruktbaraste af allesamman. Om nu alla anstränga sig lika mycket (det
-vill i detta fall säga, arbeta lika mycket), blir naturligtvis
-resultatet, att den förste skördar mest för sitt arbete och de andra
-mindre och mindre, ända till den tusende, som skördar minst (säg: just
-nätt och jämt att lifnära honom). Antag, att under dessa förhållanden
-afkastningen från hela egendomen är 5,000 ton lifsförnödenheter, samt
-att afkastningen ej skulle stiga högre än till 8,000 ton, om hvar odlare
-arbetade med samma styrka precis _dubbelt_ så många timmar om dagen som
-förut. Det är uppenbart att de ekonomiska förhållandena på denna
-jordegendom helt och hållet behärskas af lagen för sjunkandet af jordens
-naturliga alstringsförmåga. Ju _fler_ arbetare, som anställas, desto
-_mindre_ genomsnittsafkastning pr man. Ju _mer_ hvarje särskild odlare
-arbetar (utöfver en viss gräns), desto _mindre_ är hans belöning pr
-timme af ansträngning. Inträffar det däremot en sådan förändring i de
-ekonomiska förhållandena på godset, att afkastningen stiger från 5,000
-ton till 8,000 ton eller mer, utan att någon af de 1,000 arbetarne ökar
-antalet af dagliga arbetstimmar eller stegrar ansträngningen under hvar
-arbetstimme—då kunna vi med rätta säga att _arbetets_ alstringsförmåga
-_stiger_, ehuru _jordens_ naturliga alstringsförmåga _sjunker_.
-
-Hvilken förändring på egendomen skulle kunna medföra en sådan stegring
-af arbetets alstringsförmåga? En blick på den ekonomiska utvecklingens
-gång i alla civiliserade länder ger oss svaret. Det är det ensamma
-arbetets ersättande med samarbete och arbetsdelning.[1]
-
-Organisation och samarbete i stor skala stegra människans arbetsförmåga
-genom att förbättra hennes kroppsliga, intellektuella och sedliga natur,
-möjliggöra att hon uppfinner och använder arbetsbesparande maskiner samt
-tillstädja henne att med underbart ringa arbetsmöda tämja allehanda
-naturkrafter att utföra den tyngsta och för hennes utveckling minst
-fördelaktiga delen af det nödvändiga arbetet. Om det på egendomen i vårt
-exempel produceras tillsammans 5,000 ton, då 1,000 enskilda arbetare
-odla den, skall det kanske produceras 9,000 ton, då dessa samarbeta och
-organisera sig—och det ehuru de enskildas arbetsmöda förblir, hvad
-daglig arbetstid och ansträngning beträffar, alldeles densamma som den
-var förut.
-
-Det är mycket lätt att med statistik påvisa, att det mänskliga arbetets
-alstringsförmåga stiger utomordentligt hastigt i alla civiliserade
-länder.[2] Ja, många nationalekonomer anse, att folkstockens ökning i
-ett gifvet land för närvarande förorsakar en tillökning i arbetets
-alstringsförmåga, hvilken är ansenligt större än den minskning i den
-brukade jordens naturliga alstringsförmåga, hvilken blir en följd af att
-tillökningen i folksiffran tilläfventyrs tvingar till nyodling af
-ofruktbarare trakter.
-
-Frågan är nu: Hvad inflytande har normalarbetsdagen på det mänskliga
-arbetets alstringsförmåga?
-
-Om man tar många års genomsnitt, som man ju måste göra, då det är fråga
-om en folkhushållningsfråga af detta slag, skall man finna, att det inom
-ett visst yrke dagligen produceras mindre pr man i de värkstäder, uti
-hvilka arbetarne äro sysselsatta 11 timmar om dagen, än uti de
-värkstäder, som ha blott 9 timmars daglig arbetstid för sina arbetare.
-Ja, det har iakttagits inom samma värkstad, att arbetsprodukten pr
-arbetare stigit, då arbetsdagen förkortats från 11 till 8 eller 9
-timmar.[3] Denna företeelse beror därpå, att arbetaren behöfver icke
-blott _lifs_- utan ock _skicklighets_-uppehälle. Arbetar han 13 timmar
-dagligen, slites hans lifskraft i förtid; arbetar han 11 timmar
-dagligen, så är hans duglighet och arbetsraskhet nödvändigtvis mindre än
-då han arbetar blott 8.
-
-Förkortning af en mycket lång arbetsdag har äfven sina värkningar på
-produktionsmetoderna. Allra först tenderar den att öka arbetsmaskinernas
-hastighet och inom kort äfven att ersätta äldre maskiner och metoder med
-snabbare och mer arbetsbesparande dylika. Denna utveckling drifves dock
-stundom så långt att den ofvan skildrade fördelen af arbetsdagens
-förkortning går förlorad. Englands bomullsarbetare klaga öfver, att de
-nu under en 9½ timmars arbetsdag måste anstränga sig mer än förr under
-13 timmar.
-
-En del nationalekonomer hafva framhållit, att en
-normalarbetsdagslagstiftning, som _förbjöde_ att någon fabrik eller
-affär arbetade mer än 8 eller 9 timmar dagligen, skulle hämma
-utvecklingen inom vissa näringar, emedan det under sådana förhållanden
-icke kunde bli lönande att anskaffa dyrbara maskiner, hvilka måste
-förbli oproduktiva under 16 eller 15 timmar af dygnets 24. Däremot
-skulle en normalarbetsdag, som tillstadde användandet af _två
-arbetarskift_, hvartdera arbetande 8 eller 9 timmar, ha alldeles motsatt
-värkan—d. v. s. skulle möjliggöra anskaffandet af maskiner, hvilka äro
-för dyrbara att använda under den nuvarande, 11 eller 12 timmar långa
-arbetsdagen.
-
-Det kvarstår sålunda som en öfvervägande och ytterst betydelsefull
-fördel, att förkortning af arbetsdagen i allmänhet otvifvelaktigt
-_befordrar storindustrins utveckling_ och därigenom _ökar
-nationalförmögenheten_.[4]
-
-Vi ha behandlat denna sida af saken så utförligt, emedan det är af
-alldeles afgörande vikt för uppfattningen af normalarbetsdagens
-nationalekonomiska betydelse, hvilken föreställning vi ha om
-förhållandet mellan jordens alstringsförmåga, det mänskliga arbetets
-alstringsförmåga och nationalvälståndet. Innan vi sökt afgöra, huruvida
-normalarbetsdagen öfver hufvud är egnad att göra produktionen dyrare
-eller billigare, kunna vi nämligen ej bilda oss en föreställning om
-arten af dess invärkan på lönarbetarnes lefnadsförhållanden.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Frågan blir nu, hvad inflytande en förkortning af arbetsdagen kan ha på
-nationalförmögenhetens fördelning, d. v. s. på _arbetslönens storlek_.
-
-En af vetenskapen visserligen för länge sedan allmänt öfvergifven, men i
-riksdagsdebatter och tidningsartiklar ännu spökande lära säger, att det
-finnes i samhället en för kortare tider oföränderlig mängd af
-nyttigheter, ur hvilken samtliga arbetslöner betalas (liksom ur en
-gifven fond eller "lönfond"). Vore denna lära riktig, att i ett gifvet
-skede finns en oföränderlig kapitalmängd, ur hvilken arbetslönerna
-betalas, skulle sysselsättandet af nu arbetslösa medborgare (hvilket man
-motser skola bli den omedelbara följden af normalarbetsdagens införande)
-uppenbarligen ansenligt nedtrycka lönerna.
-
-Sanningen är emellertid, att samhällets _förmåga_ att betala arbetslöner
-icke beror på storleken af en viss del af kapitalisternas
-rörelsekapital, utan på storleken af _samtliga_ medborgares _inkomster_.
-En social förändring, hvilken (som normalarbetsdagen) sannolikt medför
-ett förökande af nationalförmögenheten, kan sålunda näppeligen förkastas
-på grund af någon "lönfondteori".
-
-Många anhängare af normalarbetsdagen påstå, att den skulle höja lönerna
-genom att _minska anbudet_ på arbetare. Detta påstående stöder sig
-stundom på förutsättningen, att åtgärdens omedelbara och beständiga
-följder skulle vara desamma. En allmän förkortning af arbetsdagen skulle
-visserligen tvinga många arbetsgifvare att anställa flera arbetare. De
-arbetslösas antal skulle minskas och arbetarne ha större lätthet än
-förut att tilltvinga sig högre lön. Som vi redan sett, skulle dock
-produktionsmetodernas förbättring i sinom tid tämligen allmänt upphäfva
-denna värkan. Blott i det fall, att dubbla arbetarskift kunna användas,
-torde påståendet vara riktigt för längre perioder. Ett annat försvar för
-normalarbetsdagens förmåga att höja lönen grundar sig på antagandet att
-normalarbetsdagen skulle varaktigt minska arbetarens ekonomiska
-produktivitet och därigenom göra _fler_ arbetare nödvändiga. Äfven om
-denna förutsättning vore grundad, skulle lönerna sannolikt snart sjunka
-igen. Man invänder nämligen, att lika litet som det finns någon
-"lönfond", finns det någon "arbetsfond", det vill säga någon bestämd
-mängd arbete, som måste göras; nationalproduktionen skulle tendera att
-minskas, och ehuru kapitalet sannolikt skulle nödgas varaktigt bära en
-del af förlusten, skulle dock arbetarne få vidkännas en inskränkning i
-sin konsumtion (särskilt genom sänkning af lönens köpkraft).
-
-Statistiken synes bevisa, att förkortad arbetsdag _till en början_ höjer
-lönen och minskar arbetslösheten, men att lönen (tack vare den
-förkortade arbetsdagens benägenhet att befordra den storindustriella
-utvecklingen) börjar sjunka och arbetslösheten tilltaga igen efter en
-längre eller kortare tid. Vi få dock ej glömma, att förkortad arbetsdag
-tenderar att höja arbetarens anspråk på lifvet och att _därigenom_
-stärka hans förmåga att tilltvinga sig och kvarhålla en högre lön än
-tillförene. Blott i denna indirekta mening torde normalarbetsdagen kunna
-sägas befordra bättre lönevillkor.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Det återstår ännu många nationalekonomiska synpunkter, ur hvilka
-normalarbetsdagen kan diskuteras—men utrymmet bjuder oss att afbryta
-här. Särskilt är det af stort intresse att undersöka, hvilket inflytande
-_handel_ mellan två länder, af hvilka det ena har normalarbetsdag, det
-andra icke, utöfvar på det förra. Om normalarbetsdagen för tillfället
-eller varaktigt höjde produktionskostnaderna inom någon näringsgren,
-skulle kapitalet naturligtvis hafva en viss tendens att utvandra till
-länder, som ej infört normalarbetsdag. Ehuru kapitalet ingalunda är _så_
-lätt flyttbart, som många kapitalister påstå, då de ha tvister med sina
-arbetare, så är denna fara dock tillräckligt stor att göra en
-_internationell_ normalarbetsdagsrörelse i hög grad betydelsefull.
-
------
-
-Fotnot 1:
-
-  Se Verdandis småskrifter N:o 4.
-
-Fotnot 2:
-
-  Se Verdandis småskrifter N:o 11.
-
-Fotnot 3:
-
-  Denna erfarenhet är gjord af flera stora engelska arbetsgifvare,
-  hvilka nyligen infört åttatimmarsdagen i sina värkstäder.
-
-Fotnot 4:
-
-  Det vore mycket lätt att, om utrymmet medgåfve, här anföra statistik,
-  som bevisar att hög civilisation, höga arbetslöner, stor och snabbt
-  växande nationalförmögenhet samt korta arbetstider gå hand i hand,
-  under det att låg civilisation, låga löner, nationell fattigdom och
-  oerhört långa arbetstider förekomma tillsammans. Det är genom att
-  förbättra sin ekonomiska organisation och sina produktionsmetoder samt
-  genom att _höja produktiviteten af sina medborgares arbetskraft_, som
-  en nation blir rik; men icke genom dagsvärken af kropps- och
-  själsmördande längd. Följande ur ett engelskt arbete hämtade tabell är
-  upplysande, då man erinrar sig, att _Ryssland_ har de _längsta_
-  arbetstiderna och att den ryske arbetaren är den _minst_ produktive i
-  Europa, under det att _England_ har de _kortaste_ arbetstiderna och
-  den engelske arbetaren är den _mest_ produktive i Europa.
-
-     ┌──────────────┬──────────────┬──────────────┬──────────────┐
-     │              │              │              │              │
-     │  _Länder._   │   Använda    │  hvilken pr  │Genomsnittliga│
-     │              │   procent    │1,000 fot-ton │veckolöner kr.│
-     │              │  ångkraft,   │  kostar kr.  │              │
-     ├──────────────┼──────────────┼──────────────┼──────────────┤
-     │Ryssland      │            10│          0,95│         13,50│
-     │Österrike     │            29│          1,21│         14,40│
-     │Italien       │            34│          1,34│         13,50│
-     │Portugal      │            34│          1,59│         13,50│
-     │Skandinavien  │            34│          0,77│         14,18│
-     │Spanien       │            41│          1,04│         14,40│
-     │Holland       │            45│          1,10│         18,00│
-     │Frankrike     │            58│          1,07│         18,90│
-     │Tyskland      │            60│          0,87│         14,40│
-     │Schweiz       │            71│          0,84│         18,00│
-     │Belgien       │            73│          0,75│         18,00│
-     │Storbritannien│            78│          0,63│         27,90│
-     └──────────────┴──────────────┴──────────────┴──────────────┘
-
-
-
-
-                 6. Normalarbetsdagsrörelsens historia.
-
-
-Den modärna civilisationens sociala historia är ännu oskrifven, och
-därför finns det blott få, som hafva en riktig föreställning om _kampen
-om arbetstiden_, dess ofantliga omfång, dess fruktansvärda bitterhet och
-dess utomordentliga kulturhistoriska betydelse. En på ofullständig
-sakkännedom och förutfattade ideer grundad lära om, att de ekonomiska
-krafterna skulle hafva en naturlig tendens att leda allt till det bästa
-i den bestående samhällsordningen, om man blott gåfve dem frihet från
-all annan lagstiftning än polisreglementet, har i det förflutna gjort
-lärda och olärda så blinda för den värkliga betydelsen af det vilda
-tumultet rundt omkring i arbetets värld, att vi numera knappast kunna
-fatta möjligheten af en dylik fördomsfullhet. Vår ytterligt praktiska
-tid har slutligen tämligen allmänt lyckats att göra oss till "realister"
-äfven i vår syn på de sociala tingen. Själfbevarelsedriften har tvungit
-äfven vår tids mäktigaste att vräka de vackra och lugnande teorierna
-öfver bord och att söka begripa värkligheten—den må nu innebära hvad den
-vill.
-
-Enligt den modärna vetenskapen är kampen om arbetstiden ett ödesdigert
-och sorgligt, historiskt sakförhållande—samt alls ej ett sakförhållande
-från i går. Detta är af stor vikt att fatta för dem, hvilka hafva
-benägenhet att tro, att ropet efter förkortad arbetstid, efter
-normalarbetsdag, efter åttatimmarsdag är ett löst, godtyckligt påfund,
-som har sitt ursprung i det yngsta arbetaragitatoriska tumultet.
-
-
-                               I England.
-
-England är storindustriens moderland—en ära, som dess arbetarklass fått
-betala med en förfärande mängd oförskylda lidanden. I närmaste
-sammanhang härmed står den omständigheten, att England gått i spetsen
-och hunnit längst, då det gällt att stifta lagar, som skola skydda
-lönarbetarnas lif och människovärde mot produktionssystemets tendens att
-fördärfva bäggedera. Englands politiska utveckling allt sedan medeltiden
-har i hög grad bidragit att förvandla den allra största delen af
-befolkningen i ett för jorden skilt, uti städerna allt mer sammanträngt,
-egendomslöst proletariat. Härtill kommer, att de maktägande, då
-lönarbetarne blifvit sällsynta i följd af härjande farsoter under
-trettonhundratalet, hade börjat lagstifta för att _förlänga_ arbetsdagen
-och hade fortsatt därmed ända till början af sjuttonhundratalet. Då de
-underbara, värklig stordrift tillstädjande uppfinningarna af kraft- och
-arbetsmaskiner gjordes i slutet af förra århundradet, fanns det därför i
-England redo en ofantlig klass af medborgare, som ingen annan
-existenskälla hade än säljandet af sin arbetskraft och som redan vants
-vid långa, regelmässiga dagsvärken.
-
-Tack vare Englands många politiska och naturliga fördelar blef den nya,
-storindustriella utvecklingen oerhört snabb och storartad—under det dess
-frånsida, arbetareländet, snart började erbjuda en otroligt hemsk
-anblick. Kvinnor, halfvuxna individer och barn släpade i fabrikerna än
-hela dagen, än hela natten, än både natt och dag utan åtskillnad. Det
-var regel, att barn under tretton år arbetade tolf timmar och mer. Ty
-värr saknas utrymme att närmare dröja vid hithörande företeelser. Det
-med den ohyggligaste kroppsliga och andliga urartning hotade engelska
-arbetarståndet sökte visserligen göra motstånd, men utan framgång.
-Kapitalisterna hade öfverhand—och England vann sitt ännu ej förvärkade
-rykte att vara "ett paradis för den rike, en skärseld för den vise och
-ett helvete för den fattige".
-
-Från 1802 till 1833 grep parlamentet in med fem olika lagar mot
-omåttligt långt barnarbete i fabrikerna. Dessa blefvo dock fullständigt
-värkningslösa, eftersom man ej anslagit ett enda öre för öfvervakandet
-af deras efterlefnad. Först med fabrikslagen af 1833 för
-väfnadsfabrikationen får den modärna industrin en normalarbetsdag.
-Individer mellan 18 och 13 år få enligt densamma ej arbeta längre än 12
-timmar dagligen, barn mellan 13 och 9 ej mer än 8 timmar och barn under
-9 alls icke. För alla dessa blef nattarbete förbjudet. Samtliga
-bestämmelser tillstadde dock vissa undantag. Mot denna lag och dess
-utvidgning af 1844 gjorde fabrikanterna det mest energiska motstånd—så
-väl på agitationens väg som på lagöfverträdelsens och lagvrängningens.
-Arbetarne hade emellertid efter 1838 gjort en tio timmars
-normalarbetsdag till mål för en storartad rörelse—och hela den
-storindustriella utvecklingen dref oemotståndligt hän mot en allt
-strängare ordning för fabriksarbetet. "Dessa ytterligt noggranna
-bestämmelser"—säger socialisten Karl Marx i sitt berömda arbete om
-"Kapitalet"—"hvilka så militäriskt likformigt reglera arbetets perioder
-och gränser samt hvilostunderna efter klockslaget, voro ingalunda ett
-alster af parlamentariska hårklyfverier. De utvecklade sig så småningom
-ur förhållandena; de visade sig vara naturlagar för det modärna
-produktionssättet. Deras formulerande, officiella erkännande och
-fastslående af staten voro resultat af långvariga klassfäjder."
-
-1846-47 infördes efter en oerhört hetsig agitation frihandeln uti
-England; samtidigt nådde arbetarnes rörelse för tiotimmarslagen sin
-största styrka—delvis underblåst af de hämdlystna skyddstullsvännerna.
-1847 genomdrefs ytterligare en utvidgning af arbetarskyddslagarna—trots
-nytt och ytterligt häftigt motstånd å fabrikanternas sida. Det vore
-svårt att öfverskatta den andel, som Englands _fabriksinspektörer_ hade
-i dessa kulturintressets segrar öfver det kortsynt själfviska
-fabrikantintresset. Många af dessa tjänstemän framstodo som värkliga
-folktribuner af oklanderligt mod och hög moral. Det förekom till och
-med, att fabriksinspektörerna med äkta engelsk själfständighet vägrade
-att lyda vinkar från regeringen om mildare tillvägagående mot
-fabrikanterna, då dessa senare efter 1848 med förnyad kraft fortsatte
-sin kamp mot fabrikslagstiftningen samt med sina petitioner lyckades
-bringa en inrikesminister till vacklande hållning i frågan. 1850 och
-1853 blef 1848 års lag om kvinno- och barnarbetets dagliga längd i
-väfnadsindustrierna fullständigad, så att fabrikanternas länge
-framgångsrika försök att på hvarjehanda sätt kringgå lagen nu ändtligen
-blefvo fruktlösa.
-
-_Ehuru lagen alls ej omnämde de manliga arbetarne, blef dock äfven deras
-arbetsdag med nödvändighet förkortad_, eftersom männens värksamhet i
-väfnadsfabrikerna var beroende af kvinnornas och barnens. Resultatet
-var, att under det stora ekonomiska uppsvinget i England 1853-60 visade
-den af normalarbetsdagen skyddade delen af arbetarklassen en så i ögon
-fallande kroppslig och sedlig förbättring, att densamma kan
-karaktäriseras som en pånyttfödelse.
-
-Den engelska "fabriks- och värkstadslagen" af 27 maj 1878 (med tillägg
-af 25 aug. 1883) bildar afslutningen på den lagstiftning, hvilkens
-historia ofvan blifvit flyktigt antydd. Den innehåller 107
-hufvudstycken. Se här några hufvudpunkter angående arbetstiden. Arbetets
-begynnelse- och sluttimme måste finnas offentligt tillkännagifna i
-anläggningen. Detsamma gäller måltidstimmarna, hvilka för alla skyddade
-personer måste infalla samtidigt. Det får alls ej arbetas under måltids-
-och hvilostunderna, ej häller från 9 på aftonen till 6 på morgonen, ej
-häller på lördagseftermiddagarna (efter kl. 2-4), ej häller på
-söndagarna och på kyrkliga och borgerliga helgdagar. Nästan alla öfriga
-bestämmelser gälla barn, ynglingar och kvinnor; och lagstiftningen till
-dessas skydd måste förbigås så väl här som i det följande, ty denna
-lilla skrift har ju till uppgift att behandla normalarbetsdagen för
-_vuxna män_.
-
-Hvad den värkligen förekommande arbetstiden beträffar, är den inom de
-_skyddade_ industrigrenarna i genomsnitt 54-56 timmar i veckan (för
-_bägge_ könen). Tack vare Englands beundransvärda fackföreningsväsen
-finns det åtskilliga grupper af manliga arbetare (af det
-"yrkesskickliga" slaget), som arbeta blott 48-54 timmar i veckan.
-Däremot äro bland Englands järnvägstjänstemän 15 timmars och ännu
-längre _oafbruten_ arbetstid ty värr intet ovanligt. Bland
-"utsvettnings"-systemets offer är 14-16 timmars arbetsdag mycket
-vanlig. De manliga och kvinliga bodbetjänterna arbeta ofta 16 till 17
-timmar dagligen.
-
-
-                             I Nordamerika.
-
-Speciallagstiftningen till skydd för arbetarnes berättigade intressen
-mot de missförhållanden, som kunna bli en följd af den fria konkurrensen
-i det bestående samhället, är i Nordamerika icke unionsregeringens utan
-de enskilda statsregeringarnas sak.
-
-Ett lands arbetarskyddslagstiftning är i regel en följd af en
-_arbetar_rörelse och framträder vanligen som en kompromiss af staten med
-den arbetande klassens fordringar, säger en amerikansk författare på
-detta område, d:r W. Cave Tait, och tillägger: "Äfven nu för tiden, då
-lagstiftningen på detta område fortfarande är i full gång, äro arbetarne
-den egentliga drifvande kraften i densamma; de anvisa den beständigt nya
-uppgifter. Karaktäristiskt och i viss mån särskilt utmärkande för
-Amerika är, att från början intill närvarande stund hafva arbetarnes
-hufvudfordran och hufvudsträfvan riktats på _förkortandet_ af
-arbetsdagen och införandet af en laglig _normalarbetsdag_." På alla
-arbetarkongresser, i alla arbetarföreningar och uti all arbetaragitation
-har denna fordran spelat en hufvudroll _sedan mer än 50 år tillbaka_.
-Ursprungligen fordrade arbetarne en tio timmars arbetsdag. Sedan det
-lyckats dem att nästan öfverallt genomdrifva densamma, går deras fordran
-ut på en åtta timmars normalarbetsdag. Agitationen för arbetstidens
-sänkande till tio timmar började i Massachusetts på 1820-talet. Då var
-det vanligt, att de amerikanska fabriksarbetarne släpade från 9-12
-timmar om vintern och 12-16 timmar om sommaren. Arbetarne klagade
-framför allt öfver att _denna långa arbetstid var förenad med
-outhärdligt låga löner_.
-
-Från 1830 till 1850 voro Förenta staterna skådeplatsen för en
-storartad arbetarrörelse—facklig och kooperativ. I somliga stater
-visade sig regeringarna fientliga mot tiotimmarsrörelsen; talrika
-sträjker slutade med arbetarnes nederlag; och intill 1850 hade denna
-normalarbetsdagsrörelse haft blott en viktig framgång: den att
-unionsregeringen 1840 förordnade om tiotimmarsdagens införande i alla
-dess värkstäder. På 1850-talet hade rörelsen större framgång. Flera
-stater gjorde tio timmar till en laglig arbetsdag—_för det fall, att
-intet annat aftal träffats_. Allmänna meningen började mer och mer
-uttala sig för arbetarnes fordran, och dessa fortsatte med en ytterst
-energisk agitation. Följden var, att i början på 1860-talet var
-tiotimmarsdagen allmänt öflig i samtliga industrigrenar med undantag
-af nordstaternas väfnadsindustrier. (Numera gäller tiotimmarssystemet
-äfven för väfnadsindustrierna.)
-
-Omkring 1865 börjar en ännu mäktigare arbetarrörelse. Det var de
-amerikanska fackföreningarnas blomstringstid. I augusti 1866
-sammanträdde uti Baltimore en församling af _Trades unions_ och _Trades
-assemblies_ (fackliga föreningar och sällskap) för att rådgöra om
-arbetarfrågan och grundade _The National Labour Union_ (den nationella
-arbetarföreningen). Denna förening uppställde _åttatimmarsdagen_ som det
-närmaste målet för arbetarklassens sträfvan; och sedan denna tid agitera
-de amerikanska arbetarne med stor energi och hårdnackenhet för denna
-fordran. Den första stora framgång, som denna agitation ernådde var
-unionsregeringens lag af maj 1868, som införde åttatimmarsdagen i alla
-unionsregeringens värkstäder. Detta exempel invärkade på
-statsregeringarna, och Illinois, Wisconsin och Pennsylvanien hafva gjort
-åtta timmar till laglig arbetsdag—visserligen åter med förbehållet, "så
-vida ej annan öfverenskommelse träffats." I staten New York är
-åttatimmarsdagen öfver hufvud införd för alla fabriksarbetare. Dessutom
-har åtta timmars daglig arbetstid redan blifvit regel i flera af Förenta
-staternas industrier. Arbetarne hoppas därför[5] med säkerhet, att denna
-arbetstid med tiden skall blifva allmän, såsom förut fallet var med
-tiotimmarsdagen.
-
-Som nämts, är arbetarlagstiftningen staternas enskilda sak—hvarför stora
-afvikelser och ojämnheter springa i ögonen, då man granskar hela
-Unionens hithörande lagar. Öfver hufvud måste den nordamerikanska
-arbetarlagstiftningen karaktäriseras som i _hög grad bristfällig och
-outvecklad_. Hvad de fullvuxna _männen_ angår, finns _valfri_ tio
-timmars normalarbetsdag i fem stater och _obligatorisk_ tio timmars
-normalarbetsdag i tre stater. Sex stater ha _valfri_ åtta timmars
-normalarbetsdag. I två stater äro åtta timmar laglig arbetsdag vid
-_offentliga_ arbeten.
-
-Den värkliga dagliga arbetstiden är för närvarande i de flesta
-amerikanska hufvudindustrier 10 timmar; 11 timmar förekomma i flera; 12
-timmar i jämförelsevis få. Antalet årliga arbetsdagar synes i det stora
-flertalet fall vara genomsnittligt 300. Åtskilliga näringar med 270,
-250, ja 220 dagar och mindre förekomma dock. Eftersom statistiken är
-mycket osäker, kunna dessa siffror blott gälla som antydningar.
-
-
-                        I Österrike och Schweiz.
-
-I Österrikes fabriksmässigt bedrifna anläggningar får _arbetstiden_
-(minus hvilostunderna) _ej öfverstiga 11 timmar om dygnet_, i bärgvärken
-får den ej _öfverstiga 10 timmar för någon arbetare_. De dagliga
-hvilostunderna måste uppgå till minst 1½ timme. Söndagsarbete är
-förbjudet, då det ej är en oafvislig nödvändighet. _Öfver hufvud
-tillstädja dessa lagar mycket talrika undantag._
-
-Vetenskapliga iakttagare hafva fällt följande yttranden om dessa
-arbetarskyddslagar. I det stora hela måste resultaten af denna nya
-österrikiska arbetarskyddslagstiftning betecknas som gynnsamma—så långt
-erfarenheten hittills räcker. Lagbestämmelserna beträffande arbetstiden
-blifva på det stora hela efterlefda; genomförandet af desamma har icke i
-någon väsentlig mån värkat störande; och fabriksinspektören för
-Reichenbergdistriktet anmärker, att _arbetarnes förtjänst i allmänhet
-förblifvit oförändrad, äfven då arbetstiden förkortats_. I allmänhet
-synes den lagliga elfvatimmarsdagen i Österrike allt mer och mer blifva
-bruk; däremot lämnas, synnerligen inom de mindre industrierna, den
-lagligen påbjudna söndagshvilan ännu ofta utan hänsyn.
-
-I Schweiz har arbetarskyddslagstiftningen anor ända från
-sextonhundratalet—då det gällde att skydda de med hemindustri
-sysselsatta arbetarne mot skriande missförhållanden. Intill 1874 var
-hithörande lagstiftning kantonernas ensak; sedan dess faller den under
-det Schweiziska förbundets gemensamma lagstiftning. Genom förbundslagen
-af 23 mars 1877 underkastades alla grenar af fabriksindustri likartade
-bestämmelser, från hvilka blott under vissa förutsättningar kunna
-tillstädjas undantag. _För inga fabriksarbetare får arbetstiden vara
-längre än 11 timmar_, och den måste falla mellan 6 (eller 5) på morgonen
-och 8 på aftonen. Regelmässigt natt- och söndagsarbete fordrar
-förbundsrådets särskilda tillstånd—och böra därvid 11 timmar på dygnet
-ej öfverskridas samt hvarje arbetare ha hvarannan söndag fri.
-
-Lagen säges under sin tillvaro allt mer och mer hafva öfvergått i bruk.
-En orsak till att myndigheterna ännu allt för ofta tillstädja undantag
-från lagen är, att de schweiziska exportindustrierna råkat i ett svårt
-läge genom grannländernas skyddstullspolitik. Ett högst betydelsefullt
-sakförhållande är dock, att de schweiziska fabriksinspektörerna uti sina
-årsberättelser fälla allt _gynnsammare_ utlåtanden om den lagstadgade
-normalarbetsdagen, och att _undantagen_ från lagstadgandet allt mer och
-mer kunna _inskränkas_.[6]
-
-
-              I Tyskland, Frankrike, Holland och Belgien.
-
-I Tyskland finns _blott_ normalarbetsdag för unga personer. Den tyska
-lagstiftningen synes dock vilja utsträcka hithörande bestämmelser;
-särskilt arbetar den på att indraga kvinnorna under densamma.
-
-I Tyskland förekomma ännu arbetstider (minus hvilostunderna) på 14-16
-timmar, de på 11-12 timmar äro talrika—också bland kvinnliga arbetare.
-
-Frankrikes första normalarbetsdag daterar från 1841; den inskränker sig
-till att reglera barnarbetet. 1848 utfärdades en lag om en 12 timmars
-normalarbetsdag för alla fabriksarbetare; denna lag har dock ej varit af
-synnerligt inflytande—ehuru den gäller ännu i dag. Den vanliga
-arbetstiden är i genomsnitt mycket hög i Frankrike. I många industrier
-höra 13, 14 och 15 timmar till det vanliga.
-
-Ehuru arbetstiden i de belgiska industrierna är ännu längre än i
-Frankrike och arbetareländet i Belgien öfver hufvud är hårresande[7],
-har staten ännu ej kommit sig för med något värksamt ingripande. Följden
-är, att Belgien på senare tider varit skådeplats för fruktansvärda
-arbetarrevolter—och en otroligt snabbt uppblomstrande socialistisk
-rörelse.
-
-Det holländska arbetareländet ger sannolikt det belgiska
-föga efter. Holland kan blott uppvisa några ansatser till
-normalarbetsdagslagstiftning för barn och kvinnor.
-
-
-                               I Sverge.
-
-I vårt fädernesland finns normalarbetsdag _blott_ för minderåriga, men
-stadgandena härom efterlefvas icke. Lagen angående skydd mot yrkesfara
-(af 10 maj 1889) innehåller inga bestämmelser om arbetstiden.
-
-Enligt den svenska arbetarförsäkringskomiténs betänkande befanns i 1,627
-rörelser med sammanlagt 81,881 arbetare hvarje arbetare arbeta i
-medeltal 11,1 timmar om dygnet. Samma undersökningsmaterial gaf vid
-handen, att 27,7 procent af arbetarne arbeta mellan 10 och 11 timmar,
-33,6 procent mellan 11 och 12 timmar samt 28,5 procent tolf timmar. Af
-630 brännerier sysselsatte 203 sina arbetare öfver 12 timmar i dygnet
-samt 225 12 timmar. Vid 65 mjölkvarnar var medelarbetstiden 12 timmar.
-"Bagerierna hafva jämväl i allmänhet mycket lång arbetstid." Vid 42
-procent af de 1,627 rörelserna hafva 46 procent af de 81,881 arbetarne
-_nattarbete_. I nära nog tredjedelen af alla dessa fall arbetades hela
-natten igenom (10 timmar). Bland 652 rörelser arbetades i 163 sex nätter
-i veckan året rundt, i 172 sex (någon gång fem) nätter i veckan med
-nattarbete hvarannan vecka samt i 131 rörelser tre nätter i veckan året
-rundt.
-
------
-
-Fotnot 5:
-
-  De _grunder_, som de amerikanska arbetarne anföra för en
-  åttatimmarsdag äro (enligt den arbetarstatistiska byrån i Ohio) i
-  sammandrag följande. (_1_) Maskinernas ofantligt stegrade
-  produktionskraft har ledt till ett aftagande af de nödiga arbetarnes
-  antal, så att talrika arbetare ständigt äro arbetslösa. (_2_)
-  Arbetarne ha icke fått någon rättvis andel af denna utvecklings
-  fördelar—hvarken i form af högre löner, större köpkraft hos lönerna
-  eller kortare arbetsdag. (_3_) En förkortning af arbetsdagen skulle
-  leda till ett stegrande af de nödiga dagsvärkenas antal och därför
-  till sysselsättandet af flera arbetare—sålunda till mindre tvungen
-  lättja, men mer ledighet; den skulle dessutom framtvinga större
-  produktion genom att öka konsumenternas antal. (_4_) Åtta timmars
-  arbete, åtta timmars hvila, vederkvickelse och studier samt åtta
-  timmars sömn utgöra en naturlig uppdelning af de tjugofyra timmarna.
-  (_5_) Arbetaren kunde i följd af stegrad kraft och spänstighet
-  producera lika mycket på åtta timmar som nu på tio.
-
-Fotnot 6:
-
-  Af den anledningen, att den schweiziska normalarbetsdagen är _alldeles
-  för lång_ (11 timmar) att hafva några starkt i ögon fallande
-  värkningar på arbetarnes lefnadsförhållanden eller på produktionen i
-  allmänhet, skulle en kritisk redogörelse för den schweiziska
-  normalarbetsdagens gynnsamma utveckling kräfva större utförlighet än
-  omfånget för denna skrift medgifver. Vi behöfva dock ej därför undvara
-  färska experimentella bevis för inflytandet af _arbetstidens
-  förkortning_ i ett stort, afskilt industriellt område. Den brittiska
-  kolonien _Victoria_ (i Australien) har icke lagstadgad
-  normalarbetsdag, men har _sedan ett fjärdedels århundrade_ en på den
-  fackliga organisationens väg vunnen och skyddad _åttatimmarsdag_ inom
-  talrika näringsgrenar (inom industrier med och utan stort fast
-  kapital, med och utan yrkesskickliga arbetare, med och utan
-  fabriksdrift). En engelsk nationalekonom har gjort åttatimmarsdagen i
-  Victoria till föremål för särskilda studier, och han kommer till
-  följande slutsatser. Den har _hvarken ökat_ eller _minskat_ lönerna.
-  Den har _icke_ märkbart _minskat_ antalet af arbetslösa, utan snarare
-  inom vissa yrken minskat antalet nödvändiga arbetare. Den har
-  _befordrat_ produktionens tillväxt, ehuru den för någon tid minskat
-  antalet anläggningar och affärsföretag. D. v. s. den har befordrat
-  stordriften. Den har slutligen också på ett i högsta grad
-  anmärkningsvärdt sätt _förbättrat_ arbetarnes familjelif, _motarbetat_
-  dryckenskapen bland dem, samt _stegrat_ deras bildning, kunskapstörst
-  och intelligenta deltagande för det allmännas väl.
-
-Fotnot 7:
-
-  Såsom, bland annat, undersökningen af den 1886 insatta
-  _arbetskommissionen_ nogsamt bevisade.
-
-
-
-
-                7. Normalarbetsdagsrörelsen i närvarande
-                               ögonblick.
-
-
-Vi hafva i föregående kapitel ögnat öfver en viktig afdelning af vår
-civilisations sociala historia, och det drag, som framför allt springer
-oss i ögonen, är den uti det nutida produktionssättets egen natur
-grundade _nödvändigheten_ att stifta lagar, som skola skydda
-lönarbetarne mot för långa arbetstider. Denna nödvändighet utvecklas och
-vinner erkännande steg för steg—såsom allt annat i världshistorien.
-Först tvingar sig nödvändigheten att lagstifta mot barnens, de
-minderårigas och kvinnornas långa arbetstider fram bland dagspolitikens
-brännande spörsmål. Senare—men alldeles utan något språng i
-utvecklingen, ja helt och hållet utan urskiljbar gräns eller
-öfvergång—vidgar sig denna normalarbetsdagsfråga, tills vi befinna oss i
-en tid, då krafvet på en normalarbetsdag äfven för vuxna manliga
-arbetare redan blifvit delvis tillfredsställt i somliga länder samt mer
-eller mindre energiskt pockar på tillfredsställelse i andra. Det är i
-detta skede af den sociala frågans historiska utveckling, vi just nu
-lefva.
-
-"Insikten i de fördärfbringande värkningarna af en lång arbetstid",
-skrifver ingeniör J. H. G. Fredholm i sitt nyligen utkomna arbete om
-Arbetarelagstiftningen och fabriksinspektionen i utlandet, "gör sig
-äfven inom arbetsklassen allt mer gällande, och ingen fråga tager
-arbetarens uppmärksamhet mera i anspråk än den om förkortad arbetstid.
-Den ena sträjken efter den andra företages i sådant syfte, och hvarje
-arbetarförening har denna fråga på sitt program. Den utgör ock den
-förnämsta uppgiften för de mellanfolkliga arbetarkongressernas sträfvan.
-Den enda resolution, som den internationella fackföreningskongressen i
-London 1888 fattade, var denna: 'Kongressen är af den mening, att
-kapitalets koncentrering och fackföreningarnas relativa svaghet i
-förhållande till hela antalet arbetare göra det omöjligt att reducera
-arbetstidens längd utan statens medvärkan'. Äfven den internationella
-arbetarkongressen (possibilisternas) i Paris 1889 uttalade sig i samma
-riktning och yrkade på införandet af en 8 timmars arbetsdag. Denna
-kongress räknade 600 medlemmar såsom representanter för 700,000
-arbetare, tillhörande 370 olika föreningar i 13 länder. Den äfven i
-Paris samtidigt hållna marxistiska kongressen fattade det beslutet, att
-framdeles skulle på den 1 maj hvarje år öfver allt demonstreras för en 8
-timmars arbetsdag."
-
-Agitationen för en åtta timmars arbetsdag för alla arbetare är den
-nyaste tidens form för normalarbetsdagssträfvandena. Ingenstädes i
-Europa har åttatimmarsrörelsen haft en så öfverraskande snabb och
-storartad framgång som i England. Spörsmålet diskuterades första gången
-af fackföreningskongressen (Englands "arbetarparlament") 1887. På
-kongressen 1888 upplästes resultatet af en förfrågan bland
-fackföreningarna beträffande stämningen gentemot en åttatimmarsrörelse.
-Det framgick, att af de fackföreningsmedlemmar som röstat, 22,720
-önskade en åttatimmarsdag, under det 4,097 ogillade densamma.
-
-Hvad beträffar spörsmålet, huruvida åttatimmarsdagen borde bestämmas
-genom lag eller förvärkligas genom arbetarnes fria sammanslutning och
-fackföreningsrörelse, voro svaren så motsägande, att en ny undersökning
-måste anordnas. Resultaten af denna framlades för 1889 års kongress.
-39,629 fackföreningsmedlemmar hade röstat för och 62,883 mot
-åttatimmarsdagen. Kongressen förkastade med 88 röster mot 63 en
-resolution om lagstadgad maximalarbetsdag på åtta timmar. Minoriteten
-sökte dock påvisa, att hela undersökningen utförts på ett missledande
-och partiskt sätt af några inflytelserika, mot normalarbetsdagen afvogt
-sinnade fackföreningsledare. Denna misstanke tycktes besanna sig på 1890
-års kongress, hvilken—"den största och mest representativa i de engelska
-fackföreningarnas historia", talande på uppdrag af 1,500,000
-"yrkesskickliga" och "icke yrkesskickliga" arbetare—med 181 röster mot
-173 _förkastade_ en resolution om, att åttatimmarsdagen skulle vinnas på
-fackföreningsrörelsens, ej på lagstiftningens väg, samt med 193 röster
-mot 155 _antog_ en resolution om, att åtta timmars arbetsdag skulle
-fastställas på lagstiftningens väg.
-
-I oktober 1888 var det en stor demonstration uti Birmingham för
-åttatimmarsdagen; i början af 1889 diskuterades spörsmålet med
-utomordentlig ifver af prässen i Nordengland, hvarest grufarbetarne i
-stor myckenhet sällade sig till rörelsen; den 4 maj 1890 gjorde den
-engelska åttatimmarsrörelsen London till skådeplats för den kolossalaste
-demonstration man skådat; i juni detta år bildade i London ett stort
-antal fackföreningar samt radikala och liberala klubbar en _Legal eight
-hours' league_ (förening för ernåendet af en lagstadgad åtta timmars
-arbetsdag), hvilken slutit sig samman med en motsvarande fransk
-förening.
-
-Det är omöjligt att på ett par rader gifva en klar föreställning om den
-framstående roll åttatimmarsfrågan spelat i Englands intellektuella och
-politiska lif under de sista två åren. Tidningarna och månadsskrifterna
-hafva varit fulla af utredningar och meningsbyten rörande spörsmålet.
-Välbekanta politiker hafva funnit det nödvändigt att afge
-principutlåtanden. Frågan har under olika former redan varit före i
-parlamentet, och flera inflytelserika liberala och konservativa
-ledamöter af underhuset hafva uppträdt som reformens förkämpar.
-Arbetarnes politiska ledare hafva lyckats göra reformen till en
-pröfvosten vid ett stort antal parlamentsval. Tydligt är, att näppeligen
-någon liberal eller konservativ parlamentskandidat _hädanefter_ kan
-påräkna de i många valkretsar högst viktiga arbetarrösterna utan att
-förklara sig vilja värka för en åtta timmars normalarbetsdag. En eljes
-ytterst populär demokrat (den nu aflidne parlamentsledamoten Ch.
-Bradlaugh) blef nedhyssjad på ett jättemöte i London, därför att han
-uppträdde mot reformen.
-
-Den broschyrlitteratur, som den engelska åttatimmarsrörelsen framkallat,
-är mycket rikhaltig; intelligenta arbetare, lärda nationalekonomer och
-erfarna politiker höra till författarne. Särskilt intressanta äro flera,
-sorgfälligt utarbetade lagförslag[8]. Slutligen förtjänar framhållas,
-att man i England ägnat särskild uppmärksamhet åt en massa svårare,
-praktiska detaljfrågor—såsom t. ex. normalarbetsdag för bodbiträden och
-andra fall, då flera arbetarskift om dygnet kunna bli af nöden. Tyvärr
-tillstäder oss ej utrymmet att dröja vid dessa enskildheter.
-
-Det är af oberäknelig vikt för den europeiska arbetarrörelsen, att den
-tid nu är förbi, då det lät säga sig, att Englands arbetare "aktade" sig
-för att begära förkortning af sin arbetsdag genom statens hjälp. De
-politiker, som vidhålla, att "statshjälp" är farlig för
-själfhjälpsprincipen, få numera från många af detta lands
-nationalekonomer och arbetare till svar, att erfarenheten slutligen lärt
-äfven i det rika och mäktiga England, att själfhjälpen på arbetarfrågans
-område i de modärna industrisamhällena _måste fullständigas_ och
-_skyddas_ genom lagstiftningens ingripande.
-
-Äfven i Australien, Amerika och på det europeiska fastlandet har
-agitationen för åtta timmars normalarbetsdag under de sista två åren
-utomordentligt tilltagit i styrka. I Tyskland, Frankrike, Spanien,
-Italien, Schweiz, Österrike, Holland, Belgien, Sverge, Norge och Danmark
-hafva talrika arbetarorganisationer uppställt "åtta timmars arbete, åtta
-timmars fritid, åtta timmars softid" som den främsta fordran på sitt
-dagspolitiska program. Man behöfver blott läsa redogörelserna för de
-arbetarkongresser, som i olika länder hållits 1890 för att få en liflig
-föreställning om, hur allvarligt och allmänt arbetarne i alla länder
-eftersträfva förkortning af arbetstiden.
-
-Hvad särskilt Sverge beträffar, äro våra jordbruksarbetares sträjker
-1890 samt den omständigheten, att de liberala upptagit normalarbetsdagen
-på sitt program vid det sista Stockholmsvalet, rätt tydliga bevis för,
-hur starkt vårt aflägsna samhälle redan berörts af denna mäktiga,
-universella strömning.
-
-Normalarbetsdagsrörelsen har för öfrigt varit upphof till
-en internationell arbetartaktik och till _internationella
-arbetardemonstrationer_—de första af sitt slag i världshistorien. Den 1
-maj 1890 försöktes för första gången en demonstration på samma dag af
-alla arbetare i alla länder. "Åtta timmars normalarbetsdag" var dagens
-lösen, och framgången var tillräckligt storartad att mana till
-demonstrationens upprepande 1891. Denna rörelse synes vilja utveckla sig
-till en årligen återkommande generalrepetition uti solidariskt
-tillvägagående bland Europas och Amerikas lönarbetare. Det har från
-skilda håll framhållits, att det väsentliga i denna demonstration icke
-ligger i paraderandet på gatorna utan i värktygens nedläggande af alla
-arbetare i alla länder uti ett gifvet ögonblick samt för bestämd tid—det
-må nu gälla en, två eller flera dagar.
-
-Dylika kraftprof på _internationell arbetarsolidaritet_—skulle de ock
-aldrig lyckas fullkomligt—skola otvifvelaktigt hafva ett viktigt
-inflytande på _framtidens_ normalarbetsdagsfråga. Ju allvarligare de
-enskilda staterna gå spörsmålet om arbetsdagens afkortande uti samtliga
-hufvudnäringar inpå lifvet, desto tydligare visar det sig nämligen, att
-frågan har en betydelsefull internationell sida. Skulle väsentligt
-kortare arbetstid vara införd i somliga länder, men ej i andra, kan det
-hända, att arbetarne från dessa senare utvandra till de förra och tack
-vare sina lägre kraf på tillvaron framgångsrikt underbjuda arbetarne
-därstädes. Inom näringsgrenar, för hvilka uppfinningar och
-arbetsskicklighet spela en jämförelsevis oviktig roll, kan det ock
-hända, att kapitalen i länder med kortare arbetstid utvandra till mindre
-framåtskridna stater för att skörda större profiter på bekostnad af
-dessas större arbetarelände. Ett någorlunda likformigt framåtskridande i
-alla länder på normalarbetsdagslagstiftningens väg är ett i
-civilisationens intresse synnerligen önskligt medel mot dylika
-missförhållanden.
-
------
-
-Fotnot 8:
-
-  _An Eight hours' bill in the form of an amendment of the Factory acts;
-  published by the Fabian Society_ (Ett förslag om en åttatimmarsdag i
-  form af ett tillägg till fabrikslagarna; utgifvet af _Fabian Society_)
-  är det utförligaste och populäraste. Det innehåller icke en universell
-  åttatimmarslag, utan vill blott på ett praktiskt sätt bana vägen för
-  densamma—det vill säga: på lagstiftningens väg _stöda_ arbetarne i
-  deras sträfvan efter densamma. Åtta timmar skola vara den normala
-  arbetsdagen, då det ej existerar öfverenskommelse om annat. Arbetare,
-  som sysselsättas af staten, af kommunala eller andra offentliga
-  myndigheter, skola icke (utom i oförutsedda nödfall) arbeta mer än 8
-  timmar om dagen och ej mer än 48 timmar i veckan. Lokomotivförare samt
-  eldare, konduktörer och signalmän vid järnvägarne få ej arbeta mer än
-  8 timmar i sträck och ej mer än 48 timmar i veckan. För grufarbetare
-  skall åttatimmarsdagen vara obligatorisk (med undantag för olycksfall
-  o. dyl.). "Då en statssekreterare blifvit öfvertygad (genom petitioner
-  eller undersökningar) om, att flertalet af de personer, som i hela
-  riket arbeta uti ett visst yrke, önskar, att arbetstiden per vecka
-  bestämmes genom lag (eller, om den redan är lagstadgad, ändras genom
-  lag), kan han på grund af föreliggande lag fastställa en längsta
-  tillåtlig arbetstid per dag eller vecka för nämda yrke." I intet
-  sådant fall få 54 arbetstimmar per vecka öfverskridas. _Denna
-  bestämmelse skulle möjliggöra en laglig begränsning af arbetstimmarna
-  uti hvilket yrke som hälst, så snart en majoritet af arbetarne önskade
-  det—och det utan sträjker._ Dessutom innehåller lagförslaget
-  bestämmelser om, att de parlamentariska myndigheterna skulle hafva
-  särskild makt att inskränka arbetstiden till högst 54 timmar i veckan
-  uti alla monopol samt till högst 48 timmar uti alla företag, som
-  kräfva särskilt tillstånd af parlamentet.
-
-
-
-
-                        8. Allmänna slutsatser.
-
-
-De allmänna slutsatser, till hvilka en undersökning af
-normalarbetsdagsspörsmålet leder, synas kunna sammanfattas på följande
-sätt.
-
-De, som förutsäga _skadliga_ följder af kortare arbetstid, misstaga sig
-nästan alldeles. Arbetarne bli mer (ej mindre) moraliska och
-intelligenta, då de få mer fritid. Lönerna tendera _snarare_ att stiga
-än att sjunka, då arbetstiden afkortas. Produktionen har äggats i
-stället för att nedtryckas af arbetsdagens förkortning. Hvad själfva
-lagstadgandet om kortare arbetsdag angår, är det meningslöst att påstå,
-att detsamma inskränker arbetarnes frihet och att det förstör deras
-känsla af själfberoende—tvärtom lär arbetsdagens förkortning näppeligen
-bli någon juridisk och säkerligen icke någon social värklighet utan
-arbetarnes eget ingripande.
-
-De, som framhålla normalarbetsdagens _fördelaktiga_ värkningar, misstaga
-sig sannolikt, då de antaga, att de _tillfälliga_ gynnsamma
-invärkningarna på arbetslön och arbetslöshet skola bli beständiga. Det
-är alls icke osannolikt, att normalarbetsdagen är ett palliativ[9] i
-_alla_ andra hänseenden än det, att den ger lönarbetarne mer frihet och
-därmed bereder dem ett oundgängligt villkor för högre sedlig och
-intellektuell utveckling. Detta är dock nog för att anbefalla den i den
-sunda samhällsutvecklingens, i kulturens intresse.
-
-Den reform, vi sysselsatt oss med i denna skrift, lofvar icke att
-förlänga lifvet på ett enda socialt missförhållande—snarare tvärt om.
-Och hvad den alldeles säkert lofvar, det är, att den _oundvikliga_
-utveckling, som leder till mildrande eller afskaffande af de många
-djupliggande sociala missförhållanden, hvarpå vår nuvarande
-samhällsbyggnad hvilar, skall bli af sundare och fredligare natur. Detta
-löfte kan normalarbetsdagen gifva, därför att den är en reform, hvilken
-befordrar bildandet af sundare, intelligentare, själfständigare, andligt
-och ekonomiskt _friare_ medborgare.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Denna skrift innehåller _talrika citat_ ur Schönbergs _Handbuch der
-politischen Oekonomie_, ur _Handwörterbuch der Staatswissenschaften_
-samt ur ett par andra nationalekonomiska värk. Citationstecken och
-hänvisningar ha dock på de flesta håll utelämnats, emedan de skulle
-gjort texten allt för tungläst.
-
------
-
-Fotnot 9:
-
-  D. v. s. ett botemedel, som häfver tillfälliga yttringar af en
-  sjukdom, men icke angriper denna i roten.
-
-
-
-
-                          TRANSCRIBER'S NOTES
-
-
- 1. Silently corrected simple spelling, grammar, and typographical
-    errors.
- 2. Retained anachronistic and non-standard spellings as printed.
- 3. Enclosed italics font in _underscores_.
- 4. Enclosed spaced out font in _tildes_.
-
-
-
-
-
-End of the Project Gutenberg EBook of Normalarbetsdagen, by Gustaf F. Steffen
-
-*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORMALARBETSDAGEN ***
-
-***** This file should be named 52547-0.txt or 52547-0.zip *****
-This and all associated files of various formats will be found in:
-        http://www.gutenberg.org/5/2/5/4/52547/
-
-Produced by Richard Tonsing, Tor Martin Kristiansen and
-the Online Distributed Proofreading Team at
-http://www.pgdp.net
-
-
-Updated editions will replace the previous one--the old editions will
-be renamed.
-
-Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
-law means that no one owns a United States copyright in these works,
-so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
-States without permission and without paying copyright
-royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
-of this license, apply to copying and distributing Project
-Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
-concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
-and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
-specific permission. If you do not charge anything for copies of this
-eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
-for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
-performances and research. They may be modified and printed and given
-away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
-not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
-trademark license, especially commercial redistribution.
-
-START: FULL LICENSE
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
-Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
-www.gutenberg.org/license.
-
-Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
-Gutenberg-tm electronic works
-
-1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or
-destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
-possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
-Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
-by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
-person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
-1.E.8.
-
-1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement. See
-paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
-agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
-electronic works. See paragraph 1.E below.
-
-1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
-Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
-of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
-works in the collection are in the public domain in the United
-States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
-United States and you are located in the United States, we do not
-claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
-displaying or creating derivative works based on the work as long as
-all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
-that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
-free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
-works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
-Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
-comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
-same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
-you share it without charge with others.
-
-1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
-in a constant state of change. If you are outside the United States,
-check the laws of your country in addition to the terms of this
-agreement before downloading, copying, displaying, performing,
-distributing or creating derivative works based on this work or any
-other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
-representations concerning the copyright status of any work in any
-country outside the United States.
-
-1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
-immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
-prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
-on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
-phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
-performed, viewed, copied or distributed:
-
-  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
-  most other parts of the world at no cost and with almost no
-  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
-  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
-  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
-  United States, you'll have to check the laws of the country where you
-  are located before using this ebook.
-
-1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
-derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
-contain a notice indicating that it is posted with permission of the
-copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
-the United States without paying any fees or charges. If you are
-redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
-Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
-either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
-obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
-trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
-additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
-will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
-posted with the permission of the copyright holder found at the
-beginning of this work.
-
-1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
-any word processing or hypertext form. However, if you provide access
-to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
-other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
-version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
-(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
-to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
-of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
-Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
-full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
-provided that
-
-* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
-  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
-  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
-  within 60 days following each date on which you prepare (or are
-  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
-  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
-  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
-  Literary Archive Foundation."
-
-* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-  License. You must require such a user to return or destroy all
-  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
-  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
-  works.
-
-* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
-  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
-  receipt of the work.
-
-* You comply with all other terms of this agreement for free
-  distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
-Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
-are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
-from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
-Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
-trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
-Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
-electronic works, and the medium on which they may be stored, may
-contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
-or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
-intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
-other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
-cannot be read by your equipment.
-
-1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from. If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium
-with your written explanation. The person or entity that provided you
-with the defective work may elect to provide a replacement copy in
-lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
-or entity providing it to you may choose to give you a second
-opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
-the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
-without further opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
-OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
-LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of
-damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
-violates the law of the state applicable to this agreement, the
-agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
-limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
-unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
-remaining provisions.
-
-1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
-accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
-production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
-electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
-including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
-the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
-or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
-additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
-Defect you cause.
-
-Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of
-computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
-exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
-from people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
-generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
-Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
-www.gutenberg.org Section 3. Information about the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
-U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
-mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
-volunteers and employees are scattered throughout numerous
-locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
-Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
-date contact information can be found at the Foundation's web site and
-official page at www.gutenberg.org/contact
-
-For additional contact information:
-
-    Dr. Gregory B. Newby
-    Chief Executive and Director
-    gbnewby@pglaf.org
-
-Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment. Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements. We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
-DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
-state visit www.gutenberg.org/donate
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations. To
-donate, please visit: www.gutenberg.org/donate
-
-Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.
-
-Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
-Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
-freely shared with anyone. For forty years, he produced and
-distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
-volunteer support.
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
-the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
-necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
-edition.
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search
-facility: www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
-
diff --git a/old/52547-0.zip b/old/52547-0.zip
deleted file mode 100644
index a36d564..0000000
--- a/old/52547-0.zip
+++ /dev/null
diff --git a/old/52547-h.zip b/old/52547-h.zip
deleted file mode 100644
index 8bc68d8..0000000
--- a/old/52547-h.zip
+++ /dev/null
diff --git a/old/52547-h/52547-h.htm b/old/52547-h/52547-h.htm
deleted file mode 100644
index 0b76668..0000000
--- a/old/52547-h/52547-h.htm
+++ /dev/null
@@ -1,2290 +0,0 @@
-<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN"
-    "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd">
-<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="sv" lang="sv">
-  <head>
-    <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=UTF-8" />
-    <title>The Project Gutenberg eBook of Normalarbetsdagen, by Gustaf F. Steffen</title>
-    <link rel="coverpage" href="images/cover.jpg" />
-    <style type="text/css">
-       body { margin-left: 8%; margin-right: 10%; }
-       h1 { text-align: center; font-weight: bold; font-size: xx-large; }
-       h2 { text-align: center; font-weight: bold; font-size: x-large; }
-       h3 { text-align: center; font-weight: bold; font-size: large; }
-       .pageno { right: 1%; font-size: x-small; background-color: inherit; color: silver;
-               text-indent: 0em; text-align: right; position: absolute;
-               border: thin solid silver; padding: .1em .2em; font-style: normal;
-               font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; }
-       p { text-indent: 0; margin-top: 0.5em; margin-bottom: 0.5em; text-align: justify; }
-       sup { vertical-align: top; font-size: 0.6em; }
-       .sc { font-variant: small-caps; }
-       .large { font-size: large; }
-       .xlarge { font-size: x-large; }
-       .small { font-size: small; }
-       .lg-container-r { text-align: right; }
-       @media handheld { .lg-container-r { clear: both; } }
-       .linegroup { display: inline-block; text-align: left; }
-       @media handheld { .linegroup { display: block; margin-left: 1.5em; } }
-       .linegroup .group { margin: 1em auto; }
-       .linegroup .line { text-indent: -3em; padding-left: 3em; }
-       div.linegroup > :first-child { margin-top: 0; }
-       .linegroup .in13 { padding-left: 9.5em; }
-       .linegroup .in26 { padding-left: 16.0em; }
-       ol.ol_1 {padding-left: 0; margin-left: 2.78%; margin-top: .5em;
-               margin-bottom: .5em; list-style-type: decimal; }
-       em.gesperrt { font-style: normal; letter-spacing: 0.2em; margin-right: -0.2em; }
-       @media handheld { em.gesperrt { font-style: italic; letter-spacing: 0;
-               margin-right: 0;} }
-       div.footnote {margin-left: 2.5em; }
-       div.footnote > :first-child { margin-top: 1em; }
-       div.footnote .label { display: inline-block; width: 0em; text-indent: -2.5em;
-               text-align: right; }
-       .chapter { clear: both; page-break-before: always; }
-       .figcenter { clear: both; max-width: 100%; margin: 2em auto; text-align: center; }
-       .figcenter img { max-width: 100%; height: auto; }
-       .id001 { width:214px; }
-       @media handheld { .id001 { margin-left:37%; width:26%; } }
-       .ig001 { width:100%; }
-       .table0 { margin: auto; margin-top: 2em; }
-       .table1 { margin: auto; border-collapse: collapse; }
-       .bbt { border-bottom: thin solid; }
-       .blt { border-left: thin solid; }
-       .brt { border-right: thin solid; }
-       .btt { border-top: thin solid; }
-       .nf-center { text-align: center; }
-       .nf-center-c1 { text-align: left; margin: 1em 0; }
-       p.drop-capa0_0 { text-indent: -0em; }
-       p.drop-capa0_0:first-letter { float: left; margin: 0.100em 0.100em 0em 0em;
-               font-size: 250%; line-height: 0em; text-indent: 0; }
-       @media handheld {
-         p.drop-capa0_0 { text-indent: 0; }
-         p.drop-capa0_0:first-letter { float: none; margin: 0; font-size: 100%; }
-       }
-       .c000 { margin-top: 0.5em; margin-bottom: 0.5em; }
-       .c001 { page-break-before: always; margin-top: 4em; }
-       .c002 { margin-top: 2em; }
-       .c003 { margin-top: 1em; }
-       .c004 { page-break-before:auto; margin-top: 4em; }
-       .c005 { vertical-align: top; text-align: right; padding-right: 1em; }
-       .c006 { vertical-align: top; text-align: left; text-indent: -1em;
-               padding-left: 1em; padding-right: 1em; }
-       .c007 { vertical-align: top; text-align: right; }
-       .c008 { font-size: 90%; }
-       .c009 { margin-top: 2em; margin-bottom: 0.5em; }
-       .c010 { border: none; border-bottom: thin solid; margin-top: 0.8em;
-               margin-bottom: 0.8em; margin-left: 35%; margin-right: 35%; width: 30%; }
-       .c011 { text-decoration: none; }
-       .c012 { border: none; border-bottom: thin solid; width: 10%; margin-left: 0;
-               margin-top: 1em; text-align: left; }
-       .c013 { vertical-align: top; text-align: left; padding-left: .5em;
-               padding-right: .5em; }
-       .c014 { vertical-align: top; text-align: right; padding-left: .5em;
-               padding-right: .5em; }
-       .c015 { vertical-align: top; text-align: center; padding-left: .5em;
-               padding-right: .5em; }
-       .c016 { page-break-before: always; margin-top: 2em; }
-       .c017 { margin-top: 1em; margin-bottom: 0.5em; }
-       div.tnotes { padding-left:1em;padding-right:1em;background-color:#E3E4FA;
-              border:1px solid silver; margin:2em 10% 0 10%; }
-       .covernote { visibility: hidden; display: none; }
-       div.tnotes p { text-align:left; }
-       @media handheld { .covernote { visibility: visible; display: block;} }
-       .footnote {font-size: 90%; }
-       .font90 {font-size: 90%; }
-    </style>
-  </head>
-  <body>
-
-
-<pre>
-
-The Project Gutenberg EBook of Normalarbetsdagen, by Gustaf F. Steffen
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
-other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
-whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
-the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
-www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
-to check the laws of the country where you are located before using this ebook.
-
-
-
-Title: Normalarbetsdagen
-
-Author: Gustaf F. Steffen
-
-Release Date: July 10, 2016 [EBook #52547]
-
-Language: Swedish
-
-Character set encoding: UTF-8
-
-*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORMALARBETSDAGEN ***
-
-
-
-
-Produced by Richard Tonsing, Tor Martin Kristiansen and
-the Online Distributed Proofreading Team at
-http://www.pgdp.net
-
-
-
-
-
-
-</pre>
-
-
-<div class='tnotes covernote'>
-
-<p class='c000'>  <strong>Transcriber's Note:</strong></p>
-
-<p class='c000'>  The cover image was created by the transcriber and is placed in the public domain.</p>
-
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-  <div class='nf-center'>
-    <div><span class='pageno' id='Page_1'>1</span><span class='xlarge'><em>STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 33.</em></span></div>
-  </div>
-</div>
-
-<div>
-  <h1 class='c001'>NORMALARBETSDAGEN</h1>
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-<div class='nf-center c002'>
-    <div><span class='small'>AF</span></div>
-    <div class='c003'><span class='xlarge'>GUSTAF F. STEFFEN,</span></div>
-    <div><span class='small'>ingeniör.</span></div>
-    <div class='c003'><span class='small'>(<em>Tredje tusendet.</em>)</span></div>
-  </div>
-</div>
-
-<div  class='figcenter id001'>
-<img src='images/bonnier1.png' alt='' class='ig001' />
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-  <div class='nf-center'>
-    <div><span class='large'>STOCKHOLM.</span></div>
-    <div>ALBERT BONNIERS FÖRLAG.</div>
-  </div>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_2'>2</span>
-  <h2 class='c004'>Innehåll:<br /> Normalarbetsdagen.</h2>
-</div>
-
-<table class='table0' summary='Innehåll'>
-  <tr>
-    <td class='c005'>1.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Spörsmålets vikt och svårigheterna vid dess behandling</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_3'>3</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>2.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Arbete, arbetstid och normalarbetsdag</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_4'>4</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>3.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes kroppsliga välfärd</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_6'>6</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>4.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes andliga välfärd</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_7'>7</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>5.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Normalarbetsdagen ur nationalekonomiska synpunkter</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_10'>10</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>6.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Normalarbetsdagsrörelsens historia</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_21'>21</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>I England</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_22'>22</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>I Nordamerika</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_25'>25</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>I Österrike och Schweiz</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_27'>27</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>I Tyskland, Frankrike, Holland och Belgien</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_29'>29</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>I Sverge</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_29'>29</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>7.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Normalarbetsdagsrörelsen i närvarande ögonblick</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_30'>30</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>8.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Allmänna slutsatser</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_35'>35</a>.</td>
-  </tr>
-</table>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-<div class='nf-center c002'>
-    <div>STOCKHOLM.</div>
-    <div>ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1891.</div>
-  </div>
-</div>
-
-<div class='lg-container-r c008'>
-  <div class='linegroup'>
-    <div class='group'>
-      <div class='line'><em class='gesperrt'>Grundsats</em>:  Intet botemedel mot låga löner</div>
-      <div class='line in13'>har den minsta utsikt att blifva</div>
-      <div class='line in13'>värksamt, om det ej värkar på</div>
-      <div class='line in13'>och genom folkets intelligens</div>
-      <div class='line in13'>och lefnadsvanor.</div>
-    </div>
-    <div class='group'>
-      <div class='line in26'><span class='sc'>J. S. Mill.</span></div>
-    </div>
-  </div>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_3'>3</span>
-  <h2 class='c004'>1. Spörsmålets vikt och svårigheterna vid dess<br /> behandling.</h2>
-</div>
-
-<p class='drop-capa0_0 c009'>De två eller tre sista åren hafva gifvit oss ett nytt sakligt
-bevis för, att vi värkligen uti ordets fulla bemärkelse
-lefva i den sociala frågans, i den industriella arbetarfrågans
-orosfylda tid. Med en hastighet, som är öfverraskande
-till och med för vårt snabblefvande skede, har
-nämligen spörsmålet om en normalarbetsdag för fullvuxna
-manliga arbetare (så väl som för kvinnor och unga arbetare)
-intagit en mycket framstående plats bland de
-dagspolitiska diskussionspunkterna—och det uti samtliga
-af världens högst civiliserade länder. Sverge icke undantaget!</p>
-
-<p class='c000'>Då vi nu gå att—så vidt författarens förmåga och
-denna skrifts omfång tillstädja—bilda och reda våra
-begrepp om normalarbetsdagen och agitationen för densamma,
-är det af synnerlig vikt, att vi redan från början
-erinra oss en sak. Nationalekonomin hör till de minst
-färdiga af alla vetenskaper; man har icke ens ännu vunnit
-full stadga i sin uppfattning af det ekonomiska lifvets
-yttersta grundföreteelser. Det finns sålunda ingen lära
-(eller "teori") om de nationalekonomiska storheterna
-"arbetstid" och "arbetslön", hvilken kan anbefallas som
-forskningens mogna, allmänt erkända resultat. Hvad beträffar
-nationalekonomins praktiska sida, vetenskapen om
-det social-politiska ingripandet, behöfver det knappt framhållas,
-att den befinner sig i ett ännu mer ofullgånget
-skick.</p>
-
-<p class='c000'>Härtill kommer, att våra dagars stora rörelse för en
-lagstadgad förkortning af arbetsdagen i hufvudsak är en
-intressefråga för de samhällsmedlemmar, kroppsarbetarne,
-hvilka af naturliga skäl äro mindre skolade i allmänna
-värf och mindre utvecklade i intellektuellt hänseende än
-de flesta andra.</p>
-
-<p class='c000'>Äro vi på förhand ovilligt stämda mot normalarbetsdagsrörelsen,
-ha vi sålunda rätt många och betydelsefulla
-skäl att under diskussionen ej draga en oridderlig (och
-för öfrigt ovetenskaplig) fördel däraf, att de framstälda
-idealen ofta äro sväfvande och de anförda skälen stundom
-synbarligen motsäga hvarandra. Det är härvid—som
-städse i snarlika fall—alldeles oriktigt att fordra, att
-motståndaren skall kunna öfverbevisa en, utan att man
-underkastar sig mödan att på ett förnuftsenligt och opartiskt
-sätt <em class='gesperrt'>själf</em> pröfva saken. Å andra sidan böra personer
-med förutfattad sympati för normalarbetsdagen af
-enahanda skäl afhålla sig från okritiskt tvärsäkra uttalanden,
-hvilka allt för lätt kunna leda till ett oafsiktligt
-öfverskattande af reformen.</p>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_4'>4</span>
-  <h2 class='c004'>2. Arbete, arbetstid och normalarbetsdag.</h2>
-</div>
-
-<p class='c009'>Under ofta använda ord dölja sig ej sällan rätt betydande
-begreppsskiftningar. Låt oss därför anmärka, att
-vi här med arbete uteslutande förstå arbete i samhälls-hushållningslärans
-mening; sålunda: en mänsklig kraftansträngning,
-hvilkens ändamål är att frambringa en ekonomisk
-nyttighet (ett ekonomiskt "värde")—d. v. s. att
-frambringa något, som kan tjäna att tillfredsställa människors
-ekonomiska behof. Yttersta driffjädern till allt
-arbete är sålunda (det ekonomiska) behofvet — och på
-samma gång bestämmer behofvets storlek i viss mån den
-nödiga arbetsmängdens storlek. Ett exempel skall förtydliga
-detta.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_5'>5</span>Ur ekonomisk synpunkt består den hufvudsakliga
-skillnaden mellan den civiliserade människan och vilden
-däri, att den förra äger en oändlig mångfald ekonomiska
-behof, hvilka för den senare äro fullkomligt okända—och
-hvilka alla ovillkorligen kräfva arbete för sitt tillfredsställande.
-Medan en vildes lif mycket väl kan tänkas
-vara i det allra närmaste arbetslöst, är det därför all
-civilisations grundlag att hvarje dag af civiliserat lif
-måste köpas med en viss mängd arbete, med en viss åt
-arbete egnad daglig tid, som ej får underskridas. Då
-produktionsmedlens natur och civilisationens samt samhällets
-beskaffenhet äro gifna, finns det blott ett sätt att
-minska denna minsta behöfliga arbetstid (minimalarbetstid)—och
-det är att öka arbetets intensitet (spänstighet
-och alstringsförmåga). Det är sålunda af stor vikt, att vi
-i det följande ej förgäta, att arbete ej blott mätes (till
-mängden) af sin långvarighet utan ock af sin intensitet.</p>
-
-<p class='c000'>Under det arbetets uppgift att "frambringa något,
-som kan tjäna att tillfredsställa människors ekonomiska
-behof" gaf vid handen tillvaron af en viss minimalarbetstid,
-är å andra sidan arbetets egenskap att vara "en
-mänsklig kraftansträngning" grunden till, att det finns en
-maximalarbetstid, som icke får öfverskridas, så vida ej
-arbetarens kroppsliga, intellektuella och sedliga lif skall
-<em class='gesperrt'>lida</em> därunder—så vida ej arbetet skall få den värkan,
-att det (alldeles tvärt emot sin yttersta uppgift) <em class='gesperrt'>dödar</em>
-civiliserat lif i stället för att alstra och vidmakthålla detsamma.
-Det är tillvaron—i en förfärande utsträckning
-uti samtliga civiliserade länder—af en arbetstid, som
-dödar i stället för att vidmakthålla civiliserat lif, hvilken
-gifvit upphofvet till den stora rörelsen för en genom lag
-bestämd arbetsdag, d. v. s. för en <em class='gesperrt'>normalarbetsdag</em>,
-som ej får öfverskridas.</p>
-
-<p class='c000'>Planen för vårt ämnes behandling är härmed gifven.
-Vi skola först granska normalarbetsdagen ur den <em>kroppsliga</em>
-och <em>andliga hälsovårdens</em> synpunkter—därpå ur <em>nationalekonomins</em>.
-Sedan skola vi öfverblicka rörelsens <em>historiska
-utveckling</em> i olika länder och slutligen göra ett öfverslag af
-dess <em>ståndpunkt</em> och <em>utsikter i närvarande ögonblick</em>.</p>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_6'>6</span>
-  <h2 class='c004'>3. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes<br /> kroppsliga välfärd.</h2>
-</div>
-
-<p class='c009'>Frågan, huru många timmar om dagen en människa
-kan arbeta, är <em class='gesperrt'>ytterst</em> hvarken en fråga för sedeläran
-eller för nationalekonomin, utan för fysiologin. "Den är
-en matsmältningsfråga", skrifver en tysk författare. D. v. s.
-allra först, innan det kan vara tal om, att människan
-skall förmå utföra något arbete med sina muskler eller
-med sin hjärna, måste dessa, det fysiska och intellektuella
-arbetets organ, hafva erhållit en lämplig mängd af
-lämpliga näringsämnen. Människan måste hafva inmundigat
-tillräckligt af hvar och en bland vår födas viktigaste
-hufvudbeståndsdelar (ägghvite-, fett-, stärkelse- och mineralämnen)
-samt måste hafva gifvit magen och andra inre
-organ tillfälle att omsätta dem i de kroppsvätskor och
-väfnader, hvilkas utnötande eller förstörande är lika
-oupplösligt förknippat med människans arbete som förbrännandet
-af stenkol är med lokomotivets rörelse på
-skenorna. "Det ligger ej i människans makt att ändra
-lagen för den naturliga matsmältningen. Hon kan öfverträda
-den och därigenom göra sig oförmögen till arbete—eller
-förstå den och underkasta sig den."</p>
-
-<p class='c000'>Börjar man arbeta för tidigt efter en måltid (af sådan
-storlek som är nödig, då det t. ex. blott finns tre
-på dygnet), så blir matsmältningen störd eller alldeles
-hämmad—och den af måltiden kräfda krafttillförseln i
-större eller mindre grad förringad. Har emellertid måltiden
-ej fått fylla sin uppgift att ge mig de krafter, den
-kunnat, måste ett af två fall inträffa. Antingen arbetar
-jag efteråt mindre, än jag eljes skulle kunnat, eller söker
-jag tvinga ur mig den normala arbetsmängden och sliter
-därvid ut mig på ett sätt, som—om det härmed antydda
-lefnadssättet fortfar tillräckligt länge—nödvändigtvis
-måste leda till kroppsligt och andligt förfall samt till
-<em class='gesperrt'>för tidig död</em>.</p>
-
-<p class='c000'>Läkare och fysiologer hafva på senare tiden mångfaldiga
-gånger uttalat sig i denna riktning. 1887 års
-Wienkongress för hygien och demografi uttalade i en af
-sina resolutioner, att "de vuxna männens hälsa ofta lider
-genom en öfvermåttan lång arbetstid likasom genom nattarbete.
-Bägge utöfva ett skadligt inflytande på arbetarens
-moralitet och intelligens." Såsom det maximum af
-arbetstid, som ur hälsovårdssynpunkt bör tillåtas, angaf
-kongressen 10 à 11 timmar pr. dag. På en nyligen hållen
-vetenskaplig kongress i Limoges <em class='gesperrt'>beklagade</em>, ur fysiologisk
-synpunkt, den framstående läkaren och hygienisten
-Napias från Paris, att det stode så många svårigheter i
-vägen för en lagstadgad åtta timmars arbetsdag; och på
-en hälsovårdskongress i Brighton sommaren 1890 betonades
-nödvändigheten af, att den allmänna meningen kraftigt
-uttalade sig för kortare arbetstider. En åtta timmarsdag
-borde ej öfverskridas, då arbetet vore af hög intensitet.</p>
-
-<p class='c000'>Att civiliserade människolifs fördärfvande och förkortande
-genom öfverdrifvet lång arbetstid alls icke är något
-hjärnspöke utan ett allmänt, tallösa gånger ådagalagt sakförhållande
-skola vi se längre fram i vårt historiska
-kapitel.</p>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_7'>7</span>
-  <h2 class='c004'>4. Normalarbetsdagens betydelse för arbetarnes<br /> andliga välfärd.</h2>
-</div>
-
-<p class='c009'>Hade den civiliserade människan blott kroppsliga
-behof att tillfredsställa, kunde kanske intet annat sägas
-om en tio timmars arbetsdag än, att (enligt den berömde
-tysken Pettenkofer och schweizaren Hägler) den människa,
-som arbetar tio timmar om dagen, i allmänhet ovillkorligen
-behöfver söndagshvila för den fulla fysiologiska jämviktens
-bibehållande. Ett civiliserat samhälle förutsätter
-emellertid tillvaron hos medborgarne af sedliga och intellektuella
-behof, som pocka på tillfredsställelse.</p>
-
-<p class='c000'>Om en samhällsmedlem ej har tid eller krafter öfriga
-från <em class='gesperrt'>förvärfsarbetet</em> att ägna åt sina barns uppfostran,
-åt sin egen tidsenliga intellektuella utveckling, åt
-ett personligt och själfständigt deltagande i det offentliga
-lifvet o. s. v., så är hans existens helt visst ej så civiliserad,
-som vi älska skryta med, att "<em class='gesperrt'>vår</em>" tillvaro nu för
-tiden är. Och vi ha ej rätt att slå oss till ro med den
-<span class='pageno' id='Page_8'>8</span>tanken, att ifrågavarande medborgares materiella lif ju
-dock i många viktiga hänseenden är mycket bättre än
-hans farfaders var. Vi måste fordra, att hans andliga
-tillvaro skall vara förbättrad lika väl som hans materiella.
-Men hans andliga tillvaro kan ej vara god, om den ej är
-byggd på andlig frihet. Och blott den besitter värklig
-andlig frihet, som icke blott har juridisk <em class='gesperrt'>rätt</em> att utveckla
-och i allmänna lifvet öfva sina andliga förmögenheter,
-utan ock har den därtill erforderliga <em class='gesperrt'>ledigheten</em>.</p>
-
-<p class='c000'>I slutet af förra århundradet talades stora ord om
-"oförytterliga människorättigheter", om "frihet, jämlikhet
-och broderskap"— i synnerhet om "frihet"! Man sökte
-tillförsäkra <em class='gesperrt'>alla</em> medborgare den juridiska rätten till andlig
-frihet—men det är först i slutet af vårt århundrade,
-som man på allvar börjat sträfva efter att också tillförsäkra
-<em class='gesperrt'>alla</em> medborgare det mått af ledighet, utan
-hvilket den andliga friheten förblir en död bokstaf i lagboken.</p>
-
-<p class='c000'>Vi hafva nu en utgångspunkt för bedömandet af
-normalarbetsdagens värde för arbetarnes andliga välfärd.
-Vi spörja: Hvad är frihet för en lönarbetare? Hur
-mycket har han kvar af sin juridiskt erkända frihet, om
-en absolut oreglerad konkurrens med kamraterna och de
-oberäkneliga konjunkturerna på världsmarknaden tvinga
-honom att sälja tolf eller fjorton timmar om dygnet åt
-en arbetsgifvare för ett ytterst knappt lifsuppehälle?
-Politiker och nationalekonomer, som studerat den modärna
-normalarbetsdagslagstiftningens och fackföreningsrörelsens
-inflytande på arbetarklassen (särskilt i England), hafva
-mångfaldiga gånger besvarat denna fråga på ett sätt,
-som kan sammanfattas i orden: lönarbetaren har så mycken
-frihet, som han hvarje arbetsdag har fri tid.</p>
-
-<p class='c000'>Det finns personer, som medge önskvärdheten af, att
-arbetarne få mer tid till andlig frihet, än de nu ha, men
-som anse normalarbetsdagslagstiftningen för ett frihetsfientligt
-och därför ovärksamt sätt att eftersträfva detta
-mål. Låt oss se.</p>
-
-<p class='c000'>Uti det förhållande, att arbetarne <em class='gesperrt'>måste</em> inskränka
-den "frihet", som kortsyntheten påstår sig vilja finna i
-en <em class='gesperrt'>oreglerad konkurrens</em> på arbetsmarknaden, för
-att ernå den värkliga frihet, som ligger i mer fri tid—däruti
-kan hvarken "själfhjälp" eller statsingripande ändra
-<span class='pageno' id='Page_9'>9</span>det allra minsta. Det är civilisationens lag, att människorna
-kunna betrygga det framåtskridande, hvars mål
-är frihet och lycka för alla, <em class='gesperrt'>blott</em> genom organisation,
-samvärkan, ömsesidig hjälp och alls ej genom ett barbariskt
-krig mellan individ och individ. På en arbetarmarknad
-med alldeles oreglerad konkurrens (med idel
-"fria" och "oberoende" arbetare, som frasen lyder) är det
-nämligen de arbetare, som ställa de <em class='gesperrt'>lägsta</em> anspråken
-på en civiliserad tillvaro och därför hålla tillgodo med
-låg lön och lång arbetstid, hvilka på längden ha bästa
-utsikt att få stadigvarande sysselsättning. De arbetare,
-som minst älska andlig frihet och därför ha lägsta behofvet
-efter fri tid, bestämma hur lång arbetsdagen skall
-vara i genomsnitt för <em class='gesperrt'>alla</em> arbetare. En i denna mening
-"fri" arbetsmarknad leder till största mått af andlig
-ofrihet bland arbetarne.</p>
-
-<p class='c000'>Emedan de begrepo detta, hafva arbetarne i alla
-högt civiliserade länder organiserat sig i fackföreningar.
-Tack vare dessa kunna arbetarne ernå bättre arbetsvillkor
-genom samfält tryck på arbetsgifvarne (ofta
-medelst sträjker) eller på lagstiftningen (medelst användande
-af arbetarklassens politiska inflytande).</p>
-
-<p class='c000'>Det kan icke vara tvifvel underkastat, att sträjker
-för kortare arbetstid äro ett för sämjan mellan medborgarne
-menligt och för samhället oerhört dyrbart medel
-att ernå, hvad en normalarbetsdagslagstiftning kan genomföra
-på ett för samhällsmoralens framåtskridande utveckling
-gynnsamt sätt. För att lagstiftningens värkan härvid
-i intet skall stå "själfhjälpens" efter, fordras blott,
-att den förra inskränker sig till att lagstadga, hvad arbetarnes
-flertal inom de olika facken förklara sig önska.</p>
-
-<p class='c000'><em class='gesperrt'>Inom vissa gränser</em> lofvar normalarbetsdagen
-högre intellektuell utveckling, ju kortare arbetaren fordrar,
-att arbetstiden skall vara. Öfverdrifvet arbete gör
-människan slö och dum. Om arbetaren släpar tolf timmar
-dagligen, kommer han med <em class='gesperrt'>nödvändighet</em> att
-<em class='gesperrt'>sämre</em> använda de få stunder, som ej behöfvas till mat, hvila
-och sömn, än om han arbetar åtta timmar och har
-ett öfverskott af intellektuella och kroppsliga krafter att
-spendera under tre eller fyra timmars frihet. Det är en
-tusenfaldigt upprepad erfarenhet, att de, som hänge sig
-åt fylleri och djuriskhet under friminuterna af en tretton
-timmars arbetsdag, bli nykterister och trägna besökare af
-föreläsningssalar och aftonskolor under fritimmarna af en
-nio timmars arbetsdag. Redan därför, att det är hälsosammare
-för själen att arbeta någorlunda intensivt och
-intresserat under kortare tid än slött och motvilligt under
-längre, befordrar en förkortning af de nu öfliga arbetstiderna
-högre intellektuell utveckling bland arbetarne.</p>
-
-<p class='c000'>Normalarbetsdagen icke blott <em class='gesperrt'>lofvar</em> högre intellektuell
-utveckling åt arbetaren, utan <em class='gesperrt'>kräfver</em> ock densamma
-af honom. Detta är af synnerlig vikt att minnas,
-så länge normalarbetsdagen för fullvuxna manliga arbetare
-ännu blott är ett önskemål. En normalarbetsdagslagstiftning
-blir nödvändigtvis utan värkan, om det ej inom
-arbetarklassen finnes frivillig organisation och solidaritetskänsla
-samt behof efter bildning och själfständigt intellektuellt
-lif.</p>
-
-<p class='c000'>Största möjliga uppdrifvande af arbetarnes fackliga
-och politiska organisationer samt vidast möjliga spridning
-af behofvet efter en bättre materiell och intellektuell existens
-äro oundgängliga villkor för, att en normalarbetsdag
-ej skall vara en död bokstaf. Blott i den mån som en
-viss förkortning af arbetstiden är ett <em class='gesperrt'>lefvande behof</em>
-inom en betydlig del af arbetarklassen, kan den bestå såsom
-ekonomisk värklighet.</p>
-
-<p class='c000'>Normalarbetsdagslagstiftning, facklig organisation, socialpolitisk
-arbetarrörelse, sträfvanden att bibringa arbetarne
-större bildning och högre behof öfver hufvud äro
-faktorer uti det sociala framåtskridandet, hvilka stå i innerligaste
-samband med hvarandra.</p>
-
-<p class='c000'>På detta sätt föranledas vi att ur den kroppsliga och
-andliga hälsovårdens samfälda synpunkter uppställa som
-önskemål en normalarbetsdag på t. ex. nio, åtta eller sju
-timmar.</p>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_10'>10</span>
-  <h2 class='c004'>5. Normalarbetsdagen ur nationalekonomiska<br /> synpunkter.</h2>
-</div>
-
-<p class='c009'>I första hufvudafdelningen af detta kapitel skola vi,
-liksom i de två närmast föregående kapitlen, behandla
-<em class='gesperrt'>önskvärdheten</em> för <em class='gesperrt'>arbetarne</em> af en normalarbetsdag—men
-<span class='pageno' id='Page_11'>11</span>denna gång ur <em class='gesperrt'>nationalekonomiska</em>
-synpunkter. Det skall framhållas, hurtillvida normalarbetsdagen
-synes kunna befordra arbetarnes <em class='gesperrt'>frihet</em> och
-<em class='gesperrt'>trygghet</em> som näringsidkare. Dessa betraktelser skola
-ge oss anledning att tillika besinna normalarbetsdagens
-önskvärdhet för <em class='gesperrt'>kapitalisten</em> samt för vår tids <em class='gesperrt'>ekonomiska
-utveckling</em> öfver hufvud.</p>
-
-<p class='c000'>I den andra hufvudafdelningen skola vi sysselsätta
-oss med det högviktiga spörsmålet: är en förkortning af
-arbetsdagen <em class='gesperrt'>möjlig</em> utan en <em class='gesperrt'>förminskning</em> af <em class='gesperrt'>dag</em>-
-eller <em class='gesperrt'>veckolönen</em> samt utan <em class='gesperrt'>annan försämring</em> af
-arbetarnes lefnadsvillkor?</p>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-  <div class='nf-center'>
-    <div>⁂</div>
-  </div>
-</div>
-
-<p class='c000'>Arbetskraften är en vara. Däraf följer visserligen,
-att arbetsmarknaden lyder den vanliga varumarknadens
-lagar—men ej att den <em class='gesperrt'>uteslutande</em> måste lyda desamma.
-Varan arbetskraft är icke ett själfständigt materiellt
-föremål, utan människan själf med hela hennes
-personlighet, hennes anspråk och intressen; den som köper
-eller rättare hyr denna vara (arbetet) erhåller därigenom
-en rättighet, ett herravälde öfver varuägarens (arbetarens)
-person. Ett herravälde, som öfvar inflytande på arbetarens
-hela kroppsliga och andliga lif, på hans sociala och politiska
-existens. Vidare utmärker sig arbetsvaran därigenom,
-att arbetet är varuägarens (arbetarens) nödvändiga
-och i regel enda förvärfskälla. I det ögonblick arbetaren
-ej kan sälja sin vara, har han intet mer att lefva af—kan
-sålunda ej lägga sin vara i magasin för att vänta
-på bättre efterfrågan. Arbetarne kunna ej med några
-upptänkliga försiktighetsmått mot för stark folkökning
-ändra tillbudet på arbetsvaran i öfverensstämmelse med
-det snabba växlandet i efterfrågan eller med det lika
-oberäkneliga införandet af nya, mer arbetsbesparande maskiner—allt
-förhållanden, som i hög grad utmärka vår
-tid. I nödfall måste arbetarne därför sälja sin vara till
-hvarje pris—eller svälta i hjäl.</p>
-
-<p class='c000'>Det ligger sålunda i lönsystemets (och därmed i
-privatkapitalismens) natur, att arbetsköparen (kapitalisten)
-och arbetssäljaren (arbetaren) alls icke äro likstälda.
-Arbetarens förmåga att bestämma öfver sitt lefnadssätt
-<span class='pageno' id='Page_12'>12</span>och särskilt öfver sina arbetsförhållanden (arbetstidens
-längd m. m.) är uppenbarligen ytterst ringa, då han—af
-ekonomiska växlingar, kriser, införandet af nyuppfunna,
-arbetsbesparande maskiner, godtyckligt inskränkande af
-produktionen genom kapitalistringar o. s. v., öfver hvilka
-han alls ej är herre—kan tvingas att välja hvilka arbetsvillkor
-som hälst eller att svälta i hjäl. Ett sådant
-val är ej ett <em class='gesperrt'>fritt</em> val; och det är en grym lek med ord
-att kalla ett sådant tillstånd frihet.</p>
-
-<p class='c000'>Kommer man nu med invändningen, att normalarbetsdagen
-vore ett intrång på näringsfriheten (eller på <em class='gesperrt'>friheten</em>,
-som uttrycket vanligen lyder)—spörja vi: på
-<em class='gesperrt'>hvilken</em> näringsfrihet, på hvilken frihet? Väl ej på
-någon, granskarens inbillning oklart föresväfvande, idealisk
-näringsfrihet, utan på den modärne lönarbetarens näringsfrihet,
-sådan den i själfva värket är. Det är ej svårt att
-se, att normalarbetsdagen är en <em class='gesperrt'>högst</em> väsentlig <em class='gesperrt'>utvidgning</em>
-af denna frihet. Ingen människa önskar neka
-en man rättigheten att arbeta så länge han behagar;
-samhället gör blott anspråk på rätten att hindra honom
-från att sälja sitt öfverskottsarbete på ett sådant sätt, att
-andra arbetare därigenom bli nödsakade att arbeta lika
-länge som han. Inseende detta har en af statssocialismens
-största fiender i England skrifvit: "Detta århundrade
-har bevittnat två stora upptäckter på regeringsvetenskapens
-område. Den ena är: den ofantliga fördelen af frihandel.
-Den andra: den fullkomliga nödvändigheten af att skydda
-arbetaren på lagstiftningens väg."</p>
-
-<p class='c000'>Låt oss nu se, hur normalarbetsdagen skulle invärka
-på arbetarnes ekonomiska <em class='gesperrt'>trygghet</em>—d. v. s. på två
-svåra, för vår tid synnerligen utmärkande socialekonomiska
-missförhållanden: de periodiskt återkommande <em class='gesperrt'>ekonomiska
-kriserna</em> och den beständiga, sig under kriserna
-på ett förfärande sätt förvärrande <em class='gesperrt'>arbetslösheten</em>.</p>
-
-<p class='c000'>En normalarbetsdag betyder otvifvelaktigt ett höjande
-af arbetarnes lefnadsvillkor—ty den stäfjar den af
-låga löner beledsagade urartningen af arbetarståndet,
-hvilken följer med omåttligt lång arbetstid. Ju mer urartat
-arbetarståndet är, dess mindre konsumerar det—och
-desto våldsammare bli <em class='gesperrt'>kriserna</em>, hvilkas yttersta
-grund just är brist på konsumtionskraft (eller rättare
-köpkraft) i samhället. Kriserna sägas i dagligt tal bero
-<span class='pageno' id='Page_13'>13</span>på öfverproduktion—ett uttryck, som skenbart alldeles
-riktigt beskrifver en marknad, hvilken är öfverfylld af
-varor, som sakna köpkraftiga afnämare; det är dock blott
-ett bakvändt namn på underkonsumtion, ty arbetarne gå
-ju omkring svultna, illa klädda och illa hysta i den öfverfyllda
-marknaden. Förkortad arbetsdag måste därför i
-någon mån mildra krisernas häftighet. Om ett <em class='gesperrt'>förhindrande</em>
-af kriserna kan dock ej vara tal—därtill är
-normalarbetsdagen ett allt för enastående och ovanligt
-steg i riktning af arbetarklassens höjande och de sociala
-missförhållandenas häfvande.</p>
-
-<p class='c000'>Ej häller kan man antaga, att normalarbetsdagen
-skall i någon storartad utsträckning eller för någon längre
-tidrymd bortskaffa <em class='gesperrt'>arbetslösheten</em>. Skulle en normalarbetsdag,
-som innebure en någorlunda betydlig sänkning
-af arbetstiden, blifva genomförd, hafva arbetsgifvarne
-minst två utvägar, som äro mer lockande än den, att anställa
-flera arbetare. I många fall kunna arbetsgifvarne
-genom ökande af arbetsintensiteten få af sitt gamla arbetarantal
-en lika stor arbetsmängd under den kortare
-arbetstiden som förut under den längre. I talrika andra
-fall skola de taga sin tillflykt till bättre maskiner, hvilka
-med ens onödiggöra ett ökande af arbetsstyrkan. "Maskinen
-utrotar arbetaren". Nutidens förmåga att förbättra
-kraft- och arbetsmaskinerna samt att åt näringsidkaren
-tämja nya naturkrafter är så fabelaktig, att man gör bäst
-i att ej profetera om, hvad som <em class='gesperrt'>icke</em> kan ske på detta
-område.</p>
-
-<p class='c000'>Spörsmålet om normalarbetsdagens önskvärdhet för
-den samhällsklass, som äger jorden och de af människohand
-förfärdigade produktionsmedlen, kan uttryckas på
-följande sätt: Skulle den löneförhöjning, som en <em class='gesperrt'>förkortad
-arbetsdag med oförminskad lön</em> innebär,
-vara möjlig utan en motsvarande minskning i kapitalisternas
-och jordägarnes inkomster?</p>
-
-<p class='c000'>Då arbetsresultatet i väsentlig mån är beroende af
-arbetarens kraft och vilja, så är det möjligt, att arbetslusten
-och den genom en omåttligt lång arbetstid försvagade
-arbetskraften stegras och att arbetarne på kortare
-tid utföra detsamma som förut. Ja, det kan till och med
-inträffa, att arbetarne på kortare tid uträtta mer och bättre
-arbete. Saken är, att arbetets <em class='gesperrt'>intensitet</em> står i omvändt
-<span class='pageno' id='Page_14'>14</span>förhållande till arbetsdagens längd. Om två alldeles
-lika kraftiga arbetare utföra samma slags arbete,
-men den ena arbetar 14 timmar dagligen och den andra
-10 timmar, är det mycket sannolikt, att den förra <em class='gesperrt'>på
-längden</em> förmår uträtta <em class='gesperrt'>mindre</em> än den senare. Vi
-skola i vårt historiska kapitel ge åtskilliga bevis härför.</p>
-
-<p class='c000'>Annorlunda ställer sig kanske förhållandet, då arbetet
-är af ytterligt mekanisk natur (blott består i betjänandet
-af högt fulländade maskiner). Då kan det hända, att en
-förlängning af arbetstiden i betydlig mån sänker varornas
-produktionskostnader (så till vida som dessa bestå i hushyra,
-jordränta och amortisering af anläggningskapitalet)
-samt dessutom <em class='gesperrt'>nedtrycker</em> arbetslönen. Detta senare
-därigenom, att den omåttligt långa arbetstiden sänker
-arbetarnes konsumtionsförmåga och allmänna lefnadsvillkor—två
-viktiga faktorer för bestämmandet af lönhöjden.
-I dylika fall hafva lagstiftningsåtgärder mot den
-långa arbetstiden räddat arbetarklassen från den förfärligaste
-urartning (t. ex. i England)—ehuru ej utan
-våldsamma protester, ja rent af olagligt motstånd af de
-kapitalister, som ansågo sina vinster minskade.</p>
-
-<p class='c000'>Man har i England framhållit, att, då sålunda kortare
-arbetstid betyder lägre profiter, det dock ingalunda är
-sagt, att <em class='gesperrt'>kapitalsamlingen</em> sjunker. Iakttagelser
-ha visat, att hastigare omsättning af kapitalet (tack vare
-ett genom kortare arbetstid möjliggjort intensivare arbete!)
-uppväger denna befarade värkan och att äggelsen till
-kapitalbesparing ej sjunker med profitens sjunkande. En
-annan viktig, hithörande omständighet är, att <em class='gesperrt'>förkortad
-arbetstid befordrar storindustrins utveckling</em>,
-emedan den äggar fabrikanter och jordbrukare till användandet
-af nyare och mer fulländade maskiner. Dessa
-senare kunna mindre kapitalister ej skaffa sig; de bli
-därför undanträngda; och i stället uppstå jätteetablissement,
-som åtnjuta alla de ekonomiska fördelar, hvilka
-stordrift kan förläna. Äfven detta är ett bevisat, historiskt
-sakförhållande.</p>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-  <div class='nf-center'>
-    <div>⁂</div>
-  </div>
-</div>
-
-<p class='c000'>Nu till en lika viktig som svår punkt i vårt betydelsefulla
-ämne: den nationalekonomiska <em class='gesperrt'>möjligheten</em> af
-<span class='pageno' id='Page_15'>15</span>normalarbetsdagen utan förminskning af arbetarnes dag- eller
-veckolön eller annan försämring af deras lefnadsvillkor.</p>
-
-<p class='c000'>Läran om folkökningen samt om jordens och det
-mänskliga arbetets alstringsförmåga, läran om arbetslönen
-och läran om utrikeshandeln skola förse oss med lika
-många olika grupper af skäl för och mot.</p>
-
-<hr class='c010' />
-
-<p class='c000'>Somliga nationalekonomer anse, att de närvarande
-befolkningsförhållandena äro främsta orsaken till fattigdomen
-och sålunda också till de öfvermåttan långa arbetstiderna.
-De tro nämligen, att befolkningen i de civiliserade
-länderna redan hunnit bli så talrik, att man (i
-följd häraf och icke i följd af några andra omständigheter)
-nödgats odla jord, hvilken är så ofruktbar, att den
-nätt och jämt förmår afkasta, hvad arbetaren behöfver
-för ett nödtorftigt lifsuppehälle. De medborgare, som
-arbeta under dessa ogynnsamma naturförhållanden, kunna
-uppenbarligen icke förkorta sin arbetsdag utan att förkorta
-sin lön. Om vi nu antaga, att dessa jordarbetare
-konkurrera <em>fullkomligt</em> fritt med alla andra arbetare i
-samhället, så är det klart, att <em>inga</em> arbetare kunna afkorta
-arbetsdagen utan att förlora en del af den nu gängse
-årsinkomsten—så vida icke folkstocken minskas. I
-den frivilliga inskränkningen af befolkningssiffran skulle
-man då äga det enda dugliga medlet mot nästan alla de
-viktigaste sociala krämporna.</p>
-
-<p class='c000'>Det är en egendomlighet för denna och många andra
-invändningar mot normalarbetsdagen, att de innebära ett
-förbiseende eller ett underskattande af den roll, som den
-mänskliga arbetskraftens alstringsförmåga spelar i produktionen.</p>
-
-<p class='c000'>Vi tänka här på den mänskliga arbetskraftens genom
-civilisationen stegrade alstringsförmåga till skillnad från
-jordens naturliga alstringsförmåga. Ett exempel skall
-förtydliga meningen. Antag, att en jordegendom består
-af tusen lika stora, men icke lika fruktbara jordlappar,
-samt att det finns tusen lika starka och skickliga arbetare,
-som den ena efter den andra, samt alldeles oberoende
-af hvarandra, börja odla hvar sin jordlapp. Antag
-vidare, att den först anlände arbetaren får det fruktbaraste
-jordstycket samt så undan för undan, tills den
-sist anlände (d. v. s. den tusende i ordningen) får nöja
-sig med det allra ofruktbaraste af allesamman. Om nu
-<span class='pageno' id='Page_16'>16</span>alla anstränga sig lika mycket (det vill i detta fall säga,
-arbeta lika mycket), blir naturligtvis resultatet, att den
-förste skördar mest för sitt arbete och de andra mindre
-och mindre, ända till den tusende, som skördar minst
-(säg: just nätt och jämt att lifnära honom). Antag, att
-under dessa förhållanden afkastningen från hela egendomen
-är 5,000 ton lifsförnödenheter, samt att afkastningen
-ej skulle stiga högre än till 8,000 ton, om hvar
-odlare arbetade med samma styrka precis <em>dubbelt</em> så många
-timmar om dagen som förut. Det är uppenbart att de
-ekonomiska förhållandena på denna jordegendom helt och
-hållet behärskas af lagen för sjunkandet af jordens naturliga
-alstringsförmåga. Ju <em>fler</em> arbetare, som anställas,
-desto <em>mindre</em> genomsnittsafkastning pr man. Ju <em>mer</em> hvarje
-särskild odlare arbetar (utöfver en viss gräns), desto
-<em>mindre</em> är hans belöning pr timme af ansträngning. Inträffar
-det däremot en sådan förändring i de ekonomiska
-förhållandena på godset, att afkastningen stiger från 5,000
-ton till 8,000 ton eller mer, utan att någon af de 1,000
-arbetarne ökar antalet af dagliga arbetstimmar eller stegrar
-ansträngningen under hvar arbetstimme—då kunna
-vi med rätta säga att <em>arbetets</em> alstringsförmåga <em>stiger</em>, ehuru
-<em>jordens</em> naturliga alstringsförmåga <em>sjunker</em>.</p>
-
-<p class='c000'>Hvilken förändring på egendomen skulle kunna medföra
-en sådan stegring af arbetets alstringsförmåga? En
-blick på den ekonomiska utvecklingens gång i alla civiliserade
-länder ger oss svaret. Det är det ensamma arbetets
-ersättande med samarbete och arbetsdelning.<a id='r1' /><a href='#f1' class='c011'><sup>[1]</sup></a></p>
-
-<p class='c000'>Organisation och samarbete i stor skala stegra människans
-arbetsförmåga genom att förbättra hennes kroppsliga,
-intellektuella och sedliga natur, möjliggöra att hon
-uppfinner och använder arbetsbesparande maskiner samt
-tillstädja henne att med underbart ringa arbetsmöda tämja
-allehanda naturkrafter att utföra den tyngsta och för
-hennes utveckling minst fördelaktiga delen af det nödvändiga
-arbetet. Om det på egendomen i vårt exempel
-produceras tillsammans 5,000 ton, då 1,000 enskilda arbetare
-odla den, skall det kanske produceras 9,000 ton,
-då dessa samarbeta och organisera sig—och det ehuru de
-enskildas arbetsmöda förblir, hvad daglig arbetstid och ansträngning
-beträffar, alldeles densamma som den var förut.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_17'>17</span>Det är mycket lätt att med statistik påvisa, att det
-mänskliga arbetets alstringsförmåga stiger utomordentligt
-hastigt i alla civiliserade länder.<a id='r2' /><a href='#f2' class='c011'><sup>[2]</sup></a> Ja, många nationalekonomer
-anse, att folkstockens ökning i ett gifvet land
-för närvarande förorsakar en tillökning i arbetets alstringsförmåga,
-hvilken är ansenligt större än den minskning i
-den brukade jordens naturliga alstringsförmåga, hvilken
-blir en följd af att tillökningen i folksiffran tilläfventyrs
-tvingar till nyodling af ofruktbarare trakter.</p>
-
-<p class='c000'>Frågan är nu: Hvad inflytande har normalarbetsdagen
-på det mänskliga arbetets alstringsförmåga?</p>
-
-<p class='c000'>Om man tar många års genomsnitt, som man ju
-måste göra, då det är fråga om en folkhushållningsfråga
-af detta slag, skall man finna, att det inom ett visst
-yrke dagligen produceras mindre pr man i de värkstäder,
-uti hvilka arbetarne äro sysselsatta 11 timmar om
-dagen, än uti de värkstäder, som ha blott 9 timmars
-daglig arbetstid för sina arbetare. Ja, det har iakttagits
-inom samma värkstad, att arbetsprodukten pr arbetare
-stigit, då arbetsdagen förkortats från 11 till 8 eller 9
-timmar.<a id='r3' /><a href='#f3' class='c011'><sup>[3]</sup></a> Denna företeelse beror därpå, att arbetaren
-behöfver icke blott <em>lifs</em>- utan ock <em>skicklighets</em>-uppehälle.
-Arbetar han 13 timmar dagligen, slites hans lifskraft i
-förtid; arbetar han 11 timmar dagligen, så är hans duglighet
-och arbetsraskhet nödvändigtvis mindre än då han
-arbetar blott 8.</p>
-
-<p class='c000'>Förkortning af en mycket lång arbetsdag har äfven
-sina värkningar på produktionsmetoderna. Allra först
-tenderar den att öka arbetsmaskinernas hastighet och
-inom kort äfven att ersätta äldre maskiner och metoder
-med snabbare och mer arbetsbesparande dylika. Denna
-utveckling drifves dock stundom så långt att den ofvan
-skildrade fördelen af arbetsdagens förkortning går förlorad.
-Englands bomullsarbetare klaga öfver, att de nu
-under en 9½ timmars arbetsdag måste anstränga sig mer
-än förr under 13 timmar.</p>
-
-<p class='c000'>En del nationalekonomer hafva framhållit, att en
-normalarbetsdagslagstiftning, som <em>förbjöde</em> att någon fabrik
-eller affär arbetade mer än 8 eller 9 timmar dagligen,
-<span class='pageno' id='Page_18'>18</span>skulle hämma utvecklingen inom vissa näringar, emedan
-det under sådana förhållanden icke kunde bli lönande
-att anskaffa dyrbara maskiner, hvilka måste förbli oproduktiva
-under 16 eller 15 timmar af dygnets 24. Däremot
-skulle en normalarbetsdag, som tillstadde användandet
-af <em>två arbetarskift</em>, hvartdera arbetande 8 eller 9
-timmar, ha alldeles motsatt värkan—d. v. s. skulle
-möjliggöra anskaffandet af maskiner, hvilka äro för dyrbara
-att använda under den nuvarande, 11 eller 12
-timmar långa arbetsdagen.</p>
-
-<p class='c000'>Det kvarstår sålunda som en öfvervägande och ytterst
-betydelsefull fördel, att förkortning af arbetsdagen
-i allmänhet otvifvelaktigt <em>befordrar storindustrins utveckling</em>
-och därigenom <em>ökar nationalförmögenheten</em>.<a id='r4' /><a href='#f4' class='c011'><sup>[4]</sup></a></p>
-
-<p class='c000'>Vi ha behandlat denna sida af saken så utförligt,
-emedan det är af alldeles afgörande vikt för uppfattningen
-<span class='pageno' id='Page_19'>19</span>af normalarbetsdagens nationalekonomiska betydelse,
-hvilken föreställning vi ha om förhållandet mellan jordens
-alstringsförmåga, det mänskliga arbetets alstringsförmåga
-och nationalvälståndet. Innan vi sökt afgöra, huruvida
-normalarbetsdagen öfver hufvud är egnad att göra produktionen
-dyrare eller billigare, kunna vi nämligen ej
-bilda oss en föreställning om arten af dess invärkan på
-lönarbetarnes lefnadsförhållanden.</p>
-
-<hr class='c010' />
-
-<p class='c000'>Frågan blir nu, hvad inflytande en förkortning af
-arbetsdagen kan ha på nationalförmögenhetens fördelning,
-d. v. s. på <em>arbetslönens storlek</em>.</p>
-
-<p class='c000'>En af vetenskapen visserligen för länge sedan allmänt
-öfvergifven, men i riksdagsdebatter och tidningsartiklar
-ännu spökande lära säger, att det finnes i samhället
-en för kortare tider oföränderlig mängd af nyttigheter,
-ur hvilken samtliga arbetslöner betalas (liksom ur en gifven
-fond eller "lönfond"). Vore denna lära riktig, att i ett
-gifvet skede finns en oföränderlig kapitalmängd, ur hvilken
-arbetslönerna betalas, skulle sysselsättandet af nu
-arbetslösa medborgare (hvilket man motser skola bli den
-omedelbara följden af normalarbetsdagens införande) uppenbarligen
-ansenligt nedtrycka lönerna.</p>
-
-<p class='c000'>Sanningen är emellertid, att samhällets <em>förmåga</em> att
-betala arbetslöner icke beror på storleken af en viss del
-af kapitalisternas rörelsekapital, utan på storleken af <em>samtliga</em>
-medborgares <em>inkomster</em>. En social förändring, hvilken
-(som normalarbetsdagen) sannolikt medför ett förökande af
-nationalförmögenheten, kan sålunda näppeligen förkastas
-på grund af någon "lönfondteori".</p>
-
-<p class='c000'>Många anhängare af normalarbetsdagen påstå, att den
-skulle höja lönerna genom att <em>minska anbudet</em> på arbetare.
-Detta påstående stöder sig stundom på förutsättningen, att
-åtgärdens omedelbara och beständiga följder skulle vara
-desamma. En allmän förkortning af arbetsdagen skulle
-visserligen tvinga många arbetsgifvare att anställa flera
-arbetare. De arbetslösas antal skulle minskas och arbetarne
-ha större lätthet än förut att tilltvinga sig högre
-lön. Som vi redan sett, skulle dock produktionsmetodernas
-förbättring i sinom tid tämligen allmänt upphäfva
-denna värkan. Blott i det fall, att dubbla arbetarskift
-<span class='pageno' id='Page_20'>20</span>kunna användas, torde påståendet vara riktigt för längre
-perioder. Ett annat försvar för normalarbetsdagens förmåga
-att höja lönen grundar sig på antagandet att normalarbetsdagen
-skulle varaktigt minska arbetarens ekonomiska
-produktivitet och därigenom göra <em>fler</em> arbetare nödvändiga.
-Äfven om denna förutsättning vore grundad,
-skulle lönerna sannolikt snart sjunka igen. Man invänder
-nämligen, att lika litet som det finns någon "lönfond",
-finns det någon "arbetsfond", det vill säga någon bestämd
-mängd arbete, som måste göras; nationalproduktionen skulle
-tendera att minskas, och ehuru kapitalet sannolikt skulle
-nödgas varaktigt bära en del af förlusten, skulle dock arbetarne
-få vidkännas en inskränkning i sin konsumtion
-(särskilt genom sänkning af lönens köpkraft).</p>
-
-<p class='c000'>Statistiken synes bevisa, att förkortad arbetsdag <em>till
-en början</em> höjer lönen och minskar arbetslösheten, men att
-lönen (tack vare den förkortade arbetsdagens benägenhet
-att befordra den storindustriella utvecklingen) börjar sjunka
-och arbetslösheten tilltaga igen efter en längre eller kortare
-tid. Vi få dock ej glömma, att förkortad arbetsdag
-tenderar att höja arbetarens anspråk på lifvet och att
-<em>därigenom</em> stärka hans förmåga att tilltvinga sig och kvarhålla
-en högre lön än tillförene. Blott i denna indirekta
-mening torde normalarbetsdagen kunna sägas befordra
-bättre lönevillkor.</p>
-
-<hr class='c010' />
-
-<p class='c000'>Det återstår ännu många nationalekonomiska synpunkter,
-ur hvilka normalarbetsdagen kan diskuteras—men
-utrymmet bjuder oss att afbryta här. Särskilt är det af
-stort intresse att undersöka, hvilket inflytande <em>handel</em> mellan
-två länder, af hvilka det ena har normalarbetsdag, det
-andra icke, utöfvar på det förra. Om normalarbetsdagen
-för tillfället eller varaktigt höjde produktionskostnaderna
-inom någon näringsgren, skulle kapitalet naturligtvis hafva
-en viss tendens att utvandra till länder, som ej infört
-normalarbetsdag. Ehuru kapitalet ingalunda är <em>så</em> lätt
-flyttbart, som många kapitalister påstå, då de ha tvister
-med sina arbetare, så är denna fara dock tillräckligt stor
-att göra en <em>internationell</em> normalarbetsdagsrörelse i hög
-grad betydelsefull.</p>
-
-<hr class='c012' />
-
-<div class='footnote' id='f1'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r1'>1</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Se Verdandis småskrifter N:o 4.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f2'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r2'>2</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Se Verdandis småskrifter N:o 11.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f3'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r3'>3</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Denna erfarenhet är gjord af flera stora engelska arbetsgifvare,
-hvilka nyligen infört åttatimmarsdagen i sina värkstäder.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f4'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r4'>4</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Det vore mycket lätt att, om utrymmet medgåfve, här anföra
-statistik, som bevisar att hög civilisation, höga arbetslöner, stor och
-snabbt växande nationalförmögenhet samt korta arbetstider gå hand i
-hand, under det att låg civilisation, låga löner, nationell fattigdom
-och oerhört långa arbetstider förekomma tillsammans. Det är genom
-att förbättra sin ekonomiska organisation och sina produktionsmetoder
-samt genom att <em>höja produktiviteten af sina medborgares arbetskraft</em>,
-som en nation blir rik; men icke genom dagsvärken af kropps- och
-själsmördande längd. Följande ur ett engelskt arbete hämtade tabell är
-upplysande, då man erinrar sig, att <em>Ryssland</em> har de <em>längsta</em> arbetstiderna
-och att den ryske arbetaren är den <em>minst</em> produktive i Europa,
-under det att <em>England</em> har de <em>kortaste</em> arbetstiderna och den engelske
-arbetaren är den <em>mest</em> produktive i Europa.</p>
-
-<div class='font90'>
-
-<table class='table1' summary=''>
-  <tr>
- <td class='btt blt c013'>&nbsp;</td>
- <td class='btt blt c014'>&nbsp;</td>
- <td class='btt blt c014'>&nbsp;</td>
- <td class='btt blt brt c014'>&nbsp;</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <th class='bbt blt c015'><em class='gesperrt'>Länder.</em></th>
- <th class='bbt blt c015'>Använda procent ångkraft,</th>
- <th class='bbt blt c015'>hvilken pr 1,000 fot-ton kostar kr.</th>
- <th class='bbt blt brt c015'>Genomsnittliga veckolöner kr.</th>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Ryssland</td>
- <td class='blt c014'>10</td>
- <td class='blt c014'>0,95</td>
- <td class='blt brt c014'>13,50</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Österrike</td>
- <td class='blt c014'>29</td>
- <td class='blt c014'>1,21</td>
- <td class='blt brt c014'>14,40</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Italien</td>
- <td class='blt c014'>34</td>
- <td class='blt c014'>1,34</td>
- <td class='blt brt c014'>13,50</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Portugal</td>
- <td class='blt c014'>34</td>
- <td class='blt c014'>1,59</td>
- <td class='blt brt c014'>13,50</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Skandinavien</td>
- <td class='blt c014'>34</td>
- <td class='blt c014'>0,77</td>
- <td class='blt brt c014'>14,18</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Spanien</td>
- <td class='blt c014'>41</td>
- <td class='blt c014'>1,04</td>
- <td class='blt brt c014'>14,40</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Holland</td>
- <td class='blt c014'>45</td>
- <td class='blt c014'>1,10</td>
- <td class='blt brt c014'>18,00</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Frankrike</td>
- <td class='blt c014'>58</td>
- <td class='blt c014'>1,07</td>
- <td class='blt brt c014'>18,90</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Tyskland</td>
- <td class='blt c014'>60</td>
- <td class='blt c014'>0,87</td>
- <td class='blt brt c014'>14,40</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Schweiz</td>
- <td class='blt c014'>71</td>
- <td class='blt c014'>0,84</td>
- <td class='blt brt c014'>18,00</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='blt c013'>Belgien</td>
- <td class='blt c014'>73</td>
- <td class='blt c014'>0,75</td>
- <td class='blt brt c014'>18,00</td>
-  </tr>
-  <tr>
- <td class='bbt blt c013'>Storbritannien</td>
- <td class='bbt blt c014'>78</td>
- <td class='bbt blt c014'>0,63</td>
- <td class='bbt blt brt c014'>27,90</td>
-  </tr>
-</table>
-
-</div>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_21'>21</span>
-  <h2 class='c004'>6. Normalarbetsdagsrörelsens historia.</h2>
-</div>
-
-<p class='c009'>Den modärna civilisationens sociala historia är ännu
-oskrifven, och därför finns det blott få, som hafva en riktig
-föreställning om <em class='gesperrt'>kampen om arbetstiden</em>, dess
-ofantliga omfång, dess fruktansvärda bitterhet och dess
-utomordentliga kulturhistoriska betydelse. En på ofullständig
-sakkännedom och förutfattade ideer grundad lära
-om, att de ekonomiska krafterna skulle hafva en naturlig
-tendens att leda allt till det bästa i den bestående
-samhällsordningen, om man blott gåfve dem frihet från
-all annan lagstiftning än polisreglementet, har i det
-förflutna gjort lärda och olärda så blinda för den värkliga
-betydelsen af det vilda tumultet rundt omkring i arbetets
-värld, att vi numera knappast kunna fatta möjligheten
-af en dylik fördomsfullhet. Vår ytterligt praktiska tid
-har slutligen tämligen allmänt lyckats att göra oss
-till "realister" äfven i vår syn på de sociala tingen.
-Själfbevarelsedriften har tvungit äfven vår tids mäktigaste
-att vräka de vackra och lugnande teorierna öfver
-bord och att söka begripa värkligheten—den må nu
-innebära hvad den vill.</p>
-
-<p class='c000'>Enligt den modärna vetenskapen är kampen om arbetstiden
-ett ödesdigert och sorgligt, historiskt sakförhållande—samt
-alls ej ett sakförhållande från i går. Detta
-är af stor vikt att fatta för dem, hvilka hafva benägenhet
-att tro, att ropet efter förkortad arbetstid, efter
-normalarbetsdag, efter åttatimmarsdag är ett löst, godtyckligt
-påfund, som har sitt ursprung i det yngsta arbetaragitatoriska
-tumultet.</p>
-
-<h3 class='c016'>I England.</h3>
-
-<p class='c017'>England är storindustriens moderland—en ära,
-som dess arbetarklass fått betala med en förfärande mängd
-oförskylda lidanden. I närmaste sammanhang härmed
-står den omständigheten, att England gått i spetsen och
-hunnit längst, då det gällt att stifta lagar, som skola
-skydda lönarbetarnas lif och människovärde mot produktionssystemets
-<span class='pageno' id='Page_22'>22</span>tendens att fördärfva bäggedera. Englands
-politiska utveckling allt sedan medeltiden har i hög grad
-bidragit att förvandla den allra största delen af befolkningen
-i ett för jorden skilt, uti städerna allt mer sammanträngt,
-egendomslöst proletariat. Härtill kommer, att
-de maktägande, då lönarbetarne blifvit sällsynta i följd
-af härjande farsoter under trettonhundratalet, hade börjat
-lagstifta för att <em class='gesperrt'>förlänga</em> arbetsdagen och hade fortsatt
-därmed ända till början af sjuttonhundratalet. Då de
-underbara, värklig stordrift tillstädjande uppfinningarna
-af kraft- och arbetsmaskiner gjordes i slutet af förra århundradet,
-fanns det därför i England redo en ofantlig
-klass af medborgare, som ingen annan existenskälla hade
-än säljandet af sin arbetskraft och som redan vants vid
-långa, regelmässiga dagsvärken.</p>
-
-<p class='c000'>Tack vare Englands många politiska och naturliga
-fördelar blef den nya, storindustriella utvecklingen oerhört
-snabb och storartad—under det dess frånsida, arbetareländet,
-snart började erbjuda en otroligt hemsk
-anblick. Kvinnor, halfvuxna individer och barn släpade
-i fabrikerna än hela dagen, än hela natten, än både natt
-och dag utan åtskillnad. Det var regel, att barn under
-tretton år arbetade tolf timmar och mer. Ty värr saknas
-utrymme att närmare dröja vid hithörande företeelser.
-Det med den ohyggligaste kroppsliga och andliga
-urartning hotade engelska arbetarståndet sökte visserligen
-göra motstånd, men utan framgång. Kapitalisterna
-hade öfverhand—och England vann sitt ännu ej förvärkade
-rykte att vara "ett paradis för den rike, en skärseld
-för den vise och ett helvete för den fattige".</p>
-
-<p class='c000'>Från 1802 till 1833 grep parlamentet in med fem
-olika lagar mot omåttligt långt barnarbete i fabrikerna.
-Dessa blefvo dock fullständigt värkningslösa, eftersom
-man ej anslagit ett enda öre för öfvervakandet af deras
-efterlefnad. Först med fabrikslagen af 1833 för väfnadsfabrikationen
-får den modärna industrin en normalarbetsdag.
-Individer mellan 18 och 13 år få enligt densamma
-ej arbeta längre än 12 timmar dagligen, barn mellan 13
-och 9 ej mer än 8 timmar och barn under 9 alls icke.
-För alla dessa blef nattarbete förbjudet. Samtliga bestämmelser
-tillstadde dock vissa undantag. Mot denna
-lag och dess utvidgning af 1844 gjorde fabrikanterna
-<span class='pageno' id='Page_23'>23</span>det mest energiska motstånd—så väl på agitationens
-väg som på lagöfverträdelsens och lagvrängningens. Arbetarne
-hade emellertid efter 1838 gjort en tio timmars
-normalarbetsdag till mål för en storartad rörelse—och
-hela den storindustriella utvecklingen dref oemotståndligt
-hän mot en allt strängare ordning för fabriksarbetet.
-"Dessa ytterligt noggranna bestämmelser"—säger socialisten
-Karl Marx i sitt berömda arbete om "Kapitalet"—"hvilka
-så militäriskt likformigt reglera arbetets perioder
-och gränser samt hvilostunderna efter klockslaget,
-voro ingalunda ett alster af parlamentariska hårklyfverier.
-De utvecklade sig så småningom ur förhållandena;
-de visade sig vara naturlagar för det modärna produktionssättet.
-Deras formulerande, officiella erkännande och
-fastslående af staten voro resultat af långvariga klassfäjder."</p>
-
-<p class='c000'>1846-47 infördes efter en oerhört hetsig agitation
-frihandeln uti England; samtidigt nådde arbetarnes rörelse
-för tiotimmarslagen sin största styrka—delvis
-underblåst af de hämdlystna skyddstullsvännerna. 1847
-genomdrefs ytterligare en utvidgning af arbetarskyddslagarna—trots
-nytt och ytterligt häftigt motstånd å
-fabrikanternas sida. Det vore svårt att öfverskatta den
-andel, som Englands <em class='gesperrt'>fabriksinspektörer</em> hade i dessa
-kulturintressets segrar öfver det kortsynt själfviska fabrikantintresset.
-Många af dessa tjänstemän framstodo
-som värkliga folktribuner af oklanderligt mod och hög
-moral. Det förekom till och med, att fabriksinspektörerna
-med äkta engelsk själfständighet vägrade att lyda vinkar
-från regeringen om mildare tillvägagående mot fabrikanterna,
-då dessa senare efter 1848 med förnyad kraft
-fortsatte sin kamp mot fabrikslagstiftningen samt med
-sina petitioner lyckades bringa en inrikesminister till
-vacklande hållning i frågan. 1850 och 1853 blef 1848
-års lag om kvinno- och barnarbetets dagliga längd i
-väfnadsindustrierna fullständigad, så att fabrikanternas
-länge framgångsrika försök att på hvarjehanda sätt kringgå
-lagen nu ändtligen blefvo fruktlösa.</p>
-
-<p class='c000'><em class='gesperrt'>Ehuru lagen alls ej omnämde de manliga arbetarne,
-blef dock äfven deras arbetsdag med
-nödvändighet förkortad</em>, eftersom männens värksamhet
-i väfnadsfabrikerna var beroende af kvinnornas och
-<span class='pageno' id='Page_24'>24</span>barnens. Resultatet var, att under det stora ekonomiska
-uppsvinget i England 1853-60 visade den af normalarbetsdagen
-skyddade delen af arbetarklassen en så i ögon
-fallande kroppslig och sedlig förbättring, att densamma
-kan karaktäriseras som en pånyttfödelse.</p>
-
-<p class='c000'>Den engelska "fabriks- och värkstadslagen" af 27
-maj 1878 (med tillägg af 25 aug. 1883) bildar afslutningen
-på den lagstiftning, hvilkens historia ofvan blifvit
-flyktigt antydd. Den innehåller 107 hufvudstycken. Se
-här några hufvudpunkter angående arbetstiden. Arbetets
-begynnelse- och sluttimme måste finnas offentligt
-tillkännagifna i anläggningen. Detsamma gäller måltidstimmarna,
-hvilka för alla skyddade personer måste infalla
-samtidigt. Det får alls ej arbetas under måltids- och
-hvilostunderna, ej häller från 9 på aftonen till 6 på
-morgonen, ej häller på lördagseftermiddagarna (efter kl.
-2-4), ej häller på söndagarna och på kyrkliga och borgerliga
-helgdagar. Nästan alla öfriga bestämmelser gälla
-barn, ynglingar och kvinnor; och lagstiftningen till dessas
-skydd måste förbigås så väl här som i det följande,
-ty denna lilla skrift har ju till uppgift att behandla
-normalarbetsdagen för <em class='gesperrt'>vuxna män</em>.</p>
-
-<p class='c000'>Hvad den värkligen förekommande arbetstiden beträffar,
-är den inom de <em class='gesperrt'>skyddade</em> industrigrenarna i
-genomsnitt 54-56 timmar i veckan (för <em class='gesperrt'>bägge</em> könen).
-Tack vare Englands beundransvärda fackföreningsväsen
-finns det åtskilliga grupper af manliga arbetare (af det
-"yrkesskickliga" slaget), som arbeta blott 48-54 timmar
-i veckan. Däremot äro bland Englands järnvägstjänstemän
-15 timmars och ännu längre <em class='gesperrt'>oafbruten</em> arbetstid
-ty värr intet ovanligt. Bland "utsvettnings"-systemets
-offer är 14-16 timmars arbetsdag mycket vanlig.
-De manliga och kvinliga bodbetjänterna arbeta ofta 16
-till 17 timmar dagligen.</p>
-
-<h3 class='c016'>I Nordamerika.</h3>
-
-<p class='c017'>Speciallagstiftningen till skydd för arbetarnes berättigade
-intressen mot de missförhållanden, som kunna bli
-en följd af den fria konkurrensen i det bestående samhället,
-är i Nordamerika icke unionsregeringens utan de
-enskilda statsregeringarnas sak.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_25'>25</span>Ett lands arbetarskyddslagstiftning är i regel en
-följd af en <em class='gesperrt'>arbetar</em>rörelse och framträder vanligen som
-en kompromiss af staten med den arbetande klassens
-fordringar, säger en amerikansk författare på detta område,
-d:r W. Cave Tait, och tillägger: "Äfven nu för
-tiden, då lagstiftningen på detta område fortfarande är i
-full gång, äro arbetarne den egentliga drifvande kraften
-i densamma; de anvisa den beständigt nya uppgifter.
-Karaktäristiskt och i viss mån särskilt utmärkande för
-Amerika är, att från början intill närvarande stund hafva
-arbetarnes hufvudfordran och hufvudsträfvan riktats på
-<em class='gesperrt'>förkortandet</em> af arbetsdagen och införandet af en laglig
-<em class='gesperrt'>normalarbetsdag</em>." På alla arbetarkongresser, i
-alla arbetarföreningar och uti all arbetaragitation har
-denna fordran spelat en hufvudroll <em class='gesperrt'>sedan mer än 50
-år tillbaka</em>. Ursprungligen fordrade arbetarne en tio
-timmars arbetsdag. Sedan det lyckats dem att nästan
-öfverallt genomdrifva densamma, går deras fordran ut på
-en åtta timmars normalarbetsdag. Agitationen för arbetstidens
-sänkande till tio timmar började i Massachusetts
-på 1820-talet. Då var det vanligt, att de amerikanska
-fabriksarbetarne släpade från 9-12 timmar om
-vintern och 12-16 timmar om sommaren. Arbetarne
-klagade framför allt öfver att <em class='gesperrt'>denna långa arbetstid
-var förenad med outhärdligt låga löner</em>.</p>
-
-<p class='c000'>Från 1830 till 1850 voro Förenta staterna skådeplatsen
-för en storartad arbetarrörelse—facklig och
-kooperativ. I somliga stater visade sig regeringarna
-fientliga mot tiotimmarsrörelsen; talrika sträjker slutade
-med arbetarnes nederlag; och intill 1850 hade denna
-normalarbetsdagsrörelse haft blott en viktig framgång:
-den att unionsregeringen 1840 förordnade om tiotimmarsdagens
-införande i alla dess värkstäder. På 1850-talet
-hade rörelsen större framgång. Flera stater gjorde tio
-timmar till en laglig arbetsdag—<em class='gesperrt'>för det fall, att
-intet annat aftal träffats</em>. Allmänna meningen började
-mer och mer uttala sig för arbetarnes fordran, och
-dessa fortsatte med en ytterst energisk agitation. Följden
-var, att i början på 1860-talet var tiotimmarsdagen
-allmänt öflig i samtliga industrigrenar med undantag af
-nordstaternas väfnadsindustrier. (Numera gäller tiotimmarssystemet
-äfven för väfnadsindustrierna.)</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_26'>26</span>Omkring 1865 börjar en ännu mäktigare arbetarrörelse.
-Det var de amerikanska fackföreningarnas blomstringstid.
-I augusti 1866 sammanträdde uti Baltimore
-en församling af <em>Trades unions</em> och <em>Trades assemblies</em> (fackliga
-föreningar och sällskap) för att rådgöra om arbetarfrågan
-och grundade <em>The National Labour Union</em> (den nationella
-arbetarföreningen). Denna förening uppställde
-<em class='gesperrt'>åttatimmarsdagen</em> som det närmaste målet för arbetarklassens
-sträfvan; och sedan denna tid agitera de
-amerikanska arbetarne med stor energi och hårdnackenhet
-för denna fordran. Den första stora framgång, som
-denna agitation ernådde var unionsregeringens lag af
-maj 1868, som införde åttatimmarsdagen i alla unionsregeringens
-värkstäder. Detta exempel invärkade på
-statsregeringarna, och Illinois, Wisconsin och Pennsylvanien
-hafva gjort åtta timmar till laglig arbetsdag—visserligen
-åter med förbehållet, "så vida ej annan öfverenskommelse
-träffats." I staten New York är åttatimmarsdagen
-öfver hufvud införd för alla fabriksarbetare.
-Dessutom har åtta timmars daglig arbetstid redan blifvit
-regel i flera af Förenta staternas industrier. Arbetarne
-hoppas därför<a id='r5' /><a href='#f5' class='c011'><sup>[5]</sup></a> med säkerhet, att denna arbetstid med
-tiden skall blifva allmän, såsom förut fallet var med tiotimmarsdagen.</p>
-
-<p class='c000'>Som nämts, är arbetarlagstiftningen staternas enskilda
-sak—hvarför stora afvikelser och ojämnheter springa i
-ögonen, då man granskar hela Unionens hithörande lagar.
-Öfver hufvud måste den nordamerikanska arbetarlagstiftningen
-<span class='pageno' id='Page_27'>27</span>karaktäriseras som i <em class='gesperrt'>hög grad bristfällig och
-outvecklad</em>. Hvad de fullvuxna <em class='gesperrt'>männen</em> angår, finns
-<em class='gesperrt'>valfri</em> tio timmars normalarbetsdag i fem stater och
-<em class='gesperrt'>obligatorisk</em> tio timmars normalarbetsdag i tre stater.
-Sex stater ha <em class='gesperrt'>valfri</em> åtta timmars normalarbetsdag. I
-två stater äro åtta timmar laglig arbetsdag vid <em class='gesperrt'>offentliga</em>
-arbeten.</p>
-
-<p class='c000'>Den värkliga dagliga arbetstiden är för närvarande
-i de flesta amerikanska hufvudindustrier 10 timmar; 11
-timmar förekomma i flera; 12 timmar i jämförelsevis få.
-Antalet årliga arbetsdagar synes i det stora flertalet fall vara
-genomsnittligt 300. Åtskilliga näringar med 270, 250,
-ja 220 dagar och mindre förekomma dock. Eftersom
-statistiken är mycket osäker, kunna dessa siffror blott
-gälla som antydningar.</p>
-
-<h3 class='c016'>I Österrike och Schweiz.</h3>
-
-<p class='c017'>I Österrikes fabriksmässigt bedrifna anläggningar får
-<em class='gesperrt'>arbetstiden</em> (minus hvilostunderna) <em class='gesperrt'>ej öfverstiga 11
-timmar om dygnet</em>, i bärgvärken får den ej <em class='gesperrt'>öfverstiga
-10 timmar för någon arbetare</em>. De dagliga
-hvilostunderna måste uppgå till minst 1½ timme. Söndagsarbete
-är förbjudet, då det ej är en oafvislig nödvändighet.
-<em class='gesperrt'>Öfver hufvud tillstädja dessa lagar
-mycket talrika undantag.</em></p>
-
-<p class='c000'>Vetenskapliga iakttagare hafva fällt följande yttranden
-om dessa arbetarskyddslagar. I det stora hela måste
-resultaten af denna nya österrikiska arbetarskyddslagstiftning
-betecknas som gynnsamma—så långt erfarenheten
-hittills räcker. Lagbestämmelserna beträffande arbetstiden
-blifva på det stora hela efterlefda; genomförandet
-af desamma har icke i någon väsentlig mån värkat
-störande; och fabriksinspektören för Reichenbergdistriktet
-anmärker, att <em class='gesperrt'>arbetarnes förtjänst i allmänhet förblifvit
-oförändrad, äfven då arbetstiden förkortats</em>.
-I allmänhet synes den lagliga elfvatimmarsdagen
-i Österrike allt mer och mer blifva bruk; däremot lämnas,
-synnerligen inom de mindre industrierna, den lagligen
-påbjudna söndagshvilan ännu ofta utan hänsyn.</p>
-
-<p class='c000'>I Schweiz har arbetarskyddslagstiftningen anor ända
-från sextonhundratalet—då det gällde att skydda de
-<span class='pageno' id='Page_28'>28</span>med hemindustri sysselsatta arbetarne mot skriande missförhållanden.
-Intill 1874 var hithörande lagstiftning kantonernas
-ensak; sedan dess faller den under det Schweiziska
-förbundets gemensamma lagstiftning. Genom förbundslagen
-af 23 mars 1877 underkastades alla grenar af
-fabriksindustri likartade bestämmelser, från hvilka blott
-under vissa förutsättningar kunna tillstädjas undantag.
-<em class='gesperrt'>För inga fabriksarbetare får arbetstiden vara
-längre än 11 timmar</em>, och den måste falla mellan 6
-(eller 5) på morgonen och 8 på aftonen. Regelmässigt
-natt- och söndagsarbete fordrar förbundsrådets särskilda
-tillstånd—och böra därvid 11 timmar på dygnet ej
-öfverskridas samt hvarje arbetare ha hvarannan söndag fri.</p>
-
-<p class='c000'>Lagen säges under sin tillvaro allt mer och mer
-hafva öfvergått i bruk. En orsak till att myndigheterna
-ännu allt för ofta tillstädja undantag från lagen är, att
-de schweiziska exportindustrierna råkat i ett svårt läge
-genom grannländernas skyddstullspolitik. Ett högst betydelsefullt
-sakförhållande är dock, att de schweiziska
-fabriksinspektörerna uti sina årsberättelser fälla allt
-<em class='gesperrt'>gynnsammare</em> utlåtanden om den lagstadgade normalarbetsdagen,
-och att <em class='gesperrt'>undantagen</em> från lagstadgandet
-allt mer och mer kunna <em class='gesperrt'>inskränkas</em>.<a id='r6' /><a href='#f6' class='c011'><sup>[6]</sup></a></p>
-
-<div>
-  <span class='pageno' id='Page_29'>29</span>
-  <h3 class='c016'>I Tyskland, Frankrike, Holland och Belgien.</h3>
-</div>
-
-<p class='c017'>I Tyskland finns <em class='gesperrt'>blott</em> normalarbetsdag för unga
-personer. Den tyska lagstiftningen synes dock vilja utsträcka
-hithörande bestämmelser; särskilt arbetar den på
-att indraga kvinnorna under densamma.</p>
-
-<p class='c000'>I Tyskland förekomma ännu arbetstider (minus hvilostunderna)
-på 14-16 timmar, de på 11-12 timmar äro
-talrika—också bland kvinnliga arbetare.</p>
-
-<p class='c000'>Frankrikes första normalarbetsdag daterar från 1841;
-den inskränker sig till att reglera barnarbetet. 1848 utfärdades
-en lag om en 12 timmars normalarbetsdag för
-alla fabriksarbetare; denna lag har dock ej varit af synnerligt
-inflytande—ehuru den gäller ännu i dag. Den
-vanliga arbetstiden är i genomsnitt mycket hög i Frankrike.
-I många industrier höra 13, 14 och 15 timmar till
-det vanliga.</p>
-
-<p class='c000'>Ehuru arbetstiden i de belgiska industrierna är ännu
-längre än i Frankrike och arbetareländet i Belgien öfver
-hufvud är hårresande<a id='r7' /><a href='#f7' class='c011'><sup>[7]</sup></a>, har staten ännu ej kommit sig
-för med något värksamt ingripande. Följden är, att Belgien
-på senare tider varit skådeplats för fruktansvärda
-arbetarrevolter—och en otroligt snabbt uppblomstrande
-socialistisk rörelse.</p>
-
-<p class='c000'>Det holländska arbetareländet ger sannolikt det belgiska
-föga efter. Holland kan blott uppvisa några ansatser
-till normalarbetsdagslagstiftning för barn och
-kvinnor.</p>
-
-<h3 class='c016'>I Sverge.</h3>
-
-<p class='c017'>I vårt fädernesland finns normalarbetsdag <em class='gesperrt'>blott</em> för
-minderåriga, men stadgandena härom efterlefvas icke. Lagen
-angående skydd mot yrkesfara (af 10 maj 1889) innehåller
-inga bestämmelser om arbetstiden.</p>
-
-<p class='c000'>Enligt den svenska arbetarförsäkringskomiténs betänkande
-befanns i 1,627 rörelser med sammanlagt 81,881
-arbetare hvarje arbetare arbeta i medeltal 11,1 timmar
-om dygnet. Samma undersökningsmaterial gaf vid handen,
-att 27,7 procent af arbetarne arbeta mellan 10 och 11
-timmar, 33,6 procent mellan 11 och 12 timmar samt
-28,5 procent tolf timmar. Af 630 brännerier sysselsatte
-203 sina arbetare öfver 12 timmar i dygnet samt 225
-12 timmar. Vid 65 mjölkvarnar var medelarbetstiden
-12 timmar. "Bagerierna hafva jämväl i allmänhet mycket
-lång arbetstid." Vid 42 procent af de 1,627 rörelserna
-hafva 46 procent af de 81,881 arbetarne <em class='gesperrt'>nattarbete</em>.
-I nära nog tredjedelen af alla dessa fall arbetades
-hela natten igenom (10 timmar). Bland 652
-rörelser arbetades i 163 sex nätter i veckan året rundt,
-i 172 sex (någon gång fem) nätter i veckan med nattarbete
-hvarannan vecka samt i 131 rörelser tre nätter i
-veckan året rundt.</p>
-
-<hr class='c012' />
-
-<div class='footnote' id='f5'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r5'>5</a>.&nbsp;&nbsp;</span>De <em class='gesperrt'>grunder</em>, som de amerikanska arbetarne anföra för en
-åttatimmarsdag äro (enligt den arbetarstatistiska byrån i Ohio) i sammandrag
-följande. (<em>1</em>) Maskinernas ofantligt stegrade produktionskraft
-har ledt till ett aftagande af de nödiga arbetarnes antal, så att talrika
-arbetare ständigt äro arbetslösa. (<em>2</em>) Arbetarne ha icke fått någon
-rättvis andel af denna utvecklings fördelar—hvarken i form af
-högre löner, större köpkraft hos lönerna eller kortare arbetsdag.
-(<em>3</em>) En förkortning af arbetsdagen skulle leda till ett stegrande af de
-nödiga dagsvärkenas antal och därför till sysselsättandet af flera arbetare—sålunda
-till mindre tvungen lättja, men mer ledighet; den
-skulle dessutom framtvinga större produktion genom att öka konsumenternas
-antal. (<em>4</em>) Åtta timmars arbete, åtta timmars hvila, vederkvickelse
-och studier samt åtta timmars sömn utgöra en naturlig uppdelning af
-de tjugofyra timmarna. (<em>5</em>) Arbetaren kunde i följd af stegrad kraft
-och spänstighet producera lika mycket på åtta timmar som nu
-på tio.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f6'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r6'>6</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Af den anledningen, att den schweiziska normalarbetsdagen är
-<em>alldeles för lång</em> (11 timmar) att hafva några starkt i ögon fallande
-värkningar på arbetarnes lefnadsförhållanden eller på produktionen i
-allmänhet, skulle en kritisk redogörelse för den schweiziska normalarbetsdagens
-gynnsamma utveckling kräfva större utförlighet än omfånget
-för denna skrift medgifver. Vi behöfva dock ej därför undvara
-färska experimentella bevis för inflytandet af <em>arbetstidens förkortning</em>
-i ett stort, afskilt industriellt område. Den brittiska kolonien
-<em>Victoria</em> (i Australien) har icke lagstadgad normalarbetsdag, men har
-<em>sedan ett fjärdedels århundrade</em> en på den fackliga organisationens
-väg vunnen och skyddad <em>åttatimmarsdag</em> inom talrika näringsgrenar
-(inom industrier med och utan stort fast kapital, med och utan yrkesskickliga
-arbetare, med och utan fabriksdrift). En engelsk nationalekonom
-har gjort åttatimmarsdagen i Victoria till föremål för särskilda
-studier, och han kommer till följande slutsatser. Den har <em>hvarken
-ökat</em> eller <em>minskat</em> lönerna. Den har <em>icke</em> märkbart <em>minskat</em> antalet af
-arbetslösa, utan snarare inom vissa yrken minskat antalet nödvändiga
-arbetare. Den har <em>befordrat</em> produktionens tillväxt, ehuru den för
-någon tid minskat antalet anläggningar och affärsföretag. D. v. s. den
-har befordrat stordriften. Den har slutligen också på ett i högsta grad
-anmärkningsvärdt sätt <em>förbättrat</em> arbetarnes familjelif, <em>motarbetat</em> dryckenskapen
-bland dem, samt <em>stegrat</em> deras bildning, kunskapstörst och
-intelligenta deltagande för det allmännas väl.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f7'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r7'>7</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Såsom, bland annat, undersökningen af den 1886 insatta <em class='gesperrt'>arbetskommissionen</em>
-nogsamt bevisade.</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_30'>30</span>
-  <h2 class='c004'>7. Normalarbetsdagsrörelsen i närvarande<br /> ögonblick.</h2>
-</div>
-
-<p class='c009'>Vi hafva i föregående kapitel ögnat öfver en viktig
-afdelning af vår civilisations sociala historia, och det drag,
-som framför allt springer oss i ögonen, är den uti det
-nutida produktionssättets egen natur grundade <em class='gesperrt'>nödvändigheten</em>
-att stifta lagar, som skola skydda lönarbetarne
-mot för långa arbetstider. Denna nödvändighet utvecklas
-och vinner erkännande steg för steg—såsom allt annat
-i världshistorien. Först tvingar sig nödvändigheten att
-lagstifta mot barnens, de minderårigas och kvinnornas
-långa arbetstider fram bland dagspolitikens brännande
-spörsmål. Senare—men alldeles utan något språng i
-utvecklingen, ja helt och hållet utan urskiljbar gräns eller
-öfvergång—vidgar sig denna normalarbetsdagsfråga,
-tills vi befinna oss i en tid, då krafvet på en normalarbetsdag
-äfven för vuxna manliga arbetare redan blifvit
-delvis tillfredsställt i somliga länder samt mer eller mindre
-energiskt pockar på tillfredsställelse i andra. Det är
-<span class='pageno' id='Page_31'>31</span>i detta skede af den sociala frågans historiska utveckling,
-vi just nu lefva.</p>
-
-<p class='c000'>"Insikten i de fördärfbringande värkningarna af en
-lång arbetstid", skrifver ingeniör J. H. G. Fredholm i sitt
-nyligen utkomna arbete om Arbetarelagstiftningen och
-fabriksinspektionen i utlandet, "gör sig äfven inom arbetsklassen
-allt mer gällande, och ingen fråga tager arbetarens
-uppmärksamhet mera i anspråk än den om förkortad
-arbetstid. Den ena sträjken efter den andra företages i
-sådant syfte, och hvarje arbetarförening har denna fråga
-på sitt program. Den utgör ock den förnämsta uppgiften
-för de mellanfolkliga arbetarkongressernas sträfvan. Den
-enda resolution, som den internationella fackföreningskongressen
-i London 1888 fattade, var denna: 'Kongressen
-är af den mening, att kapitalets koncentrering
-och fackföreningarnas relativa svaghet i förhållande till
-hela antalet arbetare göra det omöjligt att reducera arbetstidens
-längd utan statens medvärkan'. Äfven den
-internationella arbetarkongressen (possibilisternas) i Paris
-1889 uttalade sig i samma riktning och yrkade på införandet
-af en 8 timmars arbetsdag. Denna kongress
-räknade 600 medlemmar såsom representanter för 700,000
-arbetare, tillhörande 370 olika föreningar i 13 länder.
-Den äfven i Paris samtidigt hållna marxistiska kongressen
-fattade det beslutet, att framdeles skulle på den 1 maj
-hvarje år öfver allt demonstreras för en 8 timmars arbetsdag."</p>
-
-<p class='c000'>Agitationen för en åtta timmars arbetsdag för alla
-arbetare är den nyaste tidens form för normalarbetsdagssträfvandena.
-Ingenstädes i Europa har åttatimmarsrörelsen
-haft en så öfverraskande snabb och storartad
-framgång som i England. Spörsmålet diskuterades första
-gången af fackföreningskongressen (Englands "arbetarparlament")
-1887. På kongressen 1888 upplästes resultatet
-af en förfrågan bland fackföreningarna beträffande
-stämningen gentemot en åttatimmarsrörelse. Det framgick,
-att af de fackföreningsmedlemmar som röstat, 22,720
-önskade en åttatimmarsdag, under det 4,097 ogillade densamma.</p>
-
-<p class='c000'>Hvad beträffar spörsmålet, huruvida åttatimmarsdagen
-borde bestämmas genom lag eller förvärkligas genom arbetarnes
-fria sammanslutning och fackföreningsrörelse,
-<span class='pageno' id='Page_32'>32</span>voro svaren så motsägande, att en ny undersökning måste
-anordnas. Resultaten af denna framlades för 1889 års
-kongress. 39,629 fackföreningsmedlemmar hade röstat för
-och 62,883 mot åttatimmarsdagen. Kongressen förkastade
-med 88 röster mot 63 en resolution om lagstadgad maximalarbetsdag
-på åtta timmar. Minoriteten sökte dock
-påvisa, att hela undersökningen utförts på ett missledande
-och partiskt sätt af några inflytelserika, mot normalarbetsdagen
-afvogt sinnade fackföreningsledare. Denna misstanke
-tycktes besanna sig på 1890 års kongress, hvilken—"den
-största och mest representativa i de engelska
-fackföreningarnas historia", talande på uppdrag af 1,500,000
-"yrkesskickliga" och "icke yrkesskickliga" arbetare—med
-181 röster mot 173 <em class='gesperrt'>förkastade</em> en resolution om,
-att åttatimmarsdagen skulle vinnas på fackföreningsrörelsens,
-ej på lagstiftningens väg, samt med 193 röster mot
-155 <em class='gesperrt'>antog</em> en resolution om, att åtta timmars arbetsdag
-skulle fastställas på lagstiftningens väg.</p>
-
-<p class='c000'>I oktober 1888 var det en stor demonstration uti
-Birmingham för åttatimmarsdagen; i början af 1889 diskuterades
-spörsmålet med utomordentlig ifver af prässen
-i Nordengland, hvarest grufarbetarne i stor myckenhet
-sällade sig till rörelsen; den 4 maj 1890 gjorde den engelska
-åttatimmarsrörelsen London till skådeplats för
-den kolossalaste demonstration man skådat; i juni detta
-år bildade i London ett stort antal fackföreningar samt
-radikala och liberala klubbar en <em>Legal eight hours' league</em>
-(förening för ernåendet af en lagstadgad åtta timmars
-arbetsdag), hvilken slutit sig samman med en motsvarande
-fransk förening.</p>
-
-<p class='c000'>Det är omöjligt att på ett par rader gifva en klar
-föreställning om den framstående roll åttatimmarsfrågan
-spelat i Englands intellektuella och politiska lif under
-de sista två åren. Tidningarna och månadsskrifterna hafva
-varit fulla af utredningar och meningsbyten rörande spörsmålet.
-Välbekanta politiker hafva funnit det nödvändigt
-att afge principutlåtanden. Frågan har under olika former
-redan varit före i parlamentet, och flera inflytelserika
-liberala och konservativa ledamöter af underhuset hafva
-uppträdt som reformens förkämpar. Arbetarnes politiska
-ledare hafva lyckats göra reformen till en pröfvosten vid
-ett stort antal parlamentsval. Tydligt är, att näppeligen
-<span class='pageno' id='Page_33'>33</span>någon liberal eller konservativ parlamentskandidat <em class='gesperrt'>hädanefter</em>
-kan påräkna de i många valkretsar högst viktiga
-arbetarrösterna utan att förklara sig vilja värka för en
-åtta timmars normalarbetsdag. En eljes ytterst populär
-demokrat (den nu aflidne parlamentsledamoten Ch. Bradlaugh)
-blef nedhyssjad på ett jättemöte i London, därför
-att han uppträdde mot reformen.</p>
-
-<p class='c000'>Den broschyrlitteratur, som den engelska åttatimmarsrörelsen
-framkallat, är mycket rikhaltig; intelligenta arbetare,
-lärda nationalekonomer och erfarna politiker höra
-till författarne. Särskilt intressanta äro flera, sorgfälligt
-utarbetade lagförslag<a id='r8' /><a href='#f8' class='c011'><sup>[8]</sup></a>. Slutligen förtjänar framhållas, att
-man i England ägnat särskild uppmärksamhet åt en massa
-svårare, praktiska detaljfrågor—såsom t. ex. normalarbetsdag
-för bodbiträden och andra fall, då flera arbetarskift
-om dygnet kunna bli af nöden. Tyvärr tillstäder
-oss ej utrymmet att dröja vid dessa enskildheter.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_34'>34</span>Det är af oberäknelig vikt för den europeiska arbetarrörelsen,
-att den tid nu är förbi, då det lät säga sig,
-att Englands arbetare "aktade" sig för att begära förkortning
-af sin arbetsdag genom statens hjälp. De politiker,
-som vidhålla, att "statshjälp" är farlig för själfhjälpsprincipen,
-få numera från många af detta lands
-nationalekonomer och arbetare till svar, att erfarenheten
-slutligen lärt äfven i det rika och mäktiga England, att
-själfhjälpen på arbetarfrågans område i de modärna industrisamhällena
-<em class='gesperrt'>måste fullständigas</em> och <em class='gesperrt'>skyddas</em>
-genom lagstiftningens ingripande.</p>
-
-<p class='c000'>Äfven i Australien, Amerika och på det europeiska
-fastlandet har agitationen för åtta timmars normalarbetsdag
-under de sista två åren utomordentligt tilltagit i styrka.
-I Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Schweiz, Österrike,
-Holland, Belgien, Sverge, Norge och Danmark hafva talrika
-arbetarorganisationer uppställt "åtta timmars arbete,
-åtta timmars fritid, åtta timmars softid" som den främsta
-fordran på sitt dagspolitiska program. Man behöfver blott
-läsa redogörelserna för de arbetarkongresser, som i olika
-länder hållits 1890 för att få en liflig föreställning om,
-hur allvarligt och allmänt arbetarne i alla länder eftersträfva
-förkortning af arbetstiden.</p>
-
-<p class='c000'>Hvad särskilt Sverge beträffar, äro våra jordbruksarbetares
-sträjker 1890 samt den omständigheten, att de
-liberala upptagit normalarbetsdagen på sitt program
-vid det sista Stockholmsvalet, rätt tydliga bevis för, hur
-starkt vårt aflägsna samhälle redan berörts af denna mäktiga,
-universella strömning.</p>
-
-<p class='c000'>Normalarbetsdagsrörelsen har för öfrigt varit upphof
-till en internationell arbetartaktik och till <em class='gesperrt'>internationella
-arbetardemonstrationer</em>—de första af sitt
-slag i världshistorien. Den 1 maj 1890 försöktes för
-första gången en demonstration på samma dag af alla
-arbetare i alla länder. "Åtta timmars normalarbetsdag"
-var dagens lösen, och framgången var tillräckligt storartad
-att mana till demonstrationens upprepande 1891.
-Denna rörelse synes vilja utveckla sig till en årligen
-återkommande generalrepetition uti solidariskt tillvägagående
-bland Europas och Amerikas lönarbetare. Det har
-från skilda håll framhållits, att det väsentliga i denna
-demonstration icke ligger i paraderandet på gatorna
-utan i värktygens nedläggande af alla arbetare i alla
-länder uti ett gifvet ögonblick samt för bestämd tid—det
-må nu gälla en, två eller flera dagar.</p>
-
-<p class='c000'>Dylika kraftprof på <em class='gesperrt'>internationell arbetarsolidaritet</em>—skulle
-de ock aldrig lyckas fullkomligt—skola
-otvifvelaktigt hafva ett viktigt inflytande på <em class='gesperrt'>framtidens</em>
-normalarbetsdagsfråga. Ju allvarligare de enskilda
-staterna gå spörsmålet om arbetsdagens afkortande uti
-samtliga hufvudnäringar inpå lifvet, desto tydligare visar
-det sig nämligen, att frågan har en betydelsefull internationell
-sida. Skulle väsentligt kortare arbetstid vara
-införd i somliga länder, men ej i andra, kan det hända,
-att arbetarne från dessa senare utvandra till de förra
-och tack vare sina lägre kraf på tillvaron framgångsrikt
-underbjuda arbetarne därstädes. Inom näringsgrenar, för
-hvilka uppfinningar och arbetsskicklighet spela en jämförelsevis
-oviktig roll, kan det ock hända, att kapitalen i
-länder med kortare arbetstid utvandra till mindre framåtskridna
-stater för att skörda större profiter på bekostnad
-af dessas större arbetarelände. Ett någorlunda likformigt
-framåtskridande i alla länder på normalarbetsdagslagstiftningens
-väg är ett i civilisationens intresse synnerligen
-önskligt medel mot dylika missförhållanden.</p>
-
-<hr class='c012' />
-
-<div class='footnote' id='f8'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r8'>8</a>.&nbsp;&nbsp;</span><i><span lang="en" xml:lang="en">An Eight hours' bill in the form of an amendment of the
-Factory acts; published by the Fabian Society</span></i> (Ett förslag om en
-åttatimmarsdag i form af ett tillägg till fabrikslagarna; utgifvet af
-<em>Fabian Society</em>) är det utförligaste och populäraste. Det innehåller
-icke en universell åttatimmarslag, utan vill blott på ett praktiskt sätt
-bana vägen för densamma—det vill säga: på lagstiftningens väg <em class='gesperrt'>stöda</em>
-arbetarne i deras sträfvan efter densamma. Åtta timmar skola vara
-den normala arbetsdagen, då det ej existerar öfverenskommelse om
-annat. Arbetare, som sysselsättas af staten, af kommunala eller andra
-offentliga myndigheter, skola icke (utom i oförutsedda nödfall) arbeta
-mer än 8 timmar om dagen och ej mer än 48 timmar i veckan.
-Lokomotivförare samt eldare, konduktörer och signalmän vid järnvägarne
-få ej arbeta mer än 8 timmar i sträck och ej mer än
-48 timmar i veckan. För grufarbetare skall åttatimmarsdagen vara
-obligatorisk (med undantag för olycksfall o. dyl.). "Då en statssekreterare
-blifvit öfvertygad (genom petitioner eller undersökningar)
-om, att flertalet af de personer, som i hela riket arbeta uti ett visst
-yrke, önskar, att arbetstiden per vecka bestämmes genom lag (eller,
-om den redan är lagstadgad, ändras genom lag), kan han på grund
-af föreliggande lag fastställa en längsta tillåtlig arbetstid per dag
-eller vecka för nämda yrke." I intet sådant fall få 54 arbetstimmar
-per vecka öfverskridas. <em class='gesperrt'>Denna bestämmelse skulle möjliggöra
-en laglig begränsning af arbetstimmarna uti hvilket yrke
-som hälst, så snart en majoritet af arbetarne önskade det—och
-det utan sträjker.</em> Dessutom innehåller lagförslaget bestämmelser
-om, att de parlamentariska myndigheterna skulle hafva
-särskild makt att inskränka arbetstiden till högst 54 timmar i veckan
-uti alla monopol samt till högst 48 timmar uti alla företag, som
-kräfva särskilt tillstånd af parlamentet.</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_35'>35</span>
-  <h2 class='c004'>8. Allmänna slutsatser.</h2>
-</div>
-
-<p class='c009'>De allmänna slutsatser, till hvilka en undersökning
-af normalarbetsdagsspörsmålet leder, synas kunna sammanfattas
-på följande sätt.</p>
-
-<p class='c000'>De, som förutsäga <em class='gesperrt'>skadliga</em> följder af kortare arbetstid,
-misstaga sig nästan alldeles. Arbetarne bli mer (ej
-mindre) moraliska och intelligenta, då de få mer fritid.
-Lönerna tendera <em class='gesperrt'>snarare</em> att stiga än att sjunka, då
-arbetstiden afkortas. Produktionen har äggats i stället
-för att nedtryckas af arbetsdagens förkortning. Hvad
-själfva lagstadgandet om kortare arbetsdag angår, är det
-meningslöst att påstå, att detsamma inskränker arbetarnes
-frihet och att det förstör deras känsla af själfberoende—tvärtom
-lär arbetsdagens förkortning näppeligen bli någon
-<span class='pageno' id='Page_36'>36</span>juridisk och säkerligen icke någon social värklighet utan
-arbetarnes eget ingripande.</p>
-
-<p class='c000'>De, som framhålla normalarbetsdagens <em class='gesperrt'>fördelaktiga</em>
-värkningar, misstaga sig sannolikt, då de antaga, att de
-<em class='gesperrt'>tillfälliga</em> gynnsamma invärkningarna på arbetslön och
-arbetslöshet skola bli beständiga. Det är alls icke osannolikt,
-att normalarbetsdagen är ett palliativ<a id='r9' /><a href='#f9' class='c011'><sup>[9]</sup></a> i <em class='gesperrt'>alla</em> andra
-hänseenden än det, att den ger lönarbetarne mer frihet
-och därmed bereder dem ett oundgängligt villkor för
-högre sedlig och intellektuell utveckling. Detta är dock
-nog för att anbefalla den i den sunda samhällsutvecklingens,
-i kulturens intresse.</p>
-
-<p class='c000'>Den reform, vi sysselsatt oss med i denna skrift,
-lofvar icke att förlänga lifvet på ett enda socialt missförhållande—snarare
-tvärt om. Och hvad den alldeles
-säkert lofvar, det är, att den <em class='gesperrt'>oundvikliga</em> utveckling,
-som leder till mildrande eller afskaffande af de många
-djupliggande sociala missförhållanden, hvarpå vår nuvarande
-samhällsbyggnad hvilar, skall bli af sundare och
-fredligare natur. Detta löfte kan normalarbetsdagen gifva,
-därför att den är en reform, hvilken befordrar bildandet
-af sundare, intelligentare, själfständigare, andligt och ekonomiskt
-<em class='gesperrt'>friare</em> medborgare.</p>
-
-<hr class='c010' />
-
-<p class='c000'>Denna skrift innehåller <em class='gesperrt'>talrika citat</em> ur Schönbergs <em>Handbuch
-der politischen Oekonomie</em>, ur <em>Handwörterbuch der Staatswissenschaften</em>
-samt ur ett par andra nationalekonomiska värk. Citationstecken och
-hänvisningar ha dock på de flesta håll utelämnats, emedan de skulle
-gjort texten allt för tungläst.</p>
-
-<hr class='c012' />
-
-<div class='footnote' id='f9'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r9'>9</a>.&nbsp;&nbsp;</span>D. v. s. ett botemedel, som häfver tillfälliga yttringar af en
-sjukdom, men icke angriper denna i roten.</p>
-</div>
-
-<div class='tnotes'>
-
-<div class='chapter'>
-  <h2 class='c004'>TRANSCRIBER'S NOTES</h2>
-</div>
- <ol class='ol_1 c002'>
-    <li>Silently corrected simple spelling, grammar, and typographical errors.
-
-    </li>
-    <li>Retained anachronistic and non-standard spellings as printed.
-
-    </li>
-  </ol>
-
-</div>
-
-
-
-
-
-
-
-
-<pre>
-
-
-
-
-
-End of the Project Gutenberg EBook of Normalarbetsdagen, by Gustaf F. Steffen
-
-*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORMALARBETSDAGEN ***
-
-***** This file should be named 52547-h.htm or 52547-h.zip *****
-This and all associated files of various formats will be found in:
-        http://www.gutenberg.org/5/2/5/4/52547/
-
-Produced by Richard Tonsing, Tor Martin Kristiansen and
-the Online Distributed Proofreading Team at
-http://www.pgdp.net
-
-
-Updated editions will replace the previous one--the old editions will
-be renamed.
-
-Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
-law means that no one owns a United States copyright in these works,
-so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
-States without permission and without paying copyright
-royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
-of this license, apply to copying and distributing Project
-Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
-concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
-and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
-specific permission. If you do not charge anything for copies of this
-eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
-for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
-performances and research. They may be modified and printed and given
-away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
-not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
-trademark license, especially commercial redistribution.
-
-START: FULL LICENSE
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
-Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
-www.gutenberg.org/license.
-
-Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
-Gutenberg-tm electronic works
-
-1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or
-destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
-possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
-Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
-by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
-person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
-1.E.8.
-
-1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement. See
-paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
-agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
-electronic works. See paragraph 1.E below.
-
-1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
-Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
-of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
-works in the collection are in the public domain in the United
-States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
-United States and you are located in the United States, we do not
-claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
-displaying or creating derivative works based on the work as long as
-all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
-that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
-free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
-works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
-Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
-comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
-same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
-you share it without charge with others.
-
-1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
-in a constant state of change. If you are outside the United States,
-check the laws of your country in addition to the terms of this
-agreement before downloading, copying, displaying, performing,
-distributing or creating derivative works based on this work or any
-other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
-representations concerning the copyright status of any work in any
-country outside the United States.
-
-1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
-immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
-prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
-on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
-phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
-performed, viewed, copied or distributed:
-
-  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
-  most other parts of the world at no cost and with almost no
-  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
-  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
-  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
-  United States, you'll have to check the laws of the country where you
-  are located before using this ebook.
-
-1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
-derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
-contain a notice indicating that it is posted with permission of the
-copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
-the United States without paying any fees or charges. If you are
-redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
-Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
-either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
-obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
-trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
-additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
-will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
-posted with the permission of the copyright holder found at the
-beginning of this work.
-
-1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
-any word processing or hypertext form. However, if you provide access
-to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
-other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
-version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
-(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
-to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
-of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
-Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
-full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
-provided that
-
-* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
-  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
-  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
-  within 60 days following each date on which you prepare (or are
-  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
-  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
-  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
-  Literary Archive Foundation."
-
-* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-  License. You must require such a user to return or destroy all
-  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
-  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
-  works.
-
-* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
-  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
-  receipt of the work.
-
-* You comply with all other terms of this agreement for free
-  distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
-Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
-are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
-from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
-Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
-trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
-Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
-electronic works, and the medium on which they may be stored, may
-contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
-or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
-intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
-other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
-cannot be read by your equipment.
-
-1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from. If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium
-with your written explanation. The person or entity that provided you
-with the defective work may elect to provide a replacement copy in
-lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
-or entity providing it to you may choose to give you a second
-opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
-the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
-without further opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
-OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
-LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of
-damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
-violates the law of the state applicable to this agreement, the
-agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
-limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
-unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
-remaining provisions.
-
-1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
-accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
-production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
-electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
-including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
-the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
-or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
-additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
-Defect you cause.
-
-Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of
-computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
-exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
-from people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
-generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
-Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
-www.gutenberg.org Section 3. Information about the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
-U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
-mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
-volunteers and employees are scattered throughout numerous
-locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
-Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
-date contact information can be found at the Foundation's web site and
-official page at www.gutenberg.org/contact
-
-For additional contact information:
-
-    Dr. Gregory B. Newby
-    Chief Executive and Director
-    gbnewby@pglaf.org
-
-Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment. Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements. We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
-DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
-state visit www.gutenberg.org/donate
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations. To
-donate, please visit: www.gutenberg.org/donate
-
-Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.
-
-Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
-Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
-freely shared with anyone. For forty years, he produced and
-distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
-volunteer support.
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
-the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
-necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
-edition.
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search
-facility: www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
-
-
-
-</pre>
-
-  </body>
-  <!-- created with ppgen.py 3.56b on 2016-07-10 16:14:04 GMT -->
-</html>
diff --git a/old/52547-h/images/bonnier1.png b/old/52547-h/images/bonnier1.png
deleted file mode 100644
index 9b5a7a2..0000000
--- a/old/52547-h/images/bonnier1.png
+++ /dev/null
diff --git a/old/52547-h/images/cover.jpg b/old/52547-h/images/cover.jpg
deleted file mode 100644
index 3f55718..0000000
--- a/old/52547-h/images/cover.jpg
+++ /dev/null