summaryrefslogtreecommitdiff
diff options
context:
space:
mode:
-rw-r--r--57103-0.txt2541
-rw-r--r--57103-8.txt2921
2 files changed, 2541 insertions, 2921 deletions
diff --git a/57103-0.txt b/57103-0.txt
new file mode 100644
index 0000000..a515317
--- /dev/null
+++ b/57103-0.txt
@@ -0,0 +1,2541 @@
+*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 57103 ***
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+IPHIGENEIA I AULIS
+
+Af
+
+Euripides
+
+
+Öfversatt och I Disputationer utgifven
+
+Axel Gabriel Sjöström
+
+
+
+
+
+Helsingfors,
+hos J.C. Frenckell & Son,
+1846.
+
+
+
+
+
+
+IPHIGENEIA I AULIS
+
+
+
+PERSONERNE.
+
+AGAMEMNON.
+GUBBEN.
+KHOREN.MENELAOS.
+KLYTAIMNESTRA.
+IPHIENEIA.
+AKHILLEUS.
+SÄNDEBUDET.
+
+
+
+AGAMEMNON.
+O gubbe, utur denna boningen
+Träd ut!
+
+GUBBEN.
+ Jag träder. Hvad är ditt bestyr,
+Agamemnon, drott?
+
+AGAMEMNON.
+ Hör hit!
+
+GUBBEN.
+ Jag har brådt.
+Ty mig sömnlös är ålderdomen,
+Och i ögonen skarp är blicken. 5
+
+AGAMEMNON.
+Ho är stjernan, som seglar deruppe?
+
+GUBBEN.
+Seirios, nära den sjubanige
+Pleias, strålar på hvalfvet midt.
+
+AGAMEMNON.
+Ej minsta kny af fåglar hörs,
+Ej heller ur sjön, och vindarne tyst 10
+Här öfver Euripos sig laggt.
+
+GUBBEN.
+Hvi skyndar du dig ur tältet nu,
+Agamemnon, drott?
+Ännu härstädes är lugn i Aulis,
+Och orubbade murarnes vakter stå. 15
+Följ mig ditin!
+
+AGAMEMNON.
+ Jag dig afundas, gubbe,
+Afundas hvarje dödlig, som ett sorglöst lif
+Okänd tillryggalägga och oberömd;
+De stora herrar ej afundas jag.
+
+GUBBEN.
+Dock _lifvets ära är i storheten_. 20
+
+AGAMEMNON.
+Men sådan ära ganska vansklig är,
+[Och ärelustan]
+Väl ljuf, men skadelig för egaren.
+Än gudarnes bud, ej tagne i akt,
+Föröda ett lif; än menniskors 25
+Meningar många
+Och vrånga det pläga förbittra.
+
+GUBBEN.
+Ej gillar jag slikt tanksätt hos en högsatt man,
+Ej till allt det goda har dig fostrat upp,
+Agamemnon, Atreus. 30
+Du glädje och sorg erfara bör;
+Ty en dödlig är du. Änskönt du ej vill,
+Blir sådan gudarnes vilja likväl.
+Du har åt dig upptändt facklans ljus,
+Och skrifver ett bref, 35
+Just det, som i handen du bär ännu,
+Samt stryker hvarenda bokstaf ut,
+Förseglar, och bryter upp igen;
+Du kastar din fackla på marken, och gjuter
+Ömniga tårar. Men allt 40
+Hvad bakvändt är utföll på din lott,
+Förutom att rasa. Hvad går åt, hvad går åt dig?
+Hvad är åfärde, åfärde med dig, min kong?
+O, välan, meddela du saken nu oss!
+Du kan tala till god och redelig man; 45
+Ty åt din gemål mig fordom Tyndareus
+Sände som hemgift,
+Och brudledsagare täcktes.
+
+AGAMEMNON.
+Åt Leda, Thestios' dotter, föddes flickor tre,
+Phoibe, och Klytaimnestra, som blef min gemål, 50
+Samt Helena, till hvilken kommo, giljande,
+De mest ansedde ynglingar från Hellas' land.
+Men svåra hotelser och ömsesidig död
+Förspordes från enhvar, som skulle korgen få.
+För fadren Tyndarens betänklig saken var, 55
+Att dottren ge, och icke ge, och huru bäst
+Han toge ödet. Nu han detta infall fick,
+Att svärja borde friarne, och handslag ge
+Hvaran inbördes, samt, med bränneoffringar,
+Ingå förbund, och heligt sig förpligta så, 60
+Att den, hvars maka blefve ungmön Tyndaris,
+Gemensamt bistå, om man henne röfvade
+Ifrån sitt hem, och drefve mannen ur dess bädd,
+Bekriga röfvarn, och hans stad med vapenmakt
+Förstöra, om den var barbarisk, om hellensk. 65
+Men när de svurit alle, rådligt Tyndareus,
+Den gamle, friarna med fyndighet besvek,
+Tillåtande sin dotter vilja en bland dem,
+Till hvilken förde Aphrodites ljufva flägt.
+Hon valde då; -- o, att han aldrig tagit mot! 70
+Menelaos. Kom så ifrän Phrygien han, som dömmt
+Gudinnorna, -- så ryktet ibland folket går --
+Till Lakedaimon, blomstrande i kläders ståt,
+Och blank af gull, och af barbarisk pyntighet;
+Och älskande den älskande, han reste bort 75
+Med röfvad Helena till Idas stall; ty hemma var
+Ej Menelaos. Se'n kring Hellas, rasande,
+Anförde han den fordna ed till Tyndareus,
+Att åt den oförrättade man lofvat hämd.
+Nu drogo således till strid Hellenerne, 80
+Med väpnad arm, och hit till Aulis' trånga pass
+Anlände de, med skepp och sköldar, och derhos
+Med hästar många, och med vagnar rustade.
+Och mig, som broder, blott för Menelaos' skull,
+De gjorde till härförare. O, hade dock, 85
+För mig, en annan vunnit slik utmärkelse!
+När hären nu församlad var, och sammanförd,
+Vi sutto, uti seglingsnöd, på Aulis' kust.
+Men Kalkhas, siaren, oss rådde, i vår nöd,
+Iphigeneia, hvilkens fader sjelf jag är, 90
+Ã…t Artemis att offra, som i landet bor:
+Fri segling skulle fås, och Phrygers nederlag,
+Ifall vi henne offrade, men eljes ej.
+Och jag, som detta hörde, utan omsvep, bjöd
+Talthybios, att hela hären skicka hän, 95
+Då jag ej ville egen dotter slå ihjäl.
+Dock broder min, anförande
+Att lida allt bevekte mig; då strax ett bref
+Jag skref, och skickade till Klytaimnestra bud,
+Att sända dottren hit, Akhilleus till gemål, 100
+Upphöjande den unge hjeltens värdighet
+Med tillägg, att han följer ej Akhaierna,
+Om ej från oss till Phthia han en maka för.
+Förty gehör inför gemåln blott så jag vann,
+Att jag om dottren ljög ihop ett giftermål. 105
+Vi endast kände saken bland Akhaierna,
+Jag, Kalkhas, Odysseus, Meneleos; hvad jag
+Då illa tänkte, bättre nu omskrifves här
+PÃ¥ detta blad, som du, i nattens skygga, mig
+Försegla och uppbryta sett, du gamle man. 110
+Välan, emottag brefvet du, och dig begif
+Till Argos! Allt hvad uppå bladen gömms,
+Allt hvad derinne skrifvet står, jag säga vill,
+Ty trogen är du mot mitt hus och min gemål.
+
+GUBBEN.
+O säg, meddela, att äfven jag må 115
+Frambära i ord hvad du skrifvit har.
+
+AGAMEMNON.
+Jag sänder, uppå mitt förra bref,
+Till dig, o dotter af Leda,
+Att du ej må akicka ditt hjertebarn
+Till Euboias buktiga tunga, 120
+Sqvalpsaknande Aulis.
+Ty vi till kommande dagar nu
+Uppskjute vår dotters bröllop.
+
+GUBBEN.
+Hur akall ej Akhilleus, gäckad på äktenskap,
+Uti det stolta sinnet, fatta harm 125
+Mot dig, och mot din gemål?
+Det förskräckeligt är. Hur menar du? säg!
+
+AGAMEMNON.
+Tomt ord, men ej sak för Akhilleus är allt,
+Som af bröllop ej vet, ej vet, hvad vi göre,
+Ej, att jag beslutit min dotter åt honom 130
+Till brudliga famntag
+Gifva, och kärlekens sambädd.
+
+GUBBEN.
+Ditt spel är nog högt, Agamemnon, drott,
+Som åt gudinnans son din dotter till maka
+Lofvande, ville för Danaer offra upp. 135
+
+AGAMEMNON.
+Ve mig, från sinnena är jag,
+O ve, jag störtar i ofärd!
+Gå derföre, bevinga din fot, och vik
+Allsicke for ålderdomen?
+
+GUBBEN.
+ Jag hastar, min drott.
+AGAMEMNON.
+Ej nu vid lundernas källor du må 140
+Sätta dig ned, ej dåras af sömn!
+
+GUBBEN.
+Goda ord jag begär.
+
+AGAMEMNON.
+Öfverallt der du tager af i vägaskel,
+Se noga till, att dig icke må undgå, 145
+Framsvängande uppå snabba hjul,
+Den vagn, som bringar min dotter
+Till de Danaers skepp!
+
+GUBBEN.
+Skall så ske.
+
+AGAMEMNON.
+ Ifall de afrest hemifrån,
+Och du på hitväg skulle möta dem, 150
+Vänd då tillbaka, och på betslet rör,
+Och styr till Kyklopernas jettemur!
+
+GUBBEN.
+Hur skall jag vinna tro för dessa ord,
+Säg, hos din dotter, och hos din gemål?
+
+AGAMEMNON.
+Pitschaftet gömm till denna skrifvelses sigill; 155
+GÃ¥! Redan morgonrodna'ns sken,
+Och elden ifrån solens fyrspannsvagn
+Upplysa himlarymden.
+Grip verket an! 160
+Alldeles salig bland de dödliga,
+Och lycklig ingen var;
+Ty smärtlös är ingen född.
+
+KHOREN.
+PÃ¥ sanden jag vandrat hit, _Stroph._
+Och stranden af Aulis' kust, 165
+Euripos' flöden igenom
+Farande, och trånghamniga
+Khalkis lemnande, min stad
+Vid hafvet vällande vattnets fostrerska
+I herrliga Arethusa, 170
+Akhaiers här för att skåda få,
+Och Akhaiers skepplänkande årblad,
+Halfgudarnes, hvilka till Troia
+på tusen galejor
+Blondlockig drott Menelaoa, -- 175
+Makar våre det sagt, --
+Bringa, och faderbold Agamemnon,
+För att Helena återta,
+Hvilken ifrån rörömnig Eurotas
+Paris, koherden, sig fick 180
+Till gåfva utaf Aphrodite,
+Enär, vid daggiga källans rand,
+Med Hera och Pallas en tvist, en tvist
+Om fägringen Kypris hade.
+Igenom mångoffrige Artemis' 185
+Lund jag ilande kommit,
+Med kinden i purpurglöd
+Utaf ungdomelig blyghet,
+Sköldens värn, och väpnade tält
+Hos de Danaer önskande 190
+Skåda, och hästars tropp.
+Jag har sett de både Aianters hjeltepar,
+Oileus' ättling och Telamons,
+Sett Salamis' ärekrans,
+Och Protesilaos, på bänk, 195
+Med brädspelets mångtrassliga bric-
+kor förlustande sig;
+Samt Palamedes; som födde en son af Posei-
+daon, och Diomedes, för-
+tjusad af diskos' nöjen, 200
+Och bredvid Meriones Ares'
+Ättling, ett under för dödliga,
+Och honom från klippiga ön,
+Laertes' son, och derhos Ni-
+reus, bland Akhaierna skonat. 205
+Ja, äfven i fötterna vindlike
+Snabblöparen Akhilleus,
+Som är född af Thetis, och
+Kheiron fostrade upp,
+Jag såg på den kisliga 210
+Stranden löpa, i fulla vapen, fram,
+Anställande täfling i snabblopp
+Med en fyrspannsvagn,
+För att vinna sig segerpris. 215
+Men vagnåkaren ropade,
+Eumelos, Pheretiades,
+Hos hvilken de skönsta fålar jag såg,
+Gullsirade med mundlag,
+Och stungna med åkarpigg, 220
+De medlersta under sitt ok,
+Skeckar med hvitsprängdt hår,
+Linlöparne hvardera utanför,
+I buktadt språng snedgående, 225
+Eldhårige, och nederst vid oklufven hof
+Mångspräcklige, och bredvid dessa störte fram
+Peleidas uti fulla vapen, vid vagnsstoln,
+Och bredvid vagnshjulets naf. 230
+[Till skeppen många jag kommen var, _Stroph._ 1.
+Och osägeligt skådespel,
+För att qvinnoögats blick
+Mätta med ljuflig förtjusning,
+Och på högra flygeln utaf flottan låg 235
+Myrmidoners Phthiotiska här,
+I femtio väldiga skepp.
+Och som gyllene bokstamsbilder
+Nereiderna stodo att skåda, 240
+Fälttecken för Akhilleus' män.
+De Argeiers likårade skepp _Motstr._ 1.
+Lågo nära invid;
+Hvilkas härförare var Mekisteus'
+Son, som fostras af Talaos, fadren; 245
+Samt Kapaneus' son Sthenelos. Från Atthis med
+Sextio skepp låg Theseus'
+Son derinvid, som hade
+Gudinnan Pallas, i afbild, 250
+Uppå bevingad hästvagn ställd,
+Lycksamt tjertecken för sjömän.
+De Boioters flotta, af femtio _Stroph._ 2
+Hafsgalejor, jag såg,
+Med bilderverk utsirade; 255
+Kadmos dem förde an, hvars skepp en gyllene drake
+Hade i akterspegeln.
+Leitos, jordboren drott,
+Förde sjömanshären an 260
+Från det Phokiske land;
+Och Lokreusers med dem liktaliga skepp
+Oileus' ättling, som lemnat
+Berömda Thronions fäste.
+Ifrån Kyklopiska Mykenai _Motstr._ 2 265
+Sonen af Atreus rustat ut
+Etthundrade skepps församlade män.
+Derhos Adrastos var, försten, vän åt sin vän,
+Att henne; som rymt från sin hembygd, 270
+För barbarisk älskogs skull,
+Hellas vunne tillbaka.
+Och från Nestors Pylos,
+Gerenierns, jag skåda fick
+Skeppsvapen, oxfotadt att se, 275
+Grannguden Alpheios.
+Från Ainianerna tolf skepp
+Rustade voro, som drott Guneus
+Förde, och nära till dessa
+Befunnos de drottar från Elis, 280
+Som Epeier benämde allt folk.
+Eurytos var deras kong,
+Och anförde den Taphiske härn,
+Den hvitbeårade, hvars drott Meges
+Var, till Phyleus en ättelägg, 285
+Som lemnat de Ekhinadska,
+För sjömän otillgänglige öars grupp.
+Men Aias, fosterson af Salamis,
+Förente med den venstra högra flygeln. 290
+Helt nära till de yttersta galejorna
+Han hade tagit ankarplats,
+Med tolf pilsnabba skepp sig lägrande. Jag så
+Hörde och skådade
+Sjöfolkets här. 295
+Ho som bringar med honom i strid
+Barbariska lodjor,
+Ej hämtar dem åter.
+Sådan jag skåda fick
+Fiendtliga flottan, 300
+Och hvad jag hemma hörde, minnes jag
+Om hela sammanbragta hären.]
+
+GUBBEN.
+Menelaos, hvad du icke våga bordt, du vågar djerft.
+
+MENELAOS.
+Gå hän! du alltför trogen mot husbonden är.
+
+GUBBEN.
+Den skymf hvarmed du skymfar mig, gör mitt beröm. 305
+
+MENELAOS.
+Men gör du, hvad ej göras bör, du tör få stryk.
+
+GUBBEN.
+Du bör ej bryta upp det bref, jag tog emot.
+
+MENELAOS.
+Du bör ej ofärd bringa på Hellenerna.
+
+GUBBEN.
+Med andra trät; men brefvet mig behålla låt!
+
+MENELAOS.
+Jag låter icke. 310
+
+GUBBEN.
+ Och ej heller släpper jag.
+
+MENELAOS.
+Med spiran ur din skalle strax jag manar blod.
+
+GUBBEN.
+Att dö för egen herre, är dock ärofullt.
+
+MENELAOS.
+Nog af! som tjenare du håller långa tal.
+
+GUBBEN.
+Ack, herre, oss sker orättvisa! Nu ditt bref,
+Bortryckande utur min hand med våld, dender 315
+O Agamemnon; vill ej mot oss öfva rätt.
+
+AGAMEMNON.
+O ve!
+ Hvad är här i dörrn för väsen? hvilka ohemula ord!
+
+GUBBEN.
+Mine ord, och icke dennes, föras an med mera skäl.
+
+AGAMEMNON.
+Hvi mot honom, Menelaos, strider du, och öfvar våld?
+
+MENELAOS.
+Se oss an, att jag deraf må taga början till mitt svar. 320
+AGAMEMNON.
+Skulle jag ej öppna ögat, rädd kantänka, Atreus' son?
+
+MENELAOS.
+Ser du detta bref, de slemsta tidenders medbringare?
+
+AGAMEMNON.
+Jo, jag ser; och till en början, lemna det ur häderna!
+
+MENELAOS.
+Ej, förrn jag åt Danaer alla visat hvad der skrifvet står.
+
+AGAMEMNON.
+Vet du ock, hvad dig ej anstår veta, som sigillet bröt? 325
+
+MENELAOS.
+Ängslas skall du, när jag yppar ondt, som hemligen du gjort.
+
+AGAMEMNON.
+Hvar har du uppfångat brefvet? gudar, hvilken skamlöshet!
+
+MENELAOS.
+Väntande din dotter, om hon kommer ifrån Argos hit.
+
+AGAMEMNON.
+Höfves dig att mig bespeja? är ej detta skamlöshet?
+
+MENELAOS.
+Föll mig in, att sådant vilja: ej är jag din tjenare. 330
+
+AGAMEMNON.
+Vackert sagdt! Jag får ej vara herre uti eget hus?
+
+MENELAOS.
+Nej; ty falskhet är din tanke, nu, och förr, och framdeles.
+
+AGAMEMNON.
+Du är ganska qvick: talkunnig tunga gör förtappelse.
+
+MENELAOS.
+_Orättvist, för vänner gagnlös, vett förutan stadga är_,
+Jag dig önskar öfvertyga, och du ej i vrede, bör 335
+Stöta sanningen ifrån dig; svårt jag ej ansätter dig.
+När du fikte, Danaider att till Ilios föra an,
+Icke viljande, till skenet, men i verket, viljande,
+Minns, hur ödmjuk du dig tedde, fattande hvarenda hand,
+Hur du olåst hade dörren för hvar knekt, som ville in; 340
+Hur du gaf gehör åt alla, äfven dem, som ej begärt,
+För att genom slika fukter köpa packets hyllande?
+Men såsnart du egde makten, bytande ditt handlingssätt,
+Emot fordna vänner mera var du icke samme vän,
+Utan inlåst, otillgänglig. Bör dock en rättskaffens man, 345
+När han makten har i händer, icke byta tankesätt,
+Utan mest mot sina vänner vara tillförlitelig,
+När han mest dem gitter gagna, under egen lyckas dar.
+Detta först jag nu anmärker, der jag först dig fela såg.
+Men så fort du ländt till Aulis, jemte Allhelleners här, 350
+Du ett intet var, och skrämdes genom gudars skickelse,
+Saknande god vind till Troia. Danaïderne dig då
+Bjödo låta skeppen fara, ej i Aulis lida prack.
+Hurdan vore nu din anblick och förvirring, hade ej
+Med en här af tusen fartyg du mot Priamos befäl! 355
+Mig du frågte: hvad att göra? hvilken utväg finna nu?
+Att ej, skild ifrån befälet, du om äran miste gick.
+Se'n när, i oraklet, Kalkhas bjöd dig, för en lycksam färd,
+Artemis din dotter offra, vardt du uti själen glad,
+Lofvande, att gerna offra, och frivillig sände bud -- 360
+Tvungen må du icke säga! -- till gemåln, att skicka hit
+Dotter din, med förevändning, att Achilleus maka bli.
+Sedan, ändrande din mening, skrifver du ett annat bref,
+Att du aldrig nånsin blifver egen dotters baneman.
+Denne samme ether hörde dessa orden ur din mund. 365
+Uti statens värf har sådant många tusen andra händt:
+Verket de med kraft begynna, och gå se'n med skammen dän,
+Genom medborgsmänners vrånghet dels, och dels af eget fel,
+När de sjelfve icke gitta fylla sitt åliggande.
+Öfver olyckssälla Hellas aldramest jag suckar dock, 370
+Som mot futtiga barbarer ärnande en hjeltbragd,
+Måste låta dem få slippa hånfullt, för din dotters skull.
+_Ingen för behofvet endast gjorde jag till styresman
+Uti freden, eller kriget; höfdingen bör insigt ha
+I sitt värf; enhvar är herre, som besitter vett dertill_. 375
+
+KHOREN.
+_Det förskräckligt är, att bröder mellan hörda ord,
+Och strider uppstå, när de råka osams bli_.
+
+AGAMEMNON.
+Jag vill dig upptukta vackert, kort, och icke särdeles
+Rynka skonlöst ögenbrynen, utan helt beskedligen;
+Ty du är min bror: _rättskaffens man ock hofsam vara plär_: 380
+Säg mig, hvi du så förgrymmas, röjande en blodig blick?
+Ho gör dig förnär? hvad vill du? saknar du din äkta bädd?
+Sådan kan jag dig ej skaffa; den du egde, skötte du
+Dåligt. Jag, som intet brutit, skulle straffas för din skull?
+Qväljer dig min ärelystnad? Önskar du i armarna 385
+Sluta en behaglig qvinna, sättande allt sundt förnuft,
+Och din pligt åsido? _Sleme lustar bo i nidings bröst_.
+Om jag förr ej tänkte riktigt, men nu klokt beslutit om,
+Är jag derför galen? Heldre du, som elak maka mist,
+Och vill henne återvinna, om en gud dig lycka ger. 390
+Tyndareiska eden svoro illasinnte friarne,
+De giftsjuke. En gudinna, hoppets menar jag, ändock
+Saken mer tillvägabragte, än du sjelf med all din makt.
+Tag dem nu till hjelp, så tror jag, att du inser dårskapen;
+Ty ej tanklös är försynen, men hon finna nog förmår,
+Huru dessa eder svoros tvunget och försåtligen. 395
+Egna barn jag aldrig dräper; hvad din fördel kunde bli,
+Hämd på brottsliga gemålen, strede emot rättvisan,
+Och jag skulle nätter, dagar smälta uti tårar bort,
+Om jag laglöst och orättvist handlade mot egna barn.
+Vare detta dig nu genmäldt kort, och lätt och klarligen! 400
+Viil du dig ej väl besinna, väl jag vårdar egen sak.
+
+KHOREN.
+Ett sådant tal är olikt det, scm för en stund
+Du sade: och medrätta skonas egna barn.
+
+MENELAOS.
+O ve! jag, arme man, ej några vänner har.
+
+AGAMEMNON.
+Jo visat! om vännerna du ej förderfva vill. 405
+
+MENELAOS.
+Så visa mig, att du är född af samme far!
+
+AGAMEMNON.
+Att vishet dela, föddes jag, men dårskap ej.
+
+MENELAOS.
+Gemensam sorg med vännerna bör vännen ha.
+
+AGAMEMNON.
+Mig mana, då du handlar rätt, ej kränker mig!
+
+MENELAOS.
+Du dessa qval med Hellas icke dela vill? 410
+
+AGAMEMNON.
+En gud har krämpan öfver Hellas sändt, och dig.
+
+MENELAOS.
+Forhäf dig öfver spiran, och förskjut din bror!
+Men jag skail vända mig till andra företag,
+Och andra vänner. -- -- --
+
+SÄNDEBUDET.
+ O, du Allhelleners drott,
+Agamemnon, med din dotter hit jag kommen är, 415
+Som Iphigeneia du derhemma kallade.
+Tillika följer modren, Klytaimnestra, med,
+Samt ung Orestes, att din ögonfägnad bli,
+Du som så länge borta varit hemifrån.
+Men som de långa vägen rest, vid källan nu, 420
+Den vattensköna, hvila de små föttren ut,
+De sjelfve jemte fålarna; på ängens gräs
+Jag dem bar utsläppt, att af betet mätta sig.
+Att du dem hunne ta emot, jag lupit hit
+Förut; ty hela hären vet derom, och snabbt 425
+Gick ryktet vida, att din dotter kommen är.
+Och nu till skådning skyndar hit ikapp all härn,
+För att din dotter se, ty jordens väldige
+Utmärkas och begapas ibland alla folk.
+Man spörjer: blir här bröllop af? hvad förehas? 430
+Har, längtande att dottren se, Agamemnon drott
+Hit flickan bringa låtit? Andre yttra sig:
+Ã…t Artemis ungjungfrun visst inviga de,
+Åt Aulis' drottning;, hvem skall henne föra fram?
+Välan, så börja du med offerkorgarna, 435
+Bekransen hufvut, och du, Menelaos, drott,
+Brudqvädet ordna, och i salarna derhos
+Vid lotospipans toner skalle föttrens dån;
+Ty denne dag vardt för prinsessan lyckosam.
+
+AGAMEMNON.
+Rätt bra och väl! men gå du in emellertid; 440
+Det öfriga, om ödet vill, sig reder nog.
+Ve mig! hvad skall jag, arme, säga? börja hvar?
+I hvilka fjettrar af nödvändighet vi snärjts!
+Emellam kom en gudamakt, som visare
+Än alla mina tankeverk dock vida är. 445
+Hur har ej ringa härkomst egna fördelar!
+För sådant folk att gråta passar ganska väl,
+Och yttra hvad som helst. För den välbördige
+Är detta oförd. Folkets högste höfvitsmän,
+Jag stolt mig känner, och är folkets slaf likväl. 450
+Förty jag blygs, att lemna tårarna sitt lopp;
+Att icke gråta, likaleds jag, arme, blygs,
+Som råkat ut för aldrastörsta olyckslott.
+Låt se alltså, hvad vill jag säga min gemål?
+Hur helsa, och med hvilket öga blicka an? 455
+Hon skapat mitt förderf, som kom okallad hit
+I förtid, uti olycksstund, hon kanske följt
+Sin dotter, för att gifta henne bort, och ge
+Det käraste, der hon mig finner ondskefull.
+Men ack, den arma jungfrun -- jungfrun, nå? -- 460
+Som mörkrets drott -- så synes det -- snart äkta skall,
+Hur jag beklagar! hon mig så anropa tör:
+O, fader, mig du dräpa vill? slikt giftermål
+Du sjelf må fira, och enhvar; som är din vän.
+Orestes, stående bredvid, skall skrika till 465
+Förståndigt, hvad han ej förstår; än är han barn.
+O ve, hur mig förderfvat denne Helenas
+Tjuf, sonen utaf Priamos, Paris, som detta gjort.
+
+KHOREN.
+Ock jag beklagar; qvinnan ifrån annor land
+Det höfs, att sucka öfver drottars olyckslott. 470
+
+MENELAOS.
+O Broder, tillåt mig ändock ett handslag få?
+
+AGAMEMNON.
+Rätt gerna; din är malten; jag en stackars man.
+
+MENELAOS.
+Vid Pelops svärjer jag, som vardt min faders far,
+Och din benämd, samt Atreus, som oss båda födt,
+Att jag vill säga dig ur hjertat redligen, 475
+Och utan allsköns arga list, mitt tankesätt.
+Enär jag såg, hur du ur ögat tårar gjöt,
+Medömkan kände jag, och sjelf brast ut i gråt,
+Och afstår nu ifrån de fordna yrkanden,
+Mot dig ej hård, och är på samma punkt, som du, 480
+Samt råder dig, att hvarken dräpa eget barn,
+Ej heller mig tillgodose; ej rättvist är,
+Att du skall sucka, medan mig allting går väl,
+Att dine dö, men mine skåda dagens ljus.
+Hvad vill jag ock? kan jag ej annan maka få, 485
+Af bästa sort, ifall jag önskar gifta mig?
+Men, störtande min egen bror, som jag ej bordt,
+Hvi skulle Helena jag föredraga, ondt for godt?
+Jag ung och dårlig var, tills, saken nära sedd,
+Jag märkte hvad det är, att dräpa egna barn. 490
+Dessutom ock miskund med olycksälla mön
+Mig påkom, då vår skyldskap jag besinnade;
+Hon håller på, att för mitt kränkta äktenskap
+Bli offer: hvad har Helena med dotter din?
+Må hären, upplöst, fara ifrån Aulis' hamn! 495
+Hör upp att fukta ögonen med tårar, du,
+Min broder, och att mana äfven mig till gråt!
+Men har du fått ett gudasvar om dotter din,
+Det mig ej röre; dig min andel skänker jag.
+Till andra tankar jag mig vändt från hårda ord, 500
+Mig skett, hvad rätt och billigt är; jag återgår,
+Att broder älska: _sådan är rättskaffens mans
+Sedvana, att han stannar vid det bästa städs_.
+
+KHOREN.
+Ditt tal är ädelt, sjelfve Tantalos, Zeus' son,
+Tillständigt; ej stamfäderne få skam af dig. 505
+
+AGAMEMNON.
+Haf tack, o Menelaos, som mot allt mitt hopp,
+Dig värdigt, har förändrat fordna tankesätt!
+
+MENELAOS.
+Igenom älskog bröder mellan alstras split,
+Och genom egennytta; men jag afsky här
+För sådant bittert inbördes förhållande. 510
+
+AGAMEMNON.
+Och mellertid jag råkat i nödvändighet,
+Att mot min dotter föra ut ett blodigt mord.
+
+MENELAOS.
+Hur så? ho skulle kunna dig dertill förmå?
+
+AGAMEMNON.Jo, hela skaran af Akhaiers krigarhär.
+
+MENELAOS.
+Ej, om till Argos henne du afsänder hem. 515
+
+
+AGAMEMNON.
+Det ena kunde hemligt ske; det andra ej.
+
+MENELAOS.
+Hur så? Man pöbeln ej förmycket frukta bör.
+
+AGAMEMNON.
+Kalkhas oraklet röjer för Argeiers här.
+
+MENELAOS.
+Ej, om han dessförinnan dör: det händer lätt.
+
+AGAMEMNON.
+Hvar siarslägt är äresjuk och ondskefull. 520
+
+MENELAOS.
+Och hvarken redlig eller nyttig någonsin.
+
+AGAMEMNON.
+Du rädes ej för det, som nu mig faller in?
+
+MENELAOS.
+Hur kan jag fatta upp den tanke, du ej sagt?
+
+AGAMEMNON.
+
+Det Sisypheiske ynglet af alltsamman vet.
+
+MENELAOS.
+Ej kan Odysseus skada dig, ej heller mig. 525
+
+AGAMEMNON.
+Han städs illfundig varit, och en packets man.
+
+MENELAOS.
+Af ärelystnad drifves han; ett stort förderf.
+
+AGAMEMNON.
+Var säker, att han uppstår bland Argeierna,
+Och ropar ut oraklet, som oss Kalkhas gaf,
+Och hur jag lofte offra, och ej håller ord, 530
+Åt Artemis min dotter. Se'n han öfvertalt
+Argeierna, att dräpa dig och mig, han skall
+Be flickan dräpa. Om jag hän till Argos flyr.
+SÃ¥ komma de, att, jemte Kyklopeiska mura,
+Igrund utplundra landet, och föröda det. 535
+Så gräslig är min ofärd, ack, jag arme man!
+Och till förtviflan genom gudar bringas jag.
+En sak mig akta, Menelaos, gående
+I lägret, att ej Klytaimnestra veta må
+Härom, förrän åt mörkret jag min dotter vigt, 540
+Att jag, med minsta tårar, må olycklig bli.
+Men hållen munnen ren, I qvinnor, fremlingar!
+
+KHOREN.
+Lycksalige de, som i stilla ro, _Stroph._ 1.
+Och med äkta tro sam-
+dela kärlekens läger, 545
+I lugnet, fjerran ifrån
+Ursinnig brånads glöd! förty
+Guldlockige kärleksguden
+Sin båge spänner på tvenne sätt:
+Det ena till lifvets lycka, 550
+Till trassel det andra är.
+Jag sådant för brudsäng min,
+Skön Kypris, mig undanber.
+Förunna af fägring åt mig
+Lagom, gif kyska begär! 555
+Låt mig njuta af kär-
+leken, skild från dess öfverdrift!
+De dödliges lynne ej likadant är, _Motstr._ 1.
+Sed liknar ej sed; med denrät-
+te är lyckan säker alltid. 560
+Uppfostran och vårdad tukt
+Kraftfullt föra till dygd;
+Ty, att blygas är vishet,
+Och ljuflig förtjusning bereds,
+DÃ¥ med besinning man inser 565
+Det rätta, der ryktet bringar
+Ovanskelig ära åt menskolif.
+Stort är, att efter dygden sträfva,
+Hos qvinnan, genom stilla kärlek;
+Hos mannen annorlunda deremot 570
+Ett inneboende och mångutbil-
+dadt skick ger staten mera glans.
+Du kom, o Paris, från ort, der du _Stroph._ 2
+Som herde vardt fostrad upp
+Hos mjella kalfvar på Idas berg, 575
+Der du fremmande toner, på Phrygisk flöjt,
+Efter Olympos', den fordne mästarns,
+Exempel, lockade fram.
+Jufversköna betade korna, _Motstr._ 2
+När gudinnornas dom dig förestod, 580
+Som till Hellas kallade dig
+Framför de elfenfogade palat-
+sen, der du äfven i Helenas
+Motblickande ögonklot
+Inskickade kärlek, 585
+Och sjelf af kärlek hänfördes. _Epod._
+Derför split och örlig Hellas förde jemte svärd och skepp.
+Till Troias konungaborg,
+O ve!
+Stor de stores lycka är. 590
+Sen i kongens dotter nu,
+Förstinnan Iphigeneia,
+Samt Tyndareus', Klytaimnestra,
+Hur från de stora ledande sin ätt,
+Oändlig lycka de uppnått! 595
+De mäktige gudar bringa sällhetens lott
+Åt osalige menniskornas slägt,
+[Här stannom, Khalkis' döttrar och fosterbarn,
+Och drottningen hjelpom ur vagnen ned, --
+Att hon ej faller, och stöter sig, -- 600
+Glädtigt med händer och hjertlig vård,
+Att ej, nykommen, hon skrämmer sig,
+Agamemnons ärade dotter!
+Ej oro, ej heller förskräckelse
+Hos de Argeiska. 605
+ Väninnor, väninnor, vi väcka må!]
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Vi räkne detta oss till lyckligt förebud,
+PÃ¥passligheten och den varma helsningen;
+Och hopp jag hyser derför, att till godt förbund
+Jag brud medbringar. Derför nu ur vagnarna 610
+Utstyrseln bären, som åt flickan jag har med,
+Och bringen allt rätt omsorgsfullt i vårt gemak!
+Men du, miu dotter, lemna vagn och fålar strax.
+Och stig med tjusande och späda foten ut.
+Och J, småjungfrur, henne uti armarna 615
+Mottagen och ur vagnen beledsagen hän!
+Mig äfven någon låne stödet af sin hand,
+Pådet jag sitsen här må kunna lemna väl!
+Och framför redet ställen eder, somlige;
+Ty obevekligt skrämmande är hästens blick. 620
+Och denne gosse, konung Agamemnons son,
+Orestes, tagen mot, mitt lilla stackars barn.
+Du sofver, trött af raska åkningen, mitt guld?
+I lycklig stund, till systers brudsång vakna upp,
+Ty sjelf af ädel börd, du svåger blifva skall 625
+Jemväl åt tapper man, Thetis' gudlike son.
+Kom, dotter, kom och sätt dig vackert vid min fot,
+Hos moder din, Iphigeneia, och mig gör
+Bland dessa fremlingar afundsamt lyckelig,
+Och helsa äfven fader din, som nalkas oss! 630
+O du, min högsta vördnad, Agamemnon drott,
+Vi kommit, icke ohörsammande ditt bud.
+
+IPHIGENEIA.
+O moder, strax jag springer fram -- blif icke ond! --
+Och sluta vill mitt bröst intill min faders bröst.
+Jag längtar, fader, till din barm, framspringande, 635
+Att efter många dars förlopp, mig trycka få.
+Ty jag din anblick saknar. O, blif icke ond!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Gör, dotter, som du vill; städs var du faderkär
+Mer än de andra barn, som jag till verlden bar.
+
+IPHIGENEIA.
+Min far, hur gerna jag dig ändtlig återser! 640
+
+AGAMEMNON.
+Och far din dig; det har du lika sagt för två.
+
+IPHIGENEIA.
+Hell dig! haf tack, att hit du låtit hämta mig!
+
+AGAMEMNON.
+Jag vet ej, hvad jag svara må dertill, mitt barn.
+
+IPHIGENEIA.
+O ve!
+Du skådar mig ej lugnt, som du så gerna ser.
+
+AGAMEMNON.
+_Bekymmer många har en kong och höfvitsman_. 645
+
+IPHIGENEIA.
+Dröj nu hos mig, och vänd dig till bekymren ej!
+
+AGAMEMNON.
+Hos dig ju endast är jag nu, ej annorstäds.
+
+IPHIGENEIA.
+Sänk ögonbrynet, och mig skänk en vänlig blick!
+
+AGAMEMNON.
+Se, åt din anblick glad jag är, så glad, mitt barn!
+
+IPHIGENEIA.
+Och tårar gjuter, du ur ögonen likväl? 650
+
+AGAMEMNON.
+Oss varder lång frånvarelsen, som förestår.
+
+IPHIGENEIA.
+Jag vet ej, hvad du säger, vet ej, bäste far.
+
+AGAMEMNON.
+Klokt är ditt tal, och väcker min medömkan mer.
+
+IPHIGENEIA.
+Oklokt jag tala vill, blott jag kan fägna dig.
+
+AGAMEMNON.
+O ve, ej tiga gitter jag, men prisar dig. 655
+
+IPHIGENEIA.
+Blif, fader, du här hemma qvar hos dina barn!
+
+AGAMEMNON.
+Jag ville väl; då jag ej kan, det grämer mig.
+
+IPHIGENEIA.
+Må alla spjut forgås, och Menelaos' harm!
+
+AGAMEMNON.
+Förut skall, hvad min ofärd gjort, ock andras bli.
+
+IPHIGENEIA.
+Hur mjcken tid du borta dröjt i Aulis' hamn! 660
+
+AGAMEMNON.
+Mig hindrar något, att affärda härn, ännu.
+
+IPHIGENEIA.
+Hvar säger man de Phryger bo, min bäste far?
+
+AGAMEMNON.
+Der Paris aldrig, son till Priamos, bordt bo.
+
+IPHIGENEIA.
+Du reser då långt bort, min far, och lemnar mig?
+
+AGAMEMNON.
+Dig, dotter, samma förestår, som fader din. 665
+
+IPHIGENEIA.
+O ve!
+Ack, om för oss det ginge an, att jag far med.
+
+AGAMEMNON.
+Du ock skall resa dit, der du din fader minns.
+
+IPHIGENEIA.
+Skall jag med modren, eller ensam, segla hän?
+
+AGAMEMNON.
+Helt ensam, ifrån fader skild, och ifrån mor.
+
+IPHIGENEIA.
+Du vill väl icke flytta mig till annat hem? 670
+
+AGAMEMNON.
+Tyst -- tyst! den saken icke flickor veta må.
+
+IPHIGENEIA.
+Från Phryger hasta, när du allt bestyrt, min far!
+
+AGAMEMNON.
+Ett offer offra dessförinnan bör jag här.
+
+IPHIGENEIA.
+Vid offer bör man ta i akt hvad heligt är.
+
+AGAMEMNON.
+Det får du se; ty du vid vigvattnet skall stå. 675
+
+IPHIGENEIA.
+Kring altaret vi skole khorer ställa, far?
+
+AGAMEMNON.
+Mer afuudsvärd än jag är du, som intet vet.
+Gå in i salen, för att ses af flickorna,
+Se'n du mig gett en bitter kyss, samt handslag med,
+Du, som sålänge nödgas bo från fader skild! 680
+Ack fagra bröst, och kinder, o, du blonda hår,
+Hur tung för eder vorden är de Phrygers stad,
+Samt Helena!... Jag slutar här; en brådskad dagg
+Ur ögonen mig qväljer, då jag nalkas dig.
+Träd i gemaket! Dig om ursäkt beder jag, 685
+O Ledas dotter, om jag är förmycket rörd,
+När till Akhilleus jag min dotter gifter bort:
+Ett lyckosamt parti, som sårar mellertid
+Föräldrarna, enär till annor hus en far,
+Som mycket lidit, nu sin dotter lemnar ut. 690
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Så oklok är ej jag; och var du viss derom,
+Att jag hörsammar, utan dina lärdomar,
+När jag, vid bröllopssånger, följer dotter ut;
+Men landets sed med hennes ålder stämmer in.
+Hans namn jag vet, åt hvilken du vår dotter loft; 695
+Nu vill jag veta, af hvad slägt och land han är.
+
+AGAMEMNON.
+Aigino dotter var till fadren Asopos.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Och henne äktade en dödlig, eller gud?
+
+AGAMEMNON.
+Zeus sjelf, och födde Aiakos, Oinonas drott.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+
+Ho var den son, som ärfde Aiakos' palats? 700
+
+AGAMEMNON.
+Det Peleus var, och Peleus Nereus' dotter fick.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Gaf guden, eller tog han emot gudars råd?
+
+AGAMEMNON.
+Zeus talman var, och fadren sjelf biföll dertill.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvar höll han bröllop? monne i hafssvallningen?
+
+AGAMEMNON.
+Der Kheiron uppå Pelions helga höjder bor. 705
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Der kertaureiska slägtet sägs sin bostad ha?
+
+AGAMEMNON.
+Der firade drott Peleus' bröllop gudarne.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Thetis har fostrat, eller fadren, Akhilleus?
+
+AGAMEMNON.
+Kheiron, att han ej skulle lära dårars sed.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ack!
+Vis fostraren; men han, som gaf, än visare. 710
+
+AGAMEMNON.
+En sådan man nu blifva skall ditt barns gemål.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ej tadelvärd; men hvar i Hellas finns hans stad?
+
+AGAMEMNON.
+I Phthias bygder, vid Apidanos flodens strand.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Dit skall han då min unga jungfru föra hän?
+
+AGAMEMNON.
+Detder skall bli hans sak, enär han flickan fått. 715
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Dem önskas lycka. Men hvad dag sker bröllopet?
+
+AGAMEMNON.
+När månens lyckosama krets i fyllet står.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Har väl förlofningsoffret re'n gudinnan fått?
+
+AGAMEMNON.
+Det reder jag, och är med saken sysselsatt.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Och sedan vill du gifva bröllopsmåltiden? 720
+
+AGAMEMNON.
+Först offret offra, som jag bör, åt gudarna.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvar skole vi ge qvinnorna ett festgelag?
+
+AGAMEMNON.
+Här invid de Argeiers aktergranna skepp.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Bra, och nödvändigt; men bidrag ock du dertill!
+
+AGAMEMNON.
+Vet du, o qvinna, hvad som göras bör? lyd mig! 725
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvad vore det? -- att dig hörsamma är jag vand.
+
+AGAMEMNON.
+Vi äre äfven der, hvarest brudgumen är.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+J, utan modren gören hvad jag göra bör?
+
+AGAMEMNON.
+Med Danaïders hjelp bortgifte dottren vi.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Men jag, hvar bör jag vistas då emellertid? 730
+
+AGAMEMNON.
+Res du till Argos, och tag vård om flickorna!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Min dotter lemnande? och hvem bär facklan då?
+
+AGAMEMNON.
+Jag sjelf har ljuset, såsom vid ett bröllop höfs.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+
+Så är ej seden; men du ringa aktar det.
+
+AGAMEMNON.
+Dig passar ej, att vistas här i härens stoj. 735
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Det passar, att en mor bortgifter dotter sin.
+
+AGAMEMNON.
+Och att ej flickor ensame i gården bo.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+I säkra jungfruburen väl bevakas de.
+
+AGAMEMNON.
+Mig lyd!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Nej, vid argeiska gudadrottningen!
+GÃ¥ du, och handla utomhus; jag inomhus 740
+Bestyr om det, som kommer unga brudar till.
+
+AGAMEMNON.
+Ve mig, som fruktlöst kom, bedragen i mitt hopp,
+Att fjerran sända från min åsyn min gemål!
+Jag smider ränker, och emot de käraste
+Uttänker knep, besegrad öfverallt likväl. 745
+Med fågelsiarn Kalkhas jag emellertid
+Om hvad är guden kärt, och mig ej lyckosamt
+Vill gå, att undersöka nu, os Hellas' qval.
+_Den vite mannen i sin gård besitta bör
+God och rättskaffens maka, eller ogift bli_. 750
+
+KHOREN.
+Komma till Simoeis, och _Stroph._
+Silfverhvirflarna skall
+Helleners samtlige här,
+Både med sköldar och med skepp, 755
+Till Ilios, och till Troias
+Phoibeiska bygder,
+Der om Kassandra jag hört har,
+Att hon slänger de blonda flätor kring,
+Med lagrens friskgrönskande krans
+Smyckad, hvar gång desa guds 760
+Orakelfläktning förspörjs.
+Stå skola på Pergamos borg, _Motstr._
+Och Troias murar omkring
+Troer, då kopparsköldad Ares
+På sjön, och uti skönstammiga skepp 765
+Sig närmar med rodd
+Simuntiska flodens bädd,
+För att de i ethern boende, två
+Dioskurers syster, Helena,
+Bringa ur Priamos' borg, 770
+Till Hellas' jord, medelst Akhaiers
+Lansmödande sköldar och kastspjut.
+Men Pergamos, Phrygers stad, _Epod._
+Samt stenmurade tornen han
+Kringskansar med blodig strid, 775
+Afmejade hufvun i mängd
+Släpande genom Troias stad,
+Som han igrund förstör;
+Månggråtiga flickorna gör han,
+Samt Priamos' maka jemväl. 780
+Men Helena, dottren af Zeus,
+Månggråtig, skall lära sig inse,
+Att sin make hon svikit. Ej mig,
+Ej heller mine barns barn, 785
+Den tanke må falla in,
+Hvilken månggyllene
+Lydinnor, och Phrygers gemåler
+Kasta vid väfstoln fram,
+Till hvarandra ordande så: 790
+Ho vill skönflätiga håret mig,
+Att till ömkelig bågsträng snos,
+För härjad fosterbygd, afhösta nu?
+Din skulden är, långhalsige svanens dotter;
+Om sann är sägen, 795
+Att Leda sig hängaf
+Åt vingade fågeln, då
+Zeus bytte sin gudagestalt;
+Eller om ock, på Pieriska blad,
+Dikten till menskorna slikt
+Eljes burit och obetänkt. 800
+
+AKHILLEUS.
+Hvar är Akhaiernes härförare, monn tro?
+Hvem säga vill bland tjenarne, att Peleus' son,
+Akhilleus, söker honom uti portarna?
+Med lika lott vi dröje ej vid Euripus;
+Ty andre bland oss, frie än från äktenskap, 805
+Och lemnande derhemma toma boningar,
+På strändren sitta; andre redan make ha,
+Och barn: så våldsam kärlek Hellas öfverkom
+Till detta härtåg, icke utan gudars råd.
+Jag derför tolka måste min rättvisa sak; 810
+Men för sig sjelf en annan orde, om han vill.
+Ty lemnande Pharsalos' jord och far Peleus,
+Jag bidar här, vid mager fläkt från Euripus,
+Och hejdar Myrmidonerna, som tränga på,
+Samt säga städs: Akhilleus, o, hvi dröje vi? 815
+Hur länge bör vår väg till Ilios mätas än?
+Gör hvad du gör, och hvarom ej, för hären hem,
+Och bida ej Atreidens dröjsmål längre ut!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+O son utaf Nereiden, hörande ditt tal
+Derinnifrån, framför min boning träder jag. 820
+
+AKHILLEUS.
+Ack, höga blygsamhet! hvem tro den qvinnan är,
+Som framfor mig jag skådar, dejlig till gestalt?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ej under, att du mig ej känner, som förut
+Du aldrig sett, och din försynthet prisar jag.
+
+AKHILLEUS.
+Ho är du, och hvi kom till Danaïders här 825
+Du, qvinna, hit bland män, med sköld beväpnade?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jag Ledas dotter nämns, och Klytaimnestra är
+Mitt namn, och min gemål är Agamemnon drott.
+
+AKHILLEUS.
+Ikorthet bra du lemnat svar på hufvudsak.
+Mig skamligt är, att vexla ord med qvinnorna. 830
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Blif qvar! hvi rymmer du? och foga hand i hand
+Med mig, till lycklig början af ett giftermål!
+
+AKHILLEUS.
+Hvad säger du? jag hand med dig? jag aktar mer
+Agamemnon, än att komma vid hvad mig ej höfs.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Visst höfves det, emedan du min dotter dock 835
+Skall äkta, du Nereidens, hafsgudinnans, son.
+
+AKHILLEUS.
+Hvad bröllop, qvinna, menar du? jag blir helt stum
+Blott du ej stemplande hopsmider sådant tal?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hos alla medföddt är, att vörda vännerna,
+De nya, när de skåda dem, i friarvärf. 840
+
+AKHILLEUS.
+Jag till din dotter, qvinna, aldrig friade,
+Ej heller ha Atreider talt om giftermål.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvad är dethär? nu åter öfver mina ord
+Du undre; ty ditt tal för mig är underbart.
+
+AKHILLEUS.
+Så gissa då; att gissa oss gemensamt är; 845
+Ty ingendera ljuge vi dock troligtvis.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Går detta ej förlångt? Jag stiftar äktenskap,
+Som, tycks det, icke finnes till: jag blygs derför.
+
+AKHILLEUS.
+Kanhända har man drifvit gäck med mig och dig.
+Men slå ur hågen sådantder, och bry ej om! 850
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Farväl! Ty aldrig mera möter jag din blick,
+Jag, ljugarinna, som har lidit oförskyldt.
+
+AKHILLEUS.
+Dig lemnas samma svar af mig; nu din gemål
+Jag går att söka inne i palatset strax.
+
+GUBBEN.
+Fremling, Aiakos' ättling, bida, att jag språka får med dig! 855
+Dig, gudinnans son, jag menar, och dig, Ledas dotter, med.
+
+AKHILLEUS.
+Hvem ur öppna dörren ropar? huru rädd han ropar oss!
+
+GUBBEN.
+Tjenare; dermed ej prunkar jag; ej ödet det medger.
+
+AKHILLEUS.
+Hvilkens? min ej; Agamemnon har jag ej att skaffa med.
+
+GUBBEN.
+Hennes, som står der, en gåfva af dess fader Tyndareus. 860
+
+AKHILLEUS.
+Se, jag stannar; låt nu höra, hvarför du mig ropar an.
+
+GUBBEN.
+Stån J begge helt allena framför dessa portar nu?
+
+AKHILLEUS.
+Tala! ensame vi äre; och ur kongahuset träd!
+
+GUBBEN.
+Slump, och du, min goda vilja, rädda dessa som jag vill!
+
+AKHILLEUS.
+Detta tal åt framtid syftar, och farhåga innebär. 865
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Vid ditt handslag, bida icke, om du något säga vill!
+
+GUBBEN.
+Vet du, hvem jag är, och huru god mot dig och dina barn?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jo, jag vet, att du är gammal tjenare uti mitt hus.
+
+GUBBEN.
+Samt, att mig, bland brudegåfvor, mottog Agamemnon drott.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Du med mig till Argos lände, och var alltid sedan min. 870
+
+GUBBEN.
+Ja, och emot dig välvillig, mindre mot din man jag är.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Låt då nu omsider veta, hvad du har, att säga oss.
+
+GUBBEN.
+Med sin egen hand din dotter ärnar fadren slå ihjäl.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Huru? sådant tal jag afskyr; gubbe, du från vettet är.
+
+GUBBEN.
+Med sitt svärd den arma flickans hvita hals afhugger han! 875
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ve mig, arma! är min make vorden så vansinnig nu?
+
+GUBBEN.
+Ganska klok, men mot din dotter, och mot dig han vrångsinnt är.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+På hvad skäl? ho är den niding, som har intalt honom slikt?
+
+GUBBEN.
+Ett orakel, säger Kalkhas, att krigshären sluppe hän.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvart? -- Jag arma, och den arma, som dess fader dräpa vill! 880
+
+GUBBEN.
+Hän till Troia. Menelaos återfår så Helena.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Så af vår Iphigeneia Helenas hemfärd beror?
+
+GUBBEN.
+Allt du vet: din dotter ärnar fadren offra Artemis.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvad var menadt med det bröllop, som mig förde hemifrån.
+
+GUBBEN.
+Att du skulle bringa gladlig dottren, som Akhilleus' brud. 885
+
+KLYTAIMNESTRA.
+O min dotter, till din ofärd du har kommit, och din mor.
+
+GUBBEN.
+Jemmerligt J liden båda: djerft var Agamemnons dåd.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jag förgås, jag arma; ögat gömmer icke tåren mer.
+
+GUBBEN.
+Derest bittert är att gråta, när man mister sina barn.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Du o, gubbe, säg dock, hvadan du allt detta vet och hört? 890
+
+GUBBEN.
+Jag ett bref dig skulle bringa till det förra, som han skref.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Bjöd deri han, eller nekte, föra dottren hit till död?
+
+GUBBEN.
+Icke bringa; ty din make var då vid sitt fulla vett.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Då du hade brefvet, hvarför gaf du det då icke mig?
+
+GUBBEN.
+Menelaos tog det från mig. Han är dessa fasors skuld. 895
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ättling af Nereiden, Peleus' son, förstår du saken nu?
+
+AKHILLEUS.
+Jag har hört, hur du är osäll, och det tager jag ej lätt.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Dotter min de ärna dräpa, med ditt bröllop i försåt.
+
+AKHILLEUS.
+På din make jag förargas, och så enkelt det ej tar.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jag ej derföre bör blygas, att knäböja vid din fot, 900
+Dödlig för den gudaborne; ty på hvad högmodas jag?
+Mera bör för hvem jag göra, än för egen dotter min?
+Ack, gudinnas son, beskärma mig uti olyckans stund!
+Värna henne, som din maka nämdes, fruktlöst; men ändock
+Kransande jag förde henne, för att blifva din gemål, 905
+Som jag nu, att slagtas, följer. Dig till nesa lända skall,
+Värnar du ej henne; anskönt ej i äktenskap förent,
+Hette du den arma jungfruns hulde make mellertid.
+Vid ditt skägg, och vid ditt handslag, vid din mor jag manar dig;
+Ty ditt namn mig gjort olycklig, som mig äfven rädda bör; 910
+Annat altare ej eger jag, att fly till, än ditt knä.
+Ingen vän mig nära bidar; Agamemnon har du hört,
+Huru rå han är och vågsam; qvinna, som du skådar, kom
+Jag till härn af tygellösa, och till brott forvägna män,
+Dock rättskaffens, när de vilja. Om du vågar sträcka hand, 915
+Mig till bistånd, är jag räddad; eljes jag förlorad är.
+
+KHOREN.
+_Föräldrakänslan mäktig är, och kärleksvarm,
+Och egna barn försvarar hvar med mund och arm._
+
+AKHILLEUS.
+Mitt stolta sinne lyftar sig mot högre rymd,
+Men vet ändock, att smärtas i olyckorna, 920
+Och lagom fröjdas, då när vinden blåser god.
+Ty välbetankte äro slike dödlige,
+Att, med besinning, lefva hela lifvet rätt.
+_Ibland är ljuft, att ej förmycket vara klok,
+Ibland är gagneligt, att ega visheten_. 925
+Jag, fostrad upp uti försyntaste mans hus,
+I Kheirons, har mig lärt de enkla tankesätt
+Atreiderna, om de oss föra riktigt an,
+Jag lyda vill; om icke rätt, ej lyder jag.
+Men der i Troia, städse min sjelfständighet 930
+Bevisande, jag tjenar Ares hvad jag kan.
+Och dig, som grymt af dina aldrakärsta led,
+Så mycket som uträttas får af ynglingen,
+Med mitt medlidande jag hjelpsamt värna vill.
+Ej nånsin skall din dotter dräpas af sin far, 935
+Se'n mig hon lofvats; ty i sina snaror ej
+Din make någonsin skall snärja min person;
+Förty mitt namn, om ock han icke höjde svärd,
+Din dotter dräpa skall, och orsak är dertill
+Din make. Ren är icke mera min person; 940
+Om genom mig förstöres och mitt giftermål
+Den ungmö, som odrägeligt och mycket led,
+Misshandlad så förvåningsvärdt och oförskyldt
+Jag vore bland Argeier aldrasämste man,
+Samt intet värd, och Menelaos kärnekarl, 945
+Jag vore icke Peleus' son, men nidingens,
+Ifall mitt namn ett mordskäl blir åt din gemål
+Vid den uti hafsböljorna uppfostrade
+Nereus, gudinnan Thetis', far, och min morfar,
+Skall ej sin dotter komma vid Agamemnon drott, 950
+Nej, icke dess lillfinger ens, ej mantelfåll,
+Ty eljes Sipylos, barbarers gränsort, hete stad,
+Der desse höfvitsmän sin härkomst begge ha,
+Och Phthias namn ej mer må spörjas någonstäds.
+Men med vigvatten bittert börja skall och mjöl 955
+Spåmannen Kalkhas. _Hvad monntro en spåman är?
+Den litet sannt, men mycket lögner talar ut
+Påmåfå; och när det ej träffar går sin kos_.
+Ej tusen flickor, för att sig en make få,
+Min hand och bädd begära, såsom blifvit sagdt; 960
+Men mig med öfvermod bemött Agamemnon drott.
+Sjelf hade han begära bordt mitt namn af mig,
+Att dottren locka; men om Klytaimnestra helst
+Jag öfvertalt, att gifva dottren åt en man,
+Jag henne skänkt Hellenerna, ifall deraf 965
+Berodde färden hän till Ilios. Jag icke nekt,
+Att, från min sida, understödja allmänt väl.
+Nu är jag intet: _af härföraren beror
+Så lätt, att handla, och att icke handla rätt_.
+Snart vet mitt svärd, som, förrän jag mot Phrygerna 970
+Uttågar, jag befukta vill med mord och blod,
+Om dotter din mig någon här fråntaga skall.
+Var derför lugn: en väldig gud för dig jag här
+Uppträdt, ännu ej gud, men likväl framdeles.
+
+KHOREN.
+Hvad dig är värdigt, Peleus' son, du ordat nu, 975
+Samt hafsgudinnan, vörnadsvärda moder din.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ack!
+Hur skall jag prisa dig med ord, förmycket ej,
+Och ej förlitet, att din ynnest ej förspills?
+Rättskaffens männer, som berömmas, på visst sätt 980
+Berömmarn hata, om han nyttjar öfverdrift.
+Ock blyges jag, att komma fram med jemmerord,
+Då jag är sjuk, men du från mina krämpor fri.
+Ett svepskäl har, ehuru han från fjerran är,
+En redlig man, att hjelpa de olyckliga. 985
+Förbarma dig! ty jemmerligt jag lidit har,
+Som trodde först, att du min svärson skulle bli,
+Och hyste dårligt hopp; nu kunde ganska lätt
+Min dräpta dotter för din framtids giftermål
+Jertecken blifva, som du bör dig akta för.
+Men väl du början talade, och slutet väl; 990
+Ty blott du endast vill, så blir min dotter frelst.
+Bör hon, bönfallande, omfatta dina knän?
+Det ojungfruligt vore; men om dig så syns,
+Hon med otvunget öga blygsam komma skall;
+Kanske, fastän hon borta är, jag vinner det? 995
+
+AKHILLEUS.
+Hon stanne inne; ty det sker af blygsamhet.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Så mycket möjligt är, hon bör sig blygt bete.
+
+AKHILLEUS.
+Du hvarken bör din dotter bringa för min
+Ej heller vi blottställa oss för dårlig skymf:
+_Ty talrik krigshär, ifrån hembekymmer fri, 1000
+Plär älska slema samtal och vanhedrande_
+Bönfallande, J kommen dock till samma mål,
+Som om du icke alls bönföll; min hufvudsak
+Är, att ifrån olyckorna aflägsna er.
+När ett du hört, vet, att jag icke ljuga skall: 1005
+Ty om jag ljuger, och bedrägligt sviker er,
+Då må jag dö, men icke, om jag räddar mön.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Dig ske allt godt, som lisar de olyckliga!
+
+AKHILLEUS.
+Så hör då nu, att saken sig anordne väl!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvi säger du mig detta? dig jag lyda bör. 1010
+
+AKHILLEUS.
+Intal om fadren, att han bättre tankar får.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Han elak är, och fruktar hären särdeles.
+
+AKHILLEUS.
+Men skäl emellertid ju öfvervinna skäl.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Mitt hopp är iskallt; säg dock, hvad jag göra bör!
+
+AKHILLEUS.
+Bed bonom först, att icke döda dotter sin; 1015
+Men om han sätter sig emot, kom då till mig!
+Ty om han dig tillviljes gör, behöfs ej min
+Bemedling alls, och räddningen är genast gjord;
+Men jag skall vara bättre stämd emot en vän.
+Ej heller hären mig skall förebrå, om jag 1020
+Med skäl uträttar saken heldre än med våld.
+Är detta väl bestyrdt; det fröjdar vännerna,
+och dig, fastän det utan all min åtgärd sker.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Klokt är ditt tal. Här måste göras, som du vill.
+Men om jag ej uträtta kan hvad jag begär, 1025
+Hvar skall jag åter råka dig? hvart stackare
+Väl gå, att söka upp den hand, som hjelper mig?
+
+AKHILLEUS.
+Vi äre dine väktare, der det behöfs,
+Så att dig ingen varsnar, när du uppskrämd går
+Igenom krigshärn; ej du bringe fadrens hus 1030
+Påskam; ty Tyndareus förtjente sannerlig
+Ej elakt rykte; stor han är bland Hellas' folk.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Rätt så! gå du förut; jag måste lyda dig,
+Om gudar finnas, skall rättrådig man, som du,
+Upphinna målet; hvarom ej, hvi äflas då? 1035
+
+KHOREN.
+Hvad bröllopsqväde ur Libysk flöjt, _Stropk._
+Samt från dansälskelig Kithara,
+Och utur rörfogade Syrin-
+ger uppstämde sitt ljud,
+När på Pelions berg skönflätige 1040
+Pierider, vid gudarnes måltid,
+Med guldsandulade foten,
+Stampande takt mot mark,
+Till Peleus' bröllop kommo,
+Med melodiska toner Thetis och Aiakidas, 1045
+På Keutaurers berg låfsjungande,
+Uti Peliadiske landen!
+Men Dardanidas, för Zeus'
+Läger en ljuf klenod, 1050
+I kraterers gyllene skålar
+Hämtade nektarns skatt,
+Den Phrygiske Ganymedes.
+Bredevid hvitglänsande
+Sanden sig svängande 1055
+Femtio flickor i khordans,
+Nereus' bröllop begingo.
+Med gnistrande facklor och kransadt hår _Motstr._
+Hästbetande skaran kom
+Af Keutaurer, till gudarnes 1060
+MÃ¥ltid och Bakkhos' pokal.
+Men högt utropade: dotter af Nereus!
+De Thessaliska flickor; och verldens ljus,
+Spåguden Phoibos, och han, som sångmörs'
+Slägtledningar vet, 1065
+Kheiron uppnämnde honom,
+Som med Myrmidoners lansväpnade sköldmän
+Skall komma, att Priamos' stolta
+Jord föröda med eld, 1070
+Kring kroppen med gyllene,
+Hephaistosarbetade vapen
+Omvärnad, en gåfva utaf
+Gudinnan sin moder
+Thetis, som honom födt hade 1075
+Lycksalig. De gu-
+dar då den faderherrliga,
+Första Nereidens bröllop,
+Och Peleus' högtid firade,
+Men på ditt lockiga hufvud en krans _Epod._ 1080
+Skola Argeierna lägga, liksom på skäckig,
+Utur klippgrottornas natt
+Utkommande, än oskärad hind,
+Blodande, Iphigeneia, din hals,
+Din, som ej vuxit upp vid herdepipan, 1085
+Eller vid herdarnes sus och dus,
+Utan en Inakhos' ättling till brud
+Af din moder bildades.
+Hvad har väl blygsamheten,
+Eller dygden, i anlete röjd, 1090
+För kraft numera i verlden?
+Här gudlösheten är vorden
+Mäktig, och dygd dere-
+mot af dödliga hånas,
+Och lagbrott vinner lag, 1095
+Och ej dödlige samfält lägga sig vinn,
+Att ej drabbe dem gudars hämd.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jag gått ur huset, för att söka min gemål,
+Som lemnat det, och redan länge borta är;
+I tårar är beklagansvärda dotter min, 1100
+Och jemmersuckar följa vexelvis hvaran,
+Se'n hon om mordet hört, som reds af hennes far.
+Jag ögat haft på honom, som der nära går.
+På Agamemnon, som rätt snart mot eget barn
+Befinnas skall, föröfvande ett nidingsverk. 1105
+
+AGAMEMNON.
+Dig, Ledas dotter, lempligt just jag utomhus
+Får råka, för att, skild från jungfrun, säga ord,
+Som icke anstå höra den, som giftas skall.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvad är det, hvartill läglighet erbjudes dig?
+
+AGAMEMNON.
+Låt dottren följa ut ur huset med sin far! 1110
+Vigvatnet redan färdigt står och välbereddt,
+Samt offermjöl, att kastas uti reningseld,
+Och qvigor, till att slaktas före bröllopet
+Åt Artemis, och flåsa ut sin svarta blod.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+I dina ord du talar väl, men gerningen 1115
+jag vet ej, under hvilket namn jag gilla skall.
+Kom ut, min dotter; ty du känner, hvad din far
+Nu förehar; tag under kappan, och led ut
+Orestes, lilla stackars brodren din, mitt barn!
+Der är hon redan, och hörsammar dina bud; 1120
+Det öfriga för henne och för mig jag säga vill.
+
+AGAMEMNON.
+Mitt barn, hvi gråter du, och ser ej gladt på mig,
+och fäller ögat ned till jord, med manteln täckt?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+O ve!
+Hvar skall till dessa mina qval jag början ta?
+Ty alla kan jag ställa i det första rum, 1125
+Samt i det sista, ock det medlersta jemväl.
+
+AGAMEMNON.
+Hvad är dethär? J alla kommit på ett ut,
+Med idelig förvirring blott och uppskrämd blick.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Säg mig uppriktigt, make, hvad jag spörjer dig!
+
+AGAMEMNON.
+Uppmaning ej behöfves alls; jag spörjas vill. 1130
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Din dotter ärnar du och min nu slå ihjäl?
+
+AGAMEMNON.
+O ve!
+Den arma menar du, misstänksam utan skäl.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Var lugn,
+Och svara på min första fråga om igen!
+
+AGAMEMNON.
+Om du mig rimligt sporde, finge du slikt svar.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ej annat spörjer jag, och annat icke säg! 1135
+
+AGAMEMNON.
+Du höga skickelse, och mine ödens gud!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Och mine, hennes: en de tre olyckliges.
+
+AGAMEMNON.
+Hvari har man dig kränkt?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Derom mig spörjer du?
+Ditt fina infall utan allsköns finhet är.
+
+AGAMEMNON.
+Jag är förlorad, och förrådd min hemlighet. 1140
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Allt känner jag, och hört hvad du mig göra tänkt,
+Och just din tystnad utgör din bekännelse,
+Och täta suckar; bry ej om, att säga mer!
+
+AGAMEMNON.
+Se, jag vill tiga, hvarför skulle fräckheten,
+Att tala lögn jag lägga till vårt olycksmått? 1145
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Så hör mig då! Jag saken klart framställa vill,
+Och icke mer begagna gåtors slingringar.
+Först således, för att dig först det förebrå,
+Har du mig äktat mot min vilja, och med våld,
+Se'n Tantalos, min förre man, du mördade, 1150
+Och med ett dråpslag slog ihjäl mitt arma barn,
+Från modersbröstet slitande med våldsamhet.
+Men Zeus' två söner, mine bröder begge två,
+Med hästar ståtande, anföllo sedan dig,
+Tills gamle fadren Tyndareus dig räddade, 1155
+Tillfota fallen, och du återvann min bädd.
+Försonad sedan -- som du skall intyga sjelf --
+Mot dig och gården vankfri qvinna städs jag var,
+I kärleksvärfven sansad, och förkofrande
+Ditt hus, så att du kunde alltid träda glad 1160
+Inunder eget tak, och lycklig vandra ut.
+_Högst sällsynt fångst för mannen är, att bra gemål
+Sig vinna; men på dåliga är ingen brist_.
+Jag denne son har födt åt dig samt döttrar tre,
+Af hvilka en du ömkligt mig beröfva vill. 1165
+Ifall man sporde, hvi du henne dräpa tänkt,
+Säg, hvad du svarte, eller svarar jag för dig?
+Att Menelaos Helena må återfå: en vacker sed,
+Att brottslig qvinna lösa fri med eget barn.
+Det ledaste vi köpe mot det käraste. 1170
+Ty om tillstrids du far, och hemma lemnar mig,
+Och dröjer borta under lång frånvarelse,
+Hur tror du i palatset att mitt hjerta slår,
+Då hennes platser öfverallt jag toma ser,
+Samt jungfruburen tom? Vid tårar måste jag 1175
+Allena sitta, och begråta henne så:
+Åt dig gaf döden, goda barn, din egen far,
+Dig dräpande, ej någon ann, med annor hand,
+Och lemnade de hemmavarande slik lön.
+Förty ett ringa svepskäl här behöfves blott, 1180
+Att jag och döttrarna, som blifvit hemma qvar,
+Dig skulle ta emot på sätt, som vederbör.
+Derför, vid gudarna, ej må du tvinga mig,
+Att vara mot dig elak, var det icke sjelf!
+LÃ¥t se!
+Du offrar dottren; hvilka böner gör du då! 1185
+Hvad lycka önskar du, som slagtar eget barn?
+En neslig hemkomst, då du brottsligt reste hän?
+Och jag, medrätta kan väl jag dig önska godt?
+Ovisa skulle vi ju anse gudarna,
+Ifall mot barnamördare vi tänkte väl? 1190
+Till Argos land, vill du omfamna dina barn?
+Du får det ej; och hvem vill väl anblicka dig
+Bland barnen, att du åter må nedgöra ett?
+Har du den sak besinnat, eller tillhör dig,
+Att bära spirans glans, och blott anföra härn, 1195
+Men icke föra bland Argeier rättvist språk:
+Akhaier, lyster er en färd till Phrygers land?
+Så dragen lott då, om hvars dotter, som bör dö.
+Det rättvist varit; men du aldrig hade bordt
+Åt Danaïder ge till offring eget barn; 1200
+Fastmer Menelaos bordt slagta sin Hermione;
+Ty hans var saken. Nu skall jag, som helig höll
+Din äkta bädd, mitt eget barn beröfvad bli,
+Men hon, som brutit, skall sin dotter bringande
+Till Sparta åter, vara den vällottade. 1205
+Mig svara, om jag icke riktigt detta talt,
+Och, om jag riktigt talat, o, så döda ej
+Din och min dotter! Då är du en sansad man.
+
+KHOREN.
+Gif vika! Rättvist är, att rädda egna barn,
+O Agamemnon; ingen dödlig säger "nej" dertill. 1210
+
+IPHIGENEIA.
+Ack, fader, om ändock jag egde Orpheus' röst,
+Och kunde sjunga, att mig följde klipporne,
+Och kunde tjusa med min stämma hvem som helst,
+Jag flydde dit; men nu är all min talekonst
+Blott tårar, och dem frambär jag; dem har jag nog. 1215
+Bönfallande, till dina knän anfogar jag.
+Den kropp, som modren der åt dig till verlden födt,
+Att du i otid mig ej döde; ljufligt är,
+Guds dager skåda; sänd mig ej till mörkrets hem!
+Först har jag far dig nämt, mig första dotter du, 1220
+Först har jag, uppå dina knän mig lägrande,
+Dig kyssar gifvit, som af dig jag återfått.
+Då föll ditt tal: "skall jag väl nånsin, dotter min,
+Dig lycklig skåda uti egen makas hus,
+Mig värdigt lefvande, och friskt uppblomstrande?" 1225
+Mitt svar, idet jag tryckte pannan till ditt skägg,
+Som jag med handen vidrör nu, var följande:
+"Skall jag väl dig, som gammal gubbe, möta få,
+O fader, i mitt eget hem, med smekningar,
+Och återgälda min uppfostrings mång besvär?" 1230
+Af dessa ord ännu jag eger minnet qvar,
+Men du har glömmt dem, och mig ärnar slå ihjäl
+Ack nej, vid Pelops, och din far Atreus, gör icke det
+Och vid min moder, som med smärtor födde mig,
+Och nu af samma smärtor andra gång hemsöks. 1235
+Hvad angår mig väl Alexandros' frieri
+Och Helenas? Och hvadan kom han, till min ofärd, fader, hit?
+Se på mig, älskade, och gif mig blick och kyss,
+Så att, derest jag måste dö, jag eger qvar
+Det minnet, om du ej beveks af mina ord! 1240
+Ack, broder, du är visst en liten bundsförvandt,
+Men gråt ändock med mig, och fadren ödmjukt bed
+Att han ej syster dräper; hos småbarn också
+Om orättvisan visst en känsla innebor.
+Se, tigande, o fader, han anlitar dig 1245
+Varkunna dig, och far barmhertigt med mitt lif!
+Ja, vid ditt skägg, vi käre två, anrope dig,
+Den ene liten en, och syster hans fullvext.
+Uti en tanke vill jag sammanfatta allt:
+_Att se guds dager är för menskan ljufsta lott, 1250
+Ej underjordens mörker; hvar som önskar dö,
+Är narr; slemt lefva bättre är, än vackert dö_.
+
+KHOREN.
+Osälla Helena, för dig och din kurtis,
+Stor strid Atreiderne ha fått mot egna barn!
+
+AGAMEMNON.
+Jag vet nog, hvar barmhertighet behöfs, hvar ej, 1255
+Och älskar egna barn; jag eljes rasade.
+Svårt derför, o min maka, är, att våga slikt,
+Och svårt, att icke våga, ty det måste ske.
+J skåden denna stora här, på flottan stängd,
+Och dessa Hellas' konungar, i kopparskrud, 1260
+Som icke finna någon väg till Ilios' torn.
+Om jag ej offrar dig, så siarn Kalkhas sagt,
+Vi Troias stolta fäste aldrig toge in.
+Ursinnig lust påkommit de Helleners här,
+Att skyndesamast segla till Barbarers land, 1265
+Och qväsa våld emot Helleners äkta bädd.
+Visst mina döttrar uti Argos dräpa de,
+Och er och mig, om jag ej lyder gudsord.
+Ej Menelaos, dotter min, mig kufvat till sin slaf,
+Ej heller hans godtycke jag hörsamma skall; 1270
+Men dig för Hellas, vill jag eller vill jag ej,
+Jag måste offra, och åtlyda dess befäl.
+Fritt måste Hellas vara, hvad på dig, mitt barn,
+Och mig ankommer, samt Helleners äkta säng
+Utaf Barbarerna med våld ej härjad bli. 1275
+
+KLYTAIMNESTRA.
+O, mitt barn, o, J fremlingar,
+och ve mig, arma, då du måste dö!
+Din fader går, och lemnar dig i dödens våld.
+
+IPHIGENEIA.
+O ve mig, moder, moder! densamma
+Visan har fallit uppå bådas lott 1280
+Ej mer för mig är guds dag,
+Ej solens ljus der skiner.
+O ve!
+Ve Phrygers snöhöljda lunder,
+Och Idas berg, der Priamos fordom sitt späda 1285
+Barn utsatte, dess mor beröfvande det,
+För säker död bestämdt,
+Paris, som Idaios, Idaios hette.
+
+IPHIGENEIA
+Hette i Pbrygers stad; 1290
+Ack måtte han aldrig, vid hjorden
+Uppfostrad till herdatjenst,
+Alexandros, fått sig en bostad
+Vid klara vattnet, der nymphrens
+Källor välla, 1295
+Och ängen frodas i friska blommors prakt,
+Samt rosors kalkar och hyakinthers gudinnor få plocka åt sig!
+Pallas en gång dit lände, 1300
+Och sveksinnt Kypris och Hera,
+Och Hermes, Zeus' sändebud,
+På kärlekens allmakt trotsande Kypris,
+På sitt spjut Pallas, och Hero på Zeus', förstens, kongliga läger.
+Till förhatelig dom, till fägringstvist,
+Och mig till död, som skall bringa
+Danaïderna mycken ära. 1310
+J tärnor, mig tog, till ett förstlingsoffer,
+Till Ilios Artemis.
+Men han, som födde mig arma,
+O moder, o moder,
+Mig svikande öfvergifver.
+Ack, jag olycksaliga, som såg 1315
+Den vidriga Olyckshelena,
+Jag dräpes och jag förgås
+Genom min skändlige faders skandlige mordarsvärd.
+O, hade ej kopparbogsprötige 1320
+Skeppens stammar Aulis tagit emot
+Vid dessa kuster, men till Troia
+En gynnande flägt oss fört!
+O, hade ej motvind
+Uti Euripus blåsa låtit
+Zeus, som åt dödliga skänka förmår 1325
+Nu kultje, att dukarne svälla upp,
+Nu sända ångst, nu åter nöd,
+Nu fri utfärd, med lustig fart,
+Men dröjsmål snart.
+Mångmödofullt är isanning, 1330
+Mångmödofullt dödliges slägte,
+Och för olyckan måste vi menniskor råka ut.
+O ve!
+Hur stora smärtor, hvad qval utan tal
+Danaïderna tillsändt dottren af Tyndareus! 1335
+
+KHOREN.
+Jag ömkar dig, som drabbats utaf olycksfall,
+Som aldrig någonsin dig hade drabba bordt.
+
+IPHIGENEIA.
+O du moder, som mig födde, jag en skara männer ser.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Ja, gudinnans son du skådar, för hvars skull du kommit hit.
+Öppnen salarne, J tärnor, att jsg gömmer min person! 1340
+Hvarför flyr du?
+
+IPHIGENEIA.
+ För Akhilleus; ty jag blygs att honom se.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Och hvi så då?
+
+IPHIGENEIA.
+ Jo, olyckan af mitt bröllop bringar skam.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Icke du på rosor vandrar uti detta ögonblick.
+Stanna dock; grannlegenhetens verk ej är, hvad vi förmå.
+
+AKHILLEUS.
+Arma qvinna, Ledas dotter! 1345
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Icke osannt talar du.
+
+ACHILLEUS.
+Skräckligt bland Argeier pratas.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Låt mig veta hvad det är.
+
+AKHILLEUS.
+Om din dotter.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Slemt jertecken ligger uti dina ord.
+
+AKHILLEUS.
+Att man måste henne dräpa.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Säger ingen deremot?
+
+AKHILLEUS.
+Sjelf jag i tumultet råkte.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Fremling, uti hvilket då?
+
+AKHILLEUS.
+Uti det, att stenad blifva. 1350
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Räddande min dotter, säg?
+
+AKHILLEUS.
+Just så!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Ho var väl så dristig, att han tordes röra dig?
+
+AGAMEMNON.
+Samtlige Hellener.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Var ej Myrmidonske härn tillhands?
+
+AKHILLEUS.
+Förste fienden var denne.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Barn, med oss är ute nu.
+
+AKHILLEUS.
+De mig kallade ovärdig frieri't.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Hvad svarte du?
+
+AKHILLEUS.
+Bed dem, att min brud ej dräpa. 1355
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Det var äfven ganska rätt.
+
+AKHILLEUS.
+Som åt mig dess fader lofvat.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Och från Argos eftersändt.
+
+AKHILLEUS.
+Jag besegrades af skrålet.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Pöbeln stor olycka är.
+
+AKHILLEUS.
+Och likväl jag skall dig bistå.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ En mot många strider du?
+
+AKHILLEUS.
+Ser du dem, som bära vapen?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Må du glädje få deraf.
+
+AKHILLEUS.
+Ja, vi skole alla glädjas. 1360
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Och min dotter slagtas ej?
+
+AKHILLEUS.
+Icke med mitt goda minne.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Skall väl någon fresta på?
+
+AKHILLEUS.
+Många, dem Odysseus anför.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Ynglet utaf Sisyphos?
+
+AKHILLEUS.
+Just densamme.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Egenmäktigt, eller utaf härn befalld?
+
+AKHILLEUS.
+Vald frivillig.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Val är dåligt, att nedsöla sig med blod.
+
+AKHILLEUS.
+Jag skall honom hejda. 1365
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Vill han röfva henne härifrån?
+
+AKHILLEUS.
+Ja, vid blonda håret släpa.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Hvad bör jag då företa?
+
+AKHILLEUS.
+Qvarhåll dotter din.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+ Och blir hon på det sättet icke dräpt?
+
+AKHILLEUS.
+Jo; derhän det dock skall komma.
+
+IPHIGENEIA.
+ Moder, hör på mina ord,
+Som jag säger; ty förgäfves jag dig dock förgrymmad ser
+Mot din make; hvad omöjligt är att göra, ej försök! 1370
+Alltså för sin goda vilja denne fremling prisas bör;
+Men du må dig äfven akta, att ej klagas an hos härn,
+Då vi icke mer uträtte, men Akhilleus får förtret.
+Hvad mig fallit in, o moder, under, grubbleriet, hör:
+Dö hos mig är fast beslutet, och det vill jag föra ut 1375
+Ärofullt, samt klart bevisa, af hur ädel ätt jag är.
+Så välan, betänk, o moder, huru rätt jag talat har;
+Hela stora Hellas fäster på mig ensam blickarna,
+Skeppens aftåg, och de Phrygers nederlag af mig beror,
+Och att framdeles ej låta, om barbaren vågar det, 1380
+Ifrån sälla Hellaslandet röfva äkta hustrur bort,
+Sedan Helena man hämnats, hvilken Paris röfvade,
+Med min död allt detta vinna ärnar jag, och mitt beröm
+Sedan Hellas jag befriat, i lycksaligt minne blir.
+Icke heller bör jag lifvet hafva öfvermåttan kärt; 1385
+Du åt samtliga Hellener, ej åt dig blott, födde mig.
+Skyddade af sköldar skola flere tusen krigare;
+Och med årar flere tusen; efter fosterlandets skymf;
+Våga fienderna tukta och för Hellas tappert dö.
+Bör mitt lif då; detta enda, sätta hinder deremot? 1390
+Vore detta väl det rätta? ha vi något svar härpå?
+Nu en annan sak: Akhilleus bör ej gifva sig i strid
+Emot samtliga Argeier, för en qvinnas skull; och dö.
+_Mer än tiotusen qvinnor är en man att lefva värd_.
+Har nu Artemis beslutit, att mitt lif beröfva mig, 1395
+Mot gudinnan skulle strida jag; en dödlig, rimligen?
+Det omöjligt är: åt Hellas jag uppoffrar min person.
+Offren mig, förstören Troia! detta blir min minnesvård
+I lång framtid, blir mitt bröllop, mina barn och min triumph.
+Att Hellenerne barbarers herrar varda, det är rätt; 1400
+Men motsatsen ej, min moder: slaf är ej friboren man.
+
+KHOREN.
+Du unga mö, hur skönt är ej ditt tankesätt!
+Men hela felet slumpens och gudinnans är.
+
+AKHILLEUS.
+Agamemnons dotter, någon ibland gudarna 1405
+Mig salig gjorde, om jag kunde få din hand.
+Jag Hellas prisar för din skull, för Hellas dig;
+Du detta rätt, och fosterlandet värdigt talt;
+Afstående att strida mot en mäktig gud,
+Du pröfvat har, att hvad nödvändigt är, är godt. 1410
+Dess mera, att din bädd få dela, längtar jag,
+Då jag ditt sinne skådat, aktningsvärda mö.
+Betänk, jag önskar blifva din välgörare,
+Och hem dig taga; ledsen, vete det Thetis!
+Om jag i strid mot Danaïderne, dig ej 1415
+Kan rädda; tänk dock: stor olycka döden är.
+
+IPHIGENEIA.
+Jag detta säger, ingen nämd och ingen känd.
+Nog Tyndaridskan gitter med sin skönhets makt.
+Uppväcka kämpars trid och död, du, fremling, ej
+För min skull någon döda bör, ej heller dö, 1420
+Tillåt mig dock, att Hellas rädda, om jag kan.
+
+AKHILLEUS.
+Hvad herrlig föresats! Jag har ej deremot
+Invändning, då dig synes så; ty ädel är
+Slik tanke; bör man icke tala sanningen?
+Kanhända du förändrat tankesätt likväl. 1425
+Att derför riktigt du må fatta mina ord
+Jag dessa vapen lägger vid altaret ned,
+Tillåtande dig ej att dö, men hindrande.
+Kanske du kommer ock att följa detta råd,
+Enär du varsnar svärdet, mot din nacke höjdt. 1430
+Jag vill ej låta dig så obetänksamt dö,
+Men strax jag väpnad till gudinnans tempel går,
+Och fäster vid din ankomst der uppmärksam blick.
+
+IPHIGENEIA.
+Hvi, moder, fuktar du ditt öga tyst med tårn?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jag, arma, eger goda skäl till hjerteqval. 1435
+
+IPHIGENEIA.
+Mig lugna bör du, ej anklaga. Gör du så?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Säg ut, min dotter; utaf mig skall dig ske rätt.
+
+IPHIGENEIA.
+Ifall så är, du denna lock ej klippa må,
+Ej heller sorgens svarta skrud kringsvepa dig!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvi säger du mig detta? När jag mistat dig -- -- -- 1440
+
+IPHIGENEIA.
+O nej! jag räddats, och din ära genom mig.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvad säger du? bör jag ej sörja din förlust?
+
+IPHIGENEIA.
+Visst icke; ty min graf ännu ej gräfvas skall.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvi så? är döden ej och grafven samma sak?
+
+IPHIGENEIA.
+Zeus' dotters altare min grafvård blifva skall. 1445
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Min dotter, jag hörsammar dig; du talat väl.
+
+IPHIGENEIA.
+Som Hellas' räddarinna, hur jag lycklig är!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Hvad tidender skall jag tillföra systrarna?
+
+IPHIGENEIA.
+På dem ej heller svarta mantlar kläde du.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Skall ej ett vanligt ord jag bringa dem från dig? 1450
+
+IPHIGENEIA.
+Jo, ett farväl. Omhulda du Orestes min!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Omfamna honom, som du sista gången ser.
+
+IPHIGENEIA.
+Dyrt älskade, som, hvad du kunnat, vänner hjälpt!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Säg, får jag göra dig i Argos någon tjenst?
+
+IPHIGENEIA.
+Min fader, som din make är, du hate ej! 1455
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Han svåra strider måste kämpa ut för dig.
+
+IPHIGENEIA.
+Emot sin vilja han, för Hellas, offrar mig.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Med list, på nedrigt, icke Atreus värdigt sätt.
+
+IPHIGENEIA.
+Hvem följer mig, förrn jag vid luggen slites hän?
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jag går med dig. 1460
+
+IPHIGENEIA.
+ Du icke; det var illa sagdt
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Jag fattar i din mantel tag.
+
+IPHIGENEIA.
+ Mig, moder lyd!
+Blif här! för mig ock dig det vida bättre är.
+Men en bland fadrens tjenare till Artemis'
+Invigda park mig följe, der jag slagtas skall.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Du går, min dotter? 1465
+
+IPHIGENEIA.
+ Och jag kommer aldrig mer.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Du lemnar mor din?
+
+IPHIGENEIA.
+ Som du ser; och oförkyldt.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Blif qvar, och mig ej öfvergif!
+
+IPHIGENEIA.
+ Gråt ej! jag ber.
+Instämmen nu, J alla, unga tärnor, högt
+Uti en festsång till Zeus' dotter, Artemis,
+Vid ofärd min! dock gånge Danaïder väl! 1470
+Framtagen så mjölkorgarna, och tänden eld
+För rena förstlingsoffret, och min fader sjelf
+Beröre altarrunden, ty jag hastar hän.
+Att seger bringa åt Hellenerna och hjelp.
+Nu följen mig Ilios' 1475
+Och Phrygers eröfrerska!
+Rikligen kransar gifven och brin-
+gen, att sira mitt hår dermed!
+Med tvagningars vattenflod
+Dansen templet omkring, 1480
+Kring Artemis' altare,
+Den mäktiga Artemis',
+Den saliga; ty, om dét behöfvas, med min
+Blod och mitt offrande 1485
+Oraklet jag plånar ut.
+Vördade, vördade moder, hur
+Gerna åt dig mina tårar skänker jag här;
+Ty vid offret ej passar det, 1490
+O, J ungmor,
+Besjungen med mig Artemis,
+På Khalkis motvänd strand,
+Der fiendtliga lansar bida, 1495
+För mitt namns skull, uti Aulis'
+Trångbanade ankarplats.
+O du Pelasgiska jord, min moder,
+Mykeniske slafvinnor J!
+
+KHOREN.
+Anropar du Perseus' stad, 1500
+Kyklopiska händers verk?
+
+IPHIGENEIA.
+Du mig fostrat till Hellas' ära;
+Dock ej jag vägrar att dö.
+
+KHOREN.
+Dig äran ej öfverger.
+
+IPHIGENEIA.
+O ve! 1505
+Du fackelbegåfvade dag,
+Du ljus från Zeus, ett annat lif, ett an-
+nat öde skall möta mig.
+Farväl, du väne guds dag!
+
+KHOREN.
+O ve!
+Skåden J Ilios', 1510
+Och Phrygers eröfrerska,
+Framtågande? Kransar kring hufvut
+Hon bundit, med vigvatten bestänkt,
+Och vid gudinnan Artemis' altare
+Dess hals, drypande utaf blodperlor, 1515
+Den dejliga, skördas från kroppen.
+Men utur sköndaggiga källan din far
+Sköljvatten åt dottren hämta låter,
+Och Akhaiers krigshär längtar,
+Att komme till Ilios' stad. 1520
+Nu Artemis, dottren af Zeus,
+Ã…kallom, bland gudar en drottning,
+Att lyckosam blefve vår lott!
+O du, vördnadsvärda,
+Som gläds åt menniskooffer, till Phrygers 1525
+Land ledsaga Helleners här?
+Och till Troias svekfulla fäste!
+Och Agamemnon, med Hellenka
+Kämpar, den stoltaste segerkrans
+Tillåt, kring hjessan sin, 1530
+Till everdelig ära, binda!
+
+ * * * * *
+
+SÄNDEBUDET.
+O Klytaimnestra, dotter utaf Tyndareus,
+Träd fram ur huset, för att höra mina ord!
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Förnimmande din kända röst jag kommit hit,
+Jag, arma, bäfvande, och utom mig af skräck, 1535
+Att du medbringar något annat olycksbud
+Till det jag eger.
+
+SÄNDEBUDET.
+ Om din dotter nu alltså
+Jag stora, underbara saker orda vill.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+O, dröj då ej, men säg mig allt i största hast!
+
+SÄNDEBUDET.
+Ack, bästa fru, du idel sanning höra skall, 1540
+Från första början, derest min förvirring ej
+Gör tungan stapplande uti berättelsen.
+Ty knapt vi kommit till Zeus' dotters, Artemis',
+Invigda lund, och blomsterrika ängar fram,
+SÃ¥ var der samlad de Akhaiers krigarhop, 1545
+Din dotter bringande; påstund Argeiers folk
+Hopskockades; och när nu Agamemnon drott
+Sin dotter såg till lunden vandra, för att dö,
+Han suckade, och vändande sitt hufvud bort,
+Utbrast i gråt, och manteln höll för ögonen, 1550
+Då trädde hon intill sin fader närmare,
+Och talte detta: o, min fader, här jag står,
+Och denna min person jag för mitt fosterland,
+Samt för den vida Hellasjordens sjelfbestånd
+Frivillig till gudinnans altare nu strax 1555
+Som offer låter bringa, om det så bestämdts.
+Det vare för er välgång gjordt; med segerkrans
+Förvärfvad, kommen till ert fosterland också?
+Mig derför röre ingen bland Argeierna;
+Ty tyst och modigt fram jag nacken räcka vill. 1560
+Så talte hon; enhvar, som hörde, häpnades
+Åt kongadottrens oförskräckta ädelmod,
+Talthybios i midten stod, som slikt ålåg,
+Samt påbjöd hären tystnad och bevågenhet.
+Men siarn Kalkhas med sin hand i guldsmidd korg 1565
+Nedlade hvassa svärdet, som han dragit ut
+Utur sin balja, jungfruns hufvud kransande.
+Nu Peleus' son gudinnans altare omkring
+Med offerkorgen lopp och med vigvattnet ock,
+Utropande: Zeus' dotter, Artemis djurdöderska, 1570
+Du, som i natten välfver månens klara klot,
+Mottag det offer, som vi nu hembäre dig,
+Vi, de Akhaiers här, Agamemnon drott derhos,
+Ett obefläckadt blod utur jungfrulig hals,
+Och gif åt skeppen lyckosam afsegling hän! 1575
+LÃ¥t oss intaga Troias borg med vapenmakt!
+Mot marken blickade Atreiderne och härn.
+Men presten fattade sitt svärd, och höll en bön;
+Och undersökte halsen, för att hugga till;
+Uti mitt hjerta trängde ett ej litet qval, 1580
+Der jag stod lutad. Plötsligt sågs ett underverk;
+Ty hugget hörde tydligen hvarendaste,
+Men jungfrun såg man ej, hvarthän hon tagit väg.
+Nu presten skrek, och hela hären stämde in,
+Beskådande oväntadt under från en gud, 1585
+Som man ej trodde, fast med egna ögon seddt;
+Förty på marken låg en hind och sprattlade,
+Af största slag, och öfverskön till sin gestalt,
+Med hvilkens blod gudinnans altar öfverstänkts;
+Och huru glad tror du, att Kalkhas då brast ut: 1590
+J höfvitsmän för samtlige Akhaiers här,
+Sen detta offerdjur, som oss gudinnan sändt,
+Hitned till altarfoten, bergens snabba hind!
+Hon henne hellre önskade än jungfru vår,
+Att ej nedsöla altaret med ädelt blod. 1595
+Hon offret gerna tog emot, och lycksam färd
+Vill oss förläna, att vi Ilios' kuster nå.
+Derför hvar sjöman fattade påstunden mod,
+Och vandrade till skeppet; ty än denna dag
+Vi måste, Aulis' djupa bukter lemnande, 1600
+Aigaiska havet plöja. Sedan offret allt
+Uti Hephaistos' låga var till kol förbrändt
+Om allsköns lycka bad han, och god återfär.
+Mig Agamemnon hitsändt, för att säga dig,
+Hvad öde ifrån gudarne din dotter fick, 1605
+Hur oförgänglig ära hon i Hellas har.
+Det säger jag, som var tillstäds, och allting såg,
+Din dotter flög helt säkert upp till gudarna.
+Lägg sorgen bort, och vredgas ej på din gemål!
+Så oförmodadt gudars verk för menskan är, 1610
+Och hvem de älska, rädda de. Ty denne dag
+Har sett din dotter död, och åter lefvande.
+
+KHOREN.
+Ack; hur jag glädes, då jag detta budskap hör!
+Din dotter lefver ibland gudar, säger han.
+
+KLYTAIMNESTRA.
+Mitt barn, hvem ibland gudarne har stulit dig? 1615
+Hur skall jag dig tilltala, och på hvilket sätt?
+Kanhända slik berättelse hopdiktad är
+Till lindring i min bittra sorg för dotters skull.
+
+KHOREN.
+Der kommer nu drott Agamemnon sjelf,
+För att dig lemna samma underrättelser. 1620
+
+AGAMEMNON.
+Ty ibland gudarna hon verkligt bor.
+Tag derföre du Orestes med dig, denna lilla pilt,
+Och till Argos res, ty krigshärn genast seglar af.
+Farväl, farväl! Sentida ifrån Troia spörjs 1625
+Min stämma. O, att städs dig ginge väl!
+
+KHOREN.
+Gläd, o Atreides, du komme till Phrygisk jord,
+Vände glad tillbaka,
+Med skönaste byte från Troia åt mig!
+
+
+
+
+
+
+
+
+End of the Project Gutenberg EBook of Iphigeneia i Aulis, by Euripides
+
+*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 57103 ***
diff --git a/57103-8.txt b/57103-8.txt
deleted file mode 100644
index e76562b..0000000
--- a/57103-8.txt
+++ /dev/null
@@ -1,2921 +0,0 @@
-The Project Gutenberg EBook of Iphigeneia i Aulis, by Euripides
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
-almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
-re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
-with this eBook or online at www.gutenberg.org/license
-
-
-Title: Iphigeneia i Aulis
-
-Author: Euripides
-
-Translator: Axel Gabriel Sjöström
-
-Release Date: May 6, 2018 [EBook #57103]
-
-Language: Swedish
-
-Character set encoding: ISO-8859-1
-
-*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK IPHIGENEIA I AULIS ***
-
-
-
-
-Produced by Jari Koivisto
-
-
-
-
-
-
-
-
-IPHIGENEIA I AULIS
-
-Af
-
-Euripides
-
-
-Öfversatt och I Disputationer utgifven
-
-Axel Gabriel Sjöström
-
-
-
-
-
-Helsingfors,
-hos J.C. Frenckell & Son,
-1846.
-
-
-
-
-
-
-IPHIGENEIA I AULIS
-
-
-
-PERSONERNE.
-
-AGAMEMNON.
-GUBBEN.
-KHOREN.MENELAOS.
-KLYTAIMNESTRA.
-IPHIENEIA.
-AKHILLEUS.
-SÄNDEBUDET.
-
-
-
-AGAMEMNON.
-O gubbe, utur denna boningen
-Träd ut!
-
-GUBBEN.
- Jag träder. Hvad är ditt bestyr,
-Agamemnon, drott?
-
-AGAMEMNON.
- Hör hit!
-
-GUBBEN.
- Jag har brådt.
-Ty mig sömnlös är ålderdomen,
-Och i ögonen skarp är blicken. 5
-
-AGAMEMNON.
-Ho är stjernan, som seglar deruppe?
-
-GUBBEN.
-Seirios, nära den sjubanige
-Pleias, strålar på hvalfvet midt.
-
-AGAMEMNON.
-Ej minsta kny af fåglar hörs,
-Ej heller ur sjön, och vindarne tyst 10
-Här öfver Euripos sig laggt.
-
-GUBBEN.
-Hvi skyndar du dig ur tältet nu,
-Agamemnon, drott?
-Ännu härstädes är lugn i Aulis,
-Och orubbade murarnes vakter stå. 15
-Följ mig ditin!
-
-AGAMEMNON.
- Jag dig afundas, gubbe,
-Afundas hvarje dödlig, som ett sorglöst lif
-Okänd tillryggalägga och oberömd;
-De stora herrar ej afundas jag.
-
-GUBBEN.
-Dock _lifvets ära är i storheten_. 20
-
-AGAMEMNON.
-Men sådan ära ganska vansklig är,
-[Och ärelustan]
-Väl ljuf, men skadelig för egaren.
-Än gudarnes bud, ej tagne i akt,
-Föröda ett lif; än menniskors 25
-Meningar många
-Och vrånga det pläga förbittra.
-
-GUBBEN.
-Ej gillar jag slikt tanksätt hos en högsatt man,
-Ej till allt det goda har dig fostrat upp,
-Agamemnon, Atreus. 30
-Du glädje och sorg erfara bör;
-Ty en dödlig är du. Änskönt du ej vill,
-Blir sådan gudarnes vilja likväl.
-Du har åt dig upptändt facklans ljus,
-Och skrifver ett bref, 35
-Just det, som i handen du bär ännu,
-Samt stryker hvarenda bokstaf ut,
-Förseglar, och bryter upp igen;
-Du kastar din fackla på marken, och gjuter
-Ömniga tårar. Men allt 40
-Hvad bakvändt är utföll på din lott,
-Förutom att rasa. Hvad går åt, hvad går åt dig?
-Hvad är åfärde, åfärde med dig, min kong?
-O, välan, meddela du saken nu oss!
-Du kan tala till god och redelig man; 45
-Ty åt din gemål mig fordom Tyndareus
-Sände som hemgift,
-Och brudledsagare täcktes.
-
-AGAMEMNON.
-Åt Leda, Thestios' dotter, föddes flickor tre,
-Phoibe, och Klytaimnestra, som blef min gemål, 50
-Samt Helena, till hvilken kommo, giljande,
-De mest ansedde ynglingar från Hellas' land.
-Men svåra hotelser och ömsesidig död
-Förspordes från enhvar, som skulle korgen få.
-För fadren Tyndarens betänklig saken var, 55
-Att dottren ge, och icke ge, och huru bäst
-Han toge ödet. Nu han detta infall fick,
-Att svärja borde friarne, och handslag ge
-Hvaran inbördes, samt, med bränneoffringar,
-Ingå förbund, och heligt sig förpligta så, 60
-Att den, hvars maka blefve ungmön Tyndaris,
-Gemensamt bistå, om man henne röfvade
-Ifrån sitt hem, och drefve mannen ur dess bädd,
-Bekriga röfvarn, och hans stad med vapenmakt
-Förstöra, om den var barbarisk, om hellensk. 65
-Men när de svurit alle, rådligt Tyndareus,
-Den gamle, friarna med fyndighet besvek,
-Tillåtande sin dotter vilja en bland dem,
-Till hvilken förde Aphrodites ljufva flägt.
-Hon valde då; -- o, att han aldrig tagit mot! 70
-Menelaos. Kom så ifrän Phrygien han, som dömmt
-Gudinnorna, -- så ryktet ibland folket går --
-Till Lakedaimon, blomstrande i kläders ståt,
-Och blank af gull, och af barbarisk pyntighet;
-Och älskande den älskande, han reste bort 75
-Med röfvad Helena till Idas stall; ty hemma var
-Ej Menelaos. Se'n kring Hellas, rasande,
-Anförde han den fordna ed till Tyndareus,
-Att åt den oförrättade man lofvat hämd.
-Nu drogo således till strid Hellenerne, 80
-Med väpnad arm, och hit till Aulis' trånga pass
-Anlände de, med skepp och sköldar, och derhos
-Med hästar många, och med vagnar rustade.
-Och mig, som broder, blott för Menelaos' skull,
-De gjorde till härförare. O, hade dock, 85
-För mig, en annan vunnit slik utmärkelse!
-När hären nu församlad var, och sammanförd,
-Vi sutto, uti seglingsnöd, på Aulis' kust.
-Men Kalkhas, siaren, oss rådde, i vår nöd,
-Iphigeneia, hvilkens fader sjelf jag är, 90
-Åt Artemis att offra, som i landet bor:
-Fri segling skulle fås, och Phrygers nederlag,
-Ifall vi henne offrade, men eljes ej.
-Och jag, som detta hörde, utan omsvep, bjöd
-Talthybios, att hela hären skicka hän, 95
-Då jag ej ville egen dotter slå ihjäl.
-Dock broder min, anförande
-Att lida allt bevekte mig; då strax ett bref
-Jag skref, och skickade till Klytaimnestra bud,
-Att sända dottren hit, Akhilleus till gemål, 100
-Upphöjande den unge hjeltens värdighet
-Med tillägg, att han följer ej Akhaierna,
-Om ej från oss till Phthia han en maka för.
-Förty gehör inför gemåln blott så jag vann,
-Att jag om dottren ljög ihop ett giftermål. 105
-Vi endast kände saken bland Akhaierna,
-Jag, Kalkhas, Odysseus, Meneleos; hvad jag
-Då illa tänkte, bättre nu omskrifves här
-På detta blad, som du, i nattens skygga, mig
-Försegla och uppbryta sett, du gamle man. 110
-Välan, emottag brefvet du, och dig begif
-Till Argos! Allt hvad uppå bladen gömms,
-Allt hvad derinne skrifvet står, jag säga vill,
-Ty trogen är du mot mitt hus och min gemål.
-
-GUBBEN.
-O säg, meddela, att äfven jag må 115
-Frambära i ord hvad du skrifvit har.
-
-AGAMEMNON.
-Jag sänder, uppå mitt förra bref,
-Till dig, o dotter af Leda,
-Att du ej må akicka ditt hjertebarn
-Till Euboias buktiga tunga, 120
-Sqvalpsaknande Aulis.
-Ty vi till kommande dagar nu
-Uppskjute vår dotters bröllop.
-
-GUBBEN.
-Hur akall ej Akhilleus, gäckad på äktenskap,
-Uti det stolta sinnet, fatta harm 125
-Mot dig, och mot din gemål?
-Det förskräckeligt är. Hur menar du? säg!
-
-AGAMEMNON.
-Tomt ord, men ej sak för Akhilleus är allt,
-Som af bröllop ej vet, ej vet, hvad vi göre,
-Ej, att jag beslutit min dotter åt honom 130
-Till brudliga famntag
-Gifva, och kärlekens sambädd.
-
-GUBBEN.
-Ditt spel är nog högt, Agamemnon, drott,
-Som åt gudinnans son din dotter till maka
-Lofvande, ville för Danaer offra upp. 135
-
-AGAMEMNON.
-Ve mig, från sinnena är jag,
-O ve, jag störtar i ofärd!
-Gå derföre, bevinga din fot, och vik
-Allsicke for ålderdomen?
-
-GUBBEN.
- Jag hastar, min drott.
-AGAMEMNON.
-Ej nu vid lundernas källor du må 140
-Sätta dig ned, ej dåras af sömn!
-
-GUBBEN.
-Goda ord jag begär.
-
-AGAMEMNON.
-Öfverallt der du tager af i vägaskel,
-Se noga till, att dig icke må undgå, 145
-Framsvängande uppå snabba hjul,
-Den vagn, som bringar min dotter
-Till de Danaers skepp!
-
-GUBBEN.
-Skall så ske.
-
-AGAMEMNON.
- Ifall de afrest hemifrån,
-Och du på hitväg skulle möta dem, 150
-Vänd då tillbaka, och på betslet rör,
-Och styr till Kyklopernas jettemur!
-
-GUBBEN.
-Hur skall jag vinna tro för dessa ord,
-Säg, hos din dotter, och hos din gemål?
-
-AGAMEMNON.
-Pitschaftet gömm till denna skrifvelses sigill; 155
-Gå! Redan morgonrodna'ns sken,
-Och elden ifrån solens fyrspannsvagn
-Upplysa himlarymden.
-Grip verket an! 160
-Alldeles salig bland de dödliga,
-Och lycklig ingen var;
-Ty smärtlös är ingen född.
-
-KHOREN.
-På sanden jag vandrat hit, _Stroph._
-Och stranden af Aulis' kust, 165
-Euripos' flöden igenom
-Farande, och trånghamniga
-Khalkis lemnande, min stad
-Vid hafvet vällande vattnets fostrerska
-I herrliga Arethusa, 170
-Akhaiers här för att skåda få,
-Och Akhaiers skepplänkande årblad,
-Halfgudarnes, hvilka till Troia
-på tusen galejor
-Blondlockig drott Menelaoa, -- 175
-Makar våre det sagt, --
-Bringa, och faderbold Agamemnon,
-För att Helena återta,
-Hvilken ifrån rörömnig Eurotas
-Paris, koherden, sig fick 180
-Till gåfva utaf Aphrodite,
-Enär, vid daggiga källans rand,
-Med Hera och Pallas en tvist, en tvist
-Om fägringen Kypris hade.
-Igenom mångoffrige Artemis' 185
-Lund jag ilande kommit,
-Med kinden i purpurglöd
-Utaf ungdomelig blyghet,
-Sköldens värn, och väpnade tält
-Hos de Danaer önskande 190
-Skåda, och hästars tropp.
-Jag har sett de både Aianters hjeltepar,
-Oileus' ättling och Telamons,
-Sett Salamis' ärekrans,
-Och Protesilaos, på bänk, 195
-Med brädspelets mångtrassliga bric-
-kor förlustande sig;
-Samt Palamedes; som födde en son af Posei-
-daon, och Diomedes, för-
-tjusad af diskos' nöjen, 200
-Och bredvid Meriones Ares'
-Ättling, ett under för dödliga,
-Och honom från klippiga ön,
-Laertes' son, och derhos Ni-
-reus, bland Akhaierna skonat. 205
-Ja, äfven i fötterna vindlike
-Snabblöparen Akhilleus,
-Som är född af Thetis, och
-Kheiron fostrade upp,
-Jag såg på den kisliga 210
-Stranden löpa, i fulla vapen, fram,
-Anställande täfling i snabblopp
-Med en fyrspannsvagn,
-För att vinna sig segerpris. 215
-Men vagnåkaren ropade,
-Eumelos, Pheretiades,
-Hos hvilken de skönsta fålar jag såg,
-Gullsirade med mundlag,
-Och stungna med åkarpigg, 220
-De medlersta under sitt ok,
-Skeckar med hvitsprängdt hår,
-Linlöparne hvardera utanför,
-I buktadt språng snedgående, 225
-Eldhårige, och nederst vid oklufven hof
-Mångspräcklige, och bredvid dessa störte fram
-Peleidas uti fulla vapen, vid vagnsstoln,
-Och bredvid vagnshjulets naf. 230
-[Till skeppen många jag kommen var, _Stroph._ 1.
-Och osägeligt skådespel,
-För att qvinnoögats blick
-Mätta med ljuflig förtjusning,
-Och på högra flygeln utaf flottan låg 235
-Myrmidoners Phthiotiska här,
-I femtio väldiga skepp.
-Och som gyllene bokstamsbilder
-Nereiderna stodo att skåda, 240
-Fälttecken för Akhilleus' män.
-De Argeiers likårade skepp _Motstr._ 1.
-Lågo nära invid;
-Hvilkas härförare var Mekisteus'
-Son, som fostras af Talaos, fadren; 245
-Samt Kapaneus' son Sthenelos. Från Atthis med
-Sextio skepp låg Theseus'
-Son derinvid, som hade
-Gudinnan Pallas, i afbild, 250
-Uppå bevingad hästvagn ställd,
-Lycksamt tjertecken för sjömän.
-De Boioters flotta, af femtio _Stroph._ 2
-Hafsgalejor, jag såg,
-Med bilderverk utsirade; 255
-Kadmos dem förde an, hvars skepp en gyllene drake
-Hade i akterspegeln.
-Leitos, jordboren drott,
-Förde sjömanshären an 260
-Från det Phokiske land;
-Och Lokreusers med dem liktaliga skepp
-Oileus' ättling, som lemnat
-Berömda Thronions fäste.
-Ifrån Kyklopiska Mykenai _Motstr._ 2 265
-Sonen af Atreus rustat ut
-Etthundrade skepps församlade män.
-Derhos Adrastos var, försten, vän åt sin vän,
-Att henne; som rymt från sin hembygd, 270
-För barbarisk älskogs skull,
-Hellas vunne tillbaka.
-Och från Nestors Pylos,
-Gerenierns, jag skåda fick
-Skeppsvapen, oxfotadt att se, 275
-Grannguden Alpheios.
-Från Ainianerna tolf skepp
-Rustade voro, som drott Guneus
-Förde, och nära till dessa
-Befunnos de drottar från Elis, 280
-Som Epeier benämde allt folk.
-Eurytos var deras kong,
-Och anförde den Taphiske härn,
-Den hvitbeårade, hvars drott Meges
-Var, till Phyleus en ättelägg, 285
-Som lemnat de Ekhinadska,
-För sjömän otillgänglige öars grupp.
-Men Aias, fosterson af Salamis,
-Förente med den venstra högra flygeln. 290
-Helt nära till de yttersta galejorna
-Han hade tagit ankarplats,
-Med tolf pilsnabba skepp sig lägrande. Jag så
-Hörde och skådade
-Sjöfolkets här. 295
-Ho som bringar med honom i strid
-Barbariska lodjor,
-Ej hämtar dem åter.
-Sådan jag skåda fick
-Fiendtliga flottan, 300
-Och hvad jag hemma hörde, minnes jag
-Om hela sammanbragta hären.]
-
-GUBBEN.
-Menelaos, hvad du icke våga bordt, du vågar djerft.
-
-MENELAOS.
-Gå hän! du alltför trogen mot husbonden är.
-
-GUBBEN.
-Den skymf hvarmed du skymfar mig, gör mitt beröm. 305
-
-MENELAOS.
-Men gör du, hvad ej göras bör, du tör få stryk.
-
-GUBBEN.
-Du bör ej bryta upp det bref, jag tog emot.
-
-MENELAOS.
-Du bör ej ofärd bringa på Hellenerna.
-
-GUBBEN.
-Med andra trät; men brefvet mig behålla låt!
-
-MENELAOS.
-Jag låter icke. 310
-
-GUBBEN.
- Och ej heller släpper jag.
-
-MENELAOS.
-Med spiran ur din skalle strax jag manar blod.
-
-GUBBEN.
-Att dö för egen herre, är dock ärofullt.
-
-MENELAOS.
-Nog af! som tjenare du håller långa tal.
-
-GUBBEN.
-Ack, herre, oss sker orättvisa! Nu ditt bref,
-Bortryckande utur min hand med våld, dender 315
-O Agamemnon; vill ej mot oss öfva rätt.
-
-AGAMEMNON.
-O ve!
- Hvad är här i dörrn för väsen? hvilka ohemula ord!
-
-GUBBEN.
-Mine ord, och icke dennes, föras an med mera skäl.
-
-AGAMEMNON.
-Hvi mot honom, Menelaos, strider du, och öfvar våld?
-
-MENELAOS.
-Se oss an, att jag deraf må taga början till mitt svar. 320
-AGAMEMNON.
-Skulle jag ej öppna ögat, rädd kantänka, Atreus' son?
-
-MENELAOS.
-Ser du detta bref, de slemsta tidenders medbringare?
-
-AGAMEMNON.
-Jo, jag ser; och till en början, lemna det ur häderna!
-
-MENELAOS.
-Ej, förrn jag åt Danaer alla visat hvad der skrifvet står.
-
-AGAMEMNON.
-Vet du ock, hvad dig ej anstår veta, som sigillet bröt? 325
-
-MENELAOS.
-Ängslas skall du, när jag yppar ondt, som hemligen du gjort.
-
-AGAMEMNON.
-Hvar har du uppfångat brefvet? gudar, hvilken skamlöshet!
-
-MENELAOS.
-Väntande din dotter, om hon kommer ifrån Argos hit.
-
-AGAMEMNON.
-Höfves dig att mig bespeja? är ej detta skamlöshet?
-
-MENELAOS.
-Föll mig in, att sådant vilja: ej är jag din tjenare. 330
-
-AGAMEMNON.
-Vackert sagdt! Jag får ej vara herre uti eget hus?
-
-MENELAOS.
-Nej; ty falskhet är din tanke, nu, och förr, och framdeles.
-
-AGAMEMNON.
-Du är ganska qvick: talkunnig tunga gör förtappelse.
-
-MENELAOS.
-_Orättvist, för vänner gagnlös, vett förutan stadga är_,
-Jag dig önskar öfvertyga, och du ej i vrede, bör 335
-Stöta sanningen ifrån dig; svårt jag ej ansätter dig.
-När du fikte, Danaider att till Ilios föra an,
-Icke viljande, till skenet, men i verket, viljande,
-Minns, hur ödmjuk du dig tedde, fattande hvarenda hand,
-Hur du olåst hade dörren för hvar knekt, som ville in; 340
-Hur du gaf gehör åt alla, äfven dem, som ej begärt,
-För att genom slika fukter köpa packets hyllande?
-Men såsnart du egde makten, bytande ditt handlingssätt,
-Emot fordna vänner mera var du icke samme vän,
-Utan inlåst, otillgänglig. Bör dock en rättskaffens man, 345
-När han makten har i händer, icke byta tankesätt,
-Utan mest mot sina vänner vara tillförlitelig,
-När han mest dem gitter gagna, under egen lyckas dar.
-Detta först jag nu anmärker, der jag först dig fela såg.
-Men så fort du ländt till Aulis, jemte Allhelleners här, 350
-Du ett intet var, och skrämdes genom gudars skickelse,
-Saknande god vind till Troia. Danaïderne dig då
-Bjödo låta skeppen fara, ej i Aulis lida prack.
-Hurdan vore nu din anblick och förvirring, hade ej
-Med en här af tusen fartyg du mot Priamos befäl! 355
-Mig du frågte: hvad att göra? hvilken utväg finna nu?
-Att ej, skild ifrån befälet, du om äran miste gick.
-Se'n när, i oraklet, Kalkhas bjöd dig, för en lycksam färd,
-Artemis din dotter offra, vardt du uti själen glad,
-Lofvande, att gerna offra, och frivillig sände bud -- 360
-Tvungen må du icke säga! -- till gemåln, att skicka hit
-Dotter din, med förevändning, att Achilleus maka bli.
-Sedan, ändrande din mening, skrifver du ett annat bref,
-Att du aldrig nånsin blifver egen dotters baneman.
-Denne samme ether hörde dessa orden ur din mund. 365
-Uti statens värf har sådant många tusen andra händt:
-Verket de med kraft begynna, och gå se'n med skammen dän,
-Genom medborgsmänners vrånghet dels, och dels af eget fel,
-När de sjelfve icke gitta fylla sitt åliggande.
-Öfver olyckssälla Hellas aldramest jag suckar dock, 370
-Som mot futtiga barbarer ärnande en hjeltbragd,
-Måste låta dem få slippa hånfullt, för din dotters skull.
-_Ingen för behofvet endast gjorde jag till styresman
-Uti freden, eller kriget; höfdingen bör insigt ha
-I sitt värf; enhvar är herre, som besitter vett dertill_. 375
-
-KHOREN.
-_Det förskräckligt är, att bröder mellan hörda ord,
-Och strider uppstå, när de råka osams bli_.
-
-AGAMEMNON.
-Jag vill dig upptukta vackert, kort, och icke särdeles
-Rynka skonlöst ögenbrynen, utan helt beskedligen;
-Ty du är min bror: _rättskaffens man ock hofsam vara plär_: 380
-Säg mig, hvi du så förgrymmas, röjande en blodig blick?
-Ho gör dig förnär? hvad vill du? saknar du din äkta bädd?
-Sådan kan jag dig ej skaffa; den du egde, skötte du
-Dåligt. Jag, som intet brutit, skulle straffas för din skull?
-Qväljer dig min ärelystnad? Önskar du i armarna 385
-Sluta en behaglig qvinna, sättande allt sundt förnuft,
-Och din pligt åsido? _Sleme lustar bo i nidings bröst_.
-Om jag förr ej tänkte riktigt, men nu klokt beslutit om,
-Är jag derför galen? Heldre du, som elak maka mist,
-Och vill henne återvinna, om en gud dig lycka ger. 390
-Tyndareiska eden svoro illasinnte friarne,
-De giftsjuke. En gudinna, hoppets menar jag, ändock
-Saken mer tillvägabragte, än du sjelf med all din makt.
-Tag dem nu till hjelp, så tror jag, att du inser dårskapen;
-Ty ej tanklös är försynen, men hon finna nog förmår,
-Huru dessa eder svoros tvunget och försåtligen. 395
-Egna barn jag aldrig dräper; hvad din fördel kunde bli,
-Hämd på brottsliga gemålen, strede emot rättvisan,
-Och jag skulle nätter, dagar smälta uti tårar bort,
-Om jag laglöst och orättvist handlade mot egna barn.
-Vare detta dig nu genmäldt kort, och lätt och klarligen! 400
-Viil du dig ej väl besinna, väl jag vårdar egen sak.
-
-KHOREN.
-Ett sådant tal är olikt det, scm för en stund
-Du sade: och medrätta skonas egna barn.
-
-MENELAOS.
-O ve! jag, arme man, ej några vänner har.
-
-AGAMEMNON.
-Jo visat! om vännerna du ej förderfva vill. 405
-
-MENELAOS.
-Så visa mig, att du är född af samme far!
-
-AGAMEMNON.
-Att vishet dela, föddes jag, men dårskap ej.
-
-MENELAOS.
-Gemensam sorg med vännerna bör vännen ha.
-
-AGAMEMNON.
-Mig mana, då du handlar rätt, ej kränker mig!
-
-MENELAOS.
-Du dessa qval med Hellas icke dela vill? 410
-
-AGAMEMNON.
-En gud har krämpan öfver Hellas sändt, och dig.
-
-MENELAOS.
-Forhäf dig öfver spiran, och förskjut din bror!
-Men jag skail vända mig till andra företag,
-Och andra vänner. -- -- --
-
-SÄNDEBUDET.
- O, du Allhelleners drott,
-Agamemnon, med din dotter hit jag kommen är, 415
-Som Iphigeneia du derhemma kallade.
-Tillika följer modren, Klytaimnestra, med,
-Samt ung Orestes, att din ögonfägnad bli,
-Du som så länge borta varit hemifrån.
-Men som de långa vägen rest, vid källan nu, 420
-Den vattensköna, hvila de små föttren ut,
-De sjelfve jemte fålarna; på ängens gräs
-Jag dem bar utsläppt, att af betet mätta sig.
-Att du dem hunne ta emot, jag lupit hit
-Förut; ty hela hären vet derom, och snabbt 425
-Gick ryktet vida, att din dotter kommen är.
-Och nu till skådning skyndar hit ikapp all härn,
-För att din dotter se, ty jordens väldige
-Utmärkas och begapas ibland alla folk.
-Man spörjer: blir här bröllop af? hvad förehas? 430
-Har, längtande att dottren se, Agamemnon drott
-Hit flickan bringa låtit? Andre yttra sig:
-Åt Artemis ungjungfrun visst inviga de,
-Åt Aulis' drottning;, hvem skall henne föra fram?
-Välan, så börja du med offerkorgarna, 435
-Bekransen hufvut, och du, Menelaos, drott,
-Brudqvädet ordna, och i salarna derhos
-Vid lotospipans toner skalle föttrens dån;
-Ty denne dag vardt för prinsessan lyckosam.
-
-AGAMEMNON.
-Rätt bra och väl! men gå du in emellertid; 440
-Det öfriga, om ödet vill, sig reder nog.
-Ve mig! hvad skall jag, arme, säga? börja hvar?
-I hvilka fjettrar af nödvändighet vi snärjts!
-Emellam kom en gudamakt, som visare
-Än alla mina tankeverk dock vida är. 445
-Hur har ej ringa härkomst egna fördelar!
-För sådant folk att gråta passar ganska väl,
-Och yttra hvad som helst. För den välbördige
-Är detta oförd. Folkets högste höfvitsmän,
-Jag stolt mig känner, och är folkets slaf likväl. 450
-Förty jag blygs, att lemna tårarna sitt lopp;
-Att icke gråta, likaleds jag, arme, blygs,
-Som råkat ut för aldrastörsta olyckslott.
-Låt se alltså, hvad vill jag säga min gemål?
-Hur helsa, och med hvilket öga blicka an? 455
-Hon skapat mitt förderf, som kom okallad hit
-I förtid, uti olycksstund, hon kanske följt
-Sin dotter, för att gifta henne bort, och ge
-Det käraste, der hon mig finner ondskefull.
-Men ack, den arma jungfrun -- jungfrun, nå? -- 460
-Som mörkrets drott -- så synes det -- snart äkta skall,
-Hur jag beklagar! hon mig så anropa tör:
-O, fader, mig du dräpa vill? slikt giftermål
-Du sjelf må fira, och enhvar; som är din vän.
-Orestes, stående bredvid, skall skrika till 465
-Förståndigt, hvad han ej förstår; än är han barn.
-O ve, hur mig förderfvat denne Helenas
-Tjuf, sonen utaf Priamos, Paris, som detta gjort.
-
-KHOREN.
-Ock jag beklagar; qvinnan ifrån annor land
-Det höfs, att sucka öfver drottars olyckslott. 470
-
-MENELAOS.
-O Broder, tillåt mig ändock ett handslag få?
-
-AGAMEMNON.
-Rätt gerna; din är malten; jag en stackars man.
-
-MENELAOS.
-Vid Pelops svärjer jag, som vardt min faders far,
-Och din benämd, samt Atreus, som oss båda födt,
-Att jag vill säga dig ur hjertat redligen, 475
-Och utan allsköns arga list, mitt tankesätt.
-Enär jag såg, hur du ur ögat tårar gjöt,
-Medömkan kände jag, och sjelf brast ut i gråt,
-Och afstår nu ifrån de fordna yrkanden,
-Mot dig ej hård, och är på samma punkt, som du, 480
-Samt råder dig, att hvarken dräpa eget barn,
-Ej heller mig tillgodose; ej rättvist är,
-Att du skall sucka, medan mig allting går väl,
-Att dine dö, men mine skåda dagens ljus.
-Hvad vill jag ock? kan jag ej annan maka få, 485
-Af bästa sort, ifall jag önskar gifta mig?
-Men, störtande min egen bror, som jag ej bordt,
-Hvi skulle Helena jag föredraga, ondt for godt?
-Jag ung och dårlig var, tills, saken nära sedd,
-Jag märkte hvad det är, att dräpa egna barn. 490
-Dessutom ock miskund med olycksälla mön
-Mig påkom, då vår skyldskap jag besinnade;
-Hon håller på, att för mitt kränkta äktenskap
-Bli offer: hvad har Helena med dotter din?
-Må hären, upplöst, fara ifrån Aulis' hamn! 495
-Hör upp att fukta ögonen med tårar, du,
-Min broder, och att mana äfven mig till gråt!
-Men har du fått ett gudasvar om dotter din,
-Det mig ej röre; dig min andel skänker jag.
-Till andra tankar jag mig vändt från hårda ord, 500
-Mig skett, hvad rätt och billigt är; jag återgår,
-Att broder älska: _sådan är rättskaffens mans
-Sedvana, att han stannar vid det bästa städs_.
-
-KHOREN.
-Ditt tal är ädelt, sjelfve Tantalos, Zeus' son,
-Tillständigt; ej stamfäderne få skam af dig. 505
-
-AGAMEMNON.
-Haf tack, o Menelaos, som mot allt mitt hopp,
-Dig värdigt, har förändrat fordna tankesätt!
-
-MENELAOS.
-Igenom älskog bröder mellan alstras split,
-Och genom egennytta; men jag afsky här
-För sådant bittert inbördes förhållande. 510
-
-AGAMEMNON.
-Och mellertid jag råkat i nödvändighet,
-Att mot min dotter föra ut ett blodigt mord.
-
-MENELAOS.
-Hur så? ho skulle kunna dig dertill förmå?
-
-AGAMEMNON.Jo, hela skaran af Akhaiers krigarhär.
-
-MENELAOS.
-Ej, om till Argos henne du afsänder hem. 515
-
-
-AGAMEMNON.
-Det ena kunde hemligt ske; det andra ej.
-
-MENELAOS.
-Hur så? Man pöbeln ej förmycket frukta bör.
-
-AGAMEMNON.
-Kalkhas oraklet röjer för Argeiers här.
-
-MENELAOS.
-Ej, om han dessförinnan dör: det händer lätt.
-
-AGAMEMNON.
-Hvar siarslägt är äresjuk och ondskefull. 520
-
-MENELAOS.
-Och hvarken redlig eller nyttig någonsin.
-
-AGAMEMNON.
-Du rädes ej för det, som nu mig faller in?
-
-MENELAOS.
-Hur kan jag fatta upp den tanke, du ej sagt?
-
-AGAMEMNON.
-
-Det Sisypheiske ynglet af alltsamman vet.
-
-MENELAOS.
-Ej kan Odysseus skada dig, ej heller mig. 525
-
-AGAMEMNON.
-Han städs illfundig varit, och en packets man.
-
-MENELAOS.
-Af ärelystnad drifves han; ett stort förderf.
-
-AGAMEMNON.
-Var säker, att han uppstår bland Argeierna,
-Och ropar ut oraklet, som oss Kalkhas gaf,
-Och hur jag lofte offra, och ej håller ord, 530
-Åt Artemis min dotter. Se'n han öfvertalt
-Argeierna, att dräpa dig och mig, han skall
-Be flickan dräpa. Om jag hän till Argos flyr.
-Så komma de, att, jemte Kyklopeiska mura,
-Igrund utplundra landet, och föröda det. 535
-Så gräslig är min ofärd, ack, jag arme man!
-Och till förtviflan genom gudar bringas jag.
-En sak mig akta, Menelaos, gående
-I lägret, att ej Klytaimnestra veta må
-Härom, förrän åt mörkret jag min dotter vigt, 540
-Att jag, med minsta tårar, må olycklig bli.
-Men hållen munnen ren, I qvinnor, fremlingar!
-
-KHOREN.
-Lycksalige de, som i stilla ro, _Stroph._ 1.
-Och med äkta tro sam-
-dela kärlekens läger, 545
-I lugnet, fjerran ifrån
-Ursinnig brånads glöd! förty
-Guldlockige kärleksguden
-Sin båge spänner på tvenne sätt:
-Det ena till lifvets lycka, 550
-Till trassel det andra är.
-Jag sådant för brudsäng min,
-Skön Kypris, mig undanber.
-Förunna af fägring åt mig
-Lagom, gif kyska begär! 555
-Låt mig njuta af kär-
-leken, skild från dess öfverdrift!
-De dödliges lynne ej likadant är, _Motstr._ 1.
-Sed liknar ej sed; med denrät-
-te är lyckan säker alltid. 560
-Uppfostran och vårdad tukt
-Kraftfullt föra till dygd;
-Ty, att blygas är vishet,
-Och ljuflig förtjusning bereds,
-Då med besinning man inser 565
-Det rätta, der ryktet bringar
-Ovanskelig ära åt menskolif.
-Stort är, att efter dygden sträfva,
-Hos qvinnan, genom stilla kärlek;
-Hos mannen annorlunda deremot 570
-Ett inneboende och mångutbil-
-dadt skick ger staten mera glans.
-Du kom, o Paris, från ort, der du _Stroph._ 2
-Som herde vardt fostrad upp
-Hos mjella kalfvar på Idas berg, 575
-Der du fremmande toner, på Phrygisk flöjt,
-Efter Olympos', den fordne mästarns,
-Exempel, lockade fram.
-Jufversköna betade korna, _Motstr._ 2
-När gudinnornas dom dig förestod, 580
-Som till Hellas kallade dig
-Framför de elfenfogade palat-
-sen, der du äfven i Helenas
-Motblickande ögonklot
-Inskickade kärlek, 585
-Och sjelf af kärlek hänfördes. _Epod._
-Derför split och örlig Hellas förde jemte svärd och skepp.
-Till Troias konungaborg,
-O ve!
-Stor de stores lycka är. 590
-Sen i kongens dotter nu,
-Förstinnan Iphigeneia,
-Samt Tyndareus', Klytaimnestra,
-Hur från de stora ledande sin ätt,
-Oändlig lycka de uppnått! 595
-De mäktige gudar bringa sällhetens lott
-Åt osalige menniskornas slägt,
-[Här stannom, Khalkis' döttrar och fosterbarn,
-Och drottningen hjelpom ur vagnen ned, --
-Att hon ej faller, och stöter sig, -- 600
-Glädtigt med händer och hjertlig vård,
-Att ej, nykommen, hon skrämmer sig,
-Agamemnons ärade dotter!
-Ej oro, ej heller förskräckelse
-Hos de Argeiska. 605
- Väninnor, väninnor, vi väcka må!]
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Vi räkne detta oss till lyckligt förebud,
-Påpassligheten och den varma helsningen;
-Och hopp jag hyser derför, att till godt förbund
-Jag brud medbringar. Derför nu ur vagnarna 610
-Utstyrseln bären, som åt flickan jag har med,
-Och bringen allt rätt omsorgsfullt i vårt gemak!
-Men du, miu dotter, lemna vagn och fålar strax.
-Och stig med tjusande och späda foten ut.
-Och J, småjungfrur, henne uti armarna 615
-Mottagen och ur vagnen beledsagen hän!
-Mig äfven någon låne stödet af sin hand,
-Pådet jag sitsen här må kunna lemna väl!
-Och framför redet ställen eder, somlige;
-Ty obevekligt skrämmande är hästens blick. 620
-Och denne gosse, konung Agamemnons son,
-Orestes, tagen mot, mitt lilla stackars barn.
-Du sofver, trött af raska åkningen, mitt guld?
-I lycklig stund, till systers brudsång vakna upp,
-Ty sjelf af ädel börd, du svåger blifva skall 625
-Jemväl åt tapper man, Thetis' gudlike son.
-Kom, dotter, kom och sätt dig vackert vid min fot,
-Hos moder din, Iphigeneia, och mig gör
-Bland dessa fremlingar afundsamt lyckelig,
-Och helsa äfven fader din, som nalkas oss! 630
-O du, min högsta vördnad, Agamemnon drott,
-Vi kommit, icke ohörsammande ditt bud.
-
-IPHIGENEIA.
-O moder, strax jag springer fram -- blif icke ond! --
-Och sluta vill mitt bröst intill min faders bröst.
-Jag längtar, fader, till din barm, framspringande, 635
-Att efter många dars förlopp, mig trycka få.
-Ty jag din anblick saknar. O, blif icke ond!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Gör, dotter, som du vill; städs var du faderkär
-Mer än de andra barn, som jag till verlden bar.
-
-IPHIGENEIA.
-Min far, hur gerna jag dig ändtlig återser! 640
-
-AGAMEMNON.
-Och far din dig; det har du lika sagt för två.
-
-IPHIGENEIA.
-Hell dig! haf tack, att hit du låtit hämta mig!
-
-AGAMEMNON.
-Jag vet ej, hvad jag svara må dertill, mitt barn.
-
-IPHIGENEIA.
-O ve!
-Du skådar mig ej lugnt, som du så gerna ser.
-
-AGAMEMNON.
-_Bekymmer många har en kong och höfvitsman_. 645
-
-IPHIGENEIA.
-Dröj nu hos mig, och vänd dig till bekymren ej!
-
-AGAMEMNON.
-Hos dig ju endast är jag nu, ej annorstäds.
-
-IPHIGENEIA.
-Sänk ögonbrynet, och mig skänk en vänlig blick!
-
-AGAMEMNON.
-Se, åt din anblick glad jag är, så glad, mitt barn!
-
-IPHIGENEIA.
-Och tårar gjuter, du ur ögonen likväl? 650
-
-AGAMEMNON.
-Oss varder lång frånvarelsen, som förestår.
-
-IPHIGENEIA.
-Jag vet ej, hvad du säger, vet ej, bäste far.
-
-AGAMEMNON.
-Klokt är ditt tal, och väcker min medömkan mer.
-
-IPHIGENEIA.
-Oklokt jag tala vill, blott jag kan fägna dig.
-
-AGAMEMNON.
-O ve, ej tiga gitter jag, men prisar dig. 655
-
-IPHIGENEIA.
-Blif, fader, du här hemma qvar hos dina barn!
-
-AGAMEMNON.
-Jag ville väl; då jag ej kan, det grämer mig.
-
-IPHIGENEIA.
-Må alla spjut forgås, och Menelaos' harm!
-
-AGAMEMNON.
-Förut skall, hvad min ofärd gjort, ock andras bli.
-
-IPHIGENEIA.
-Hur mjcken tid du borta dröjt i Aulis' hamn! 660
-
-AGAMEMNON.
-Mig hindrar något, att affärda härn, ännu.
-
-IPHIGENEIA.
-Hvar säger man de Phryger bo, min bäste far?
-
-AGAMEMNON.
-Der Paris aldrig, son till Priamos, bordt bo.
-
-IPHIGENEIA.
-Du reser då långt bort, min far, och lemnar mig?
-
-AGAMEMNON.
-Dig, dotter, samma förestår, som fader din. 665
-
-IPHIGENEIA.
-O ve!
-Ack, om för oss det ginge an, att jag far med.
-
-AGAMEMNON.
-Du ock skall resa dit, der du din fader minns.
-
-IPHIGENEIA.
-Skall jag med modren, eller ensam, segla hän?
-
-AGAMEMNON.
-Helt ensam, ifrån fader skild, och ifrån mor.
-
-IPHIGENEIA.
-Du vill väl icke flytta mig till annat hem? 670
-
-AGAMEMNON.
-Tyst -- tyst! den saken icke flickor veta må.
-
-IPHIGENEIA.
-Från Phryger hasta, när du allt bestyrt, min far!
-
-AGAMEMNON.
-Ett offer offra dessförinnan bör jag här.
-
-IPHIGENEIA.
-Vid offer bör man ta i akt hvad heligt är.
-
-AGAMEMNON.
-Det får du se; ty du vid vigvattnet skall stå. 675
-
-IPHIGENEIA.
-Kring altaret vi skole khorer ställa, far?
-
-AGAMEMNON.
-Mer afuudsvärd än jag är du, som intet vet.
-Gå in i salen, för att ses af flickorna,
-Se'n du mig gett en bitter kyss, samt handslag med,
-Du, som sålänge nödgas bo från fader skild! 680
-Ack fagra bröst, och kinder, o, du blonda hår,
-Hur tung för eder vorden är de Phrygers stad,
-Samt Helena!... Jag slutar här; en brådskad dagg
-Ur ögonen mig qväljer, då jag nalkas dig.
-Träd i gemaket! Dig om ursäkt beder jag, 685
-O Ledas dotter, om jag är förmycket rörd,
-När till Akhilleus jag min dotter gifter bort:
-Ett lyckosamt parti, som sårar mellertid
-Föräldrarna, enär till annor hus en far,
-Som mycket lidit, nu sin dotter lemnar ut. 690
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Så oklok är ej jag; och var du viss derom,
-Att jag hörsammar, utan dina lärdomar,
-När jag, vid bröllopssånger, följer dotter ut;
-Men landets sed med hennes ålder stämmer in.
-Hans namn jag vet, åt hvilken du vår dotter loft; 695
-Nu vill jag veta, af hvad slägt och land han är.
-
-AGAMEMNON.
-Aigino dotter var till fadren Asopos.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Och henne äktade en dödlig, eller gud?
-
-AGAMEMNON.
-Zeus sjelf, och födde Aiakos, Oinonas drott.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-
-Ho var den son, som ärfde Aiakos' palats? 700
-
-AGAMEMNON.
-Det Peleus var, och Peleus Nereus' dotter fick.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Gaf guden, eller tog han emot gudars råd?
-
-AGAMEMNON.
-Zeus talman var, och fadren sjelf biföll dertill.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvar höll han bröllop? monne i hafssvallningen?
-
-AGAMEMNON.
-Der Kheiron uppå Pelions helga höjder bor. 705
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Der kertaureiska slägtet sägs sin bostad ha?
-
-AGAMEMNON.
-Der firade drott Peleus' bröllop gudarne.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Thetis har fostrat, eller fadren, Akhilleus?
-
-AGAMEMNON.
-Kheiron, att han ej skulle lära dårars sed.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ack!
-Vis fostraren; men han, som gaf, än visare. 710
-
-AGAMEMNON.
-En sådan man nu blifva skall ditt barns gemål.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ej tadelvärd; men hvar i Hellas finns hans stad?
-
-AGAMEMNON.
-I Phthias bygder, vid Apidanos flodens strand.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Dit skall han då min unga jungfru föra hän?
-
-AGAMEMNON.
-Detder skall bli hans sak, enär han flickan fått. 715
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Dem önskas lycka. Men hvad dag sker bröllopet?
-
-AGAMEMNON.
-När månens lyckosama krets i fyllet står.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Har väl förlofningsoffret re'n gudinnan fått?
-
-AGAMEMNON.
-Det reder jag, och är med saken sysselsatt.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Och sedan vill du gifva bröllopsmåltiden? 720
-
-AGAMEMNON.
-Först offret offra, som jag bör, åt gudarna.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvar skole vi ge qvinnorna ett festgelag?
-
-AGAMEMNON.
-Här invid de Argeiers aktergranna skepp.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Bra, och nödvändigt; men bidrag ock du dertill!
-
-AGAMEMNON.
-Vet du, o qvinna, hvad som göras bör? lyd mig! 725
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvad vore det? -- att dig hörsamma är jag vand.
-
-AGAMEMNON.
-Vi äre äfven der, hvarest brudgumen är.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-J, utan modren gören hvad jag göra bör?
-
-AGAMEMNON.
-Med Danaïders hjelp bortgifte dottren vi.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Men jag, hvar bör jag vistas då emellertid? 730
-
-AGAMEMNON.
-Res du till Argos, och tag vård om flickorna!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Min dotter lemnande? och hvem bär facklan då?
-
-AGAMEMNON.
-Jag sjelf har ljuset, såsom vid ett bröllop höfs.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-
-Så är ej seden; men du ringa aktar det.
-
-AGAMEMNON.
-Dig passar ej, att vistas här i härens stoj. 735
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Det passar, att en mor bortgifter dotter sin.
-
-AGAMEMNON.
-Och att ej flickor ensame i gården bo.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-I säkra jungfruburen väl bevakas de.
-
-AGAMEMNON.
-Mig lyd!
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Nej, vid argeiska gudadrottningen!
-Gå du, och handla utomhus; jag inomhus 740
-Bestyr om det, som kommer unga brudar till.
-
-AGAMEMNON.
-Ve mig, som fruktlöst kom, bedragen i mitt hopp,
-Att fjerran sända från min åsyn min gemål!
-Jag smider ränker, och emot de käraste
-Uttänker knep, besegrad öfverallt likväl. 745
-Med fågelsiarn Kalkhas jag emellertid
-Om hvad är guden kärt, och mig ej lyckosamt
-Vill gå, att undersöka nu, os Hellas' qval.
-_Den vite mannen i sin gård besitta bör
-God och rättskaffens maka, eller ogift bli_. 750
-
-KHOREN.
-Komma till Simoeis, och _Stroph._
-Silfverhvirflarna skall
-Helleners samtlige här,
-Både med sköldar och med skepp, 755
-Till Ilios, och till Troias
-Phoibeiska bygder,
-Der om Kassandra jag hört har,
-Att hon slänger de blonda flätor kring,
-Med lagrens friskgrönskande krans
-Smyckad, hvar gång desa guds 760
-Orakelfläktning förspörjs.
-Stå skola på Pergamos borg, _Motstr._
-Och Troias murar omkring
-Troer, då kopparsköldad Ares
-På sjön, och uti skönstammiga skepp 765
-Sig närmar med rodd
-Simuntiska flodens bädd,
-För att de i ethern boende, två
-Dioskurers syster, Helena,
-Bringa ur Priamos' borg, 770
-Till Hellas' jord, medelst Akhaiers
-Lansmödande sköldar och kastspjut.
-Men Pergamos, Phrygers stad, _Epod._
-Samt stenmurade tornen han
-Kringskansar med blodig strid, 775
-Afmejade hufvun i mängd
-Släpande genom Troias stad,
-Som han igrund förstör;
-Månggråtiga flickorna gör han,
-Samt Priamos' maka jemväl. 780
-Men Helena, dottren af Zeus,
-Månggråtig, skall lära sig inse,
-Att sin make hon svikit. Ej mig,
-Ej heller mine barns barn, 785
-Den tanke må falla in,
-Hvilken månggyllene
-Lydinnor, och Phrygers gemåler
-Kasta vid väfstoln fram,
-Till hvarandra ordande så: 790
-Ho vill skönflätiga håret mig,
-Att till ömkelig bågsträng snos,
-För härjad fosterbygd, afhösta nu?
-Din skulden är, långhalsige svanens dotter;
-Om sann är sägen, 795
-Att Leda sig hängaf
-Åt vingade fågeln, då
-Zeus bytte sin gudagestalt;
-Eller om ock, på Pieriska blad,
-Dikten till menskorna slikt
-Eljes burit och obetänkt. 800
-
-AKHILLEUS.
-Hvar är Akhaiernes härförare, monn tro?
-Hvem säga vill bland tjenarne, att Peleus' son,
-Akhilleus, söker honom uti portarna?
-Med lika lott vi dröje ej vid Euripus;
-Ty andre bland oss, frie än från äktenskap, 805
-Och lemnande derhemma toma boningar,
-På strändren sitta; andre redan make ha,
-Och barn: så våldsam kärlek Hellas öfverkom
-Till detta härtåg, icke utan gudars råd.
-Jag derför tolka måste min rättvisa sak; 810
-Men för sig sjelf en annan orde, om han vill.
-Ty lemnande Pharsalos' jord och far Peleus,
-Jag bidar här, vid mager fläkt från Euripus,
-Och hejdar Myrmidonerna, som tränga på,
-Samt säga städs: Akhilleus, o, hvi dröje vi? 815
-Hur länge bör vår väg till Ilios mätas än?
-Gör hvad du gör, och hvarom ej, för hären hem,
-Och bida ej Atreidens dröjsmål längre ut!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-O son utaf Nereiden, hörande ditt tal
-Derinnifrån, framför min boning träder jag. 820
-
-AKHILLEUS.
-Ack, höga blygsamhet! hvem tro den qvinnan är,
-Som framfor mig jag skådar, dejlig till gestalt?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ej under, att du mig ej känner, som förut
-Du aldrig sett, och din försynthet prisar jag.
-
-AKHILLEUS.
-Ho är du, och hvi kom till Danaïders här 825
-Du, qvinna, hit bland män, med sköld beväpnade?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jag Ledas dotter nämns, och Klytaimnestra är
-Mitt namn, och min gemål är Agamemnon drott.
-
-AKHILLEUS.
-Ikorthet bra du lemnat svar på hufvudsak.
-Mig skamligt är, att vexla ord med qvinnorna. 830
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Blif qvar! hvi rymmer du? och foga hand i hand
-Med mig, till lycklig början af ett giftermål!
-
-AKHILLEUS.
-Hvad säger du? jag hand med dig? jag aktar mer
-Agamemnon, än att komma vid hvad mig ej höfs.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Visst höfves det, emedan du min dotter dock 835
-Skall äkta, du Nereidens, hafsgudinnans, son.
-
-AKHILLEUS.
-Hvad bröllop, qvinna, menar du? jag blir helt stum
-Blott du ej stemplande hopsmider sådant tal?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hos alla medföddt är, att vörda vännerna,
-De nya, när de skåda dem, i friarvärf. 840
-
-AKHILLEUS.
-Jag till din dotter, qvinna, aldrig friade,
-Ej heller ha Atreider talt om giftermål.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvad är dethär? nu åter öfver mina ord
-Du undre; ty ditt tal för mig är underbart.
-
-AKHILLEUS.
-Så gissa då; att gissa oss gemensamt är; 845
-Ty ingendera ljuge vi dock troligtvis.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Går detta ej förlångt? Jag stiftar äktenskap,
-Som, tycks det, icke finnes till: jag blygs derför.
-
-AKHILLEUS.
-Kanhända har man drifvit gäck med mig och dig.
-Men slå ur hågen sådantder, och bry ej om! 850
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Farväl! Ty aldrig mera möter jag din blick,
-Jag, ljugarinna, som har lidit oförskyldt.
-
-AKHILLEUS.
-Dig lemnas samma svar af mig; nu din gemål
-Jag går att söka inne i palatset strax.
-
-GUBBEN.
-Fremling, Aiakos' ättling, bida, att jag språka får med dig! 855
-Dig, gudinnans son, jag menar, och dig, Ledas dotter, med.
-
-AKHILLEUS.
-Hvem ur öppna dörren ropar? huru rädd han ropar oss!
-
-GUBBEN.
-Tjenare; dermed ej prunkar jag; ej ödet det medger.
-
-AKHILLEUS.
-Hvilkens? min ej; Agamemnon har jag ej att skaffa med.
-
-GUBBEN.
-Hennes, som står der, en gåfva af dess fader Tyndareus. 860
-
-AKHILLEUS.
-Se, jag stannar; låt nu höra, hvarför du mig ropar an.
-
-GUBBEN.
-Stån J begge helt allena framför dessa portar nu?
-
-AKHILLEUS.
-Tala! ensame vi äre; och ur kongahuset träd!
-
-GUBBEN.
-Slump, och du, min goda vilja, rädda dessa som jag vill!
-
-AKHILLEUS.
-Detta tal åt framtid syftar, och farhåga innebär. 865
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Vid ditt handslag, bida icke, om du något säga vill!
-
-GUBBEN.
-Vet du, hvem jag är, och huru god mot dig och dina barn?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jo, jag vet, att du är gammal tjenare uti mitt hus.
-
-GUBBEN.
-Samt, att mig, bland brudegåfvor, mottog Agamemnon drott.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Du med mig till Argos lände, och var alltid sedan min. 870
-
-GUBBEN.
-Ja, och emot dig välvillig, mindre mot din man jag är.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Låt då nu omsider veta, hvad du har, att säga oss.
-
-GUBBEN.
-Med sin egen hand din dotter ärnar fadren slå ihjäl.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Huru? sådant tal jag afskyr; gubbe, du från vettet är.
-
-GUBBEN.
-Med sitt svärd den arma flickans hvita hals afhugger han! 875
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ve mig, arma! är min make vorden så vansinnig nu?
-
-GUBBEN.
-Ganska klok, men mot din dotter, och mot dig han vrångsinnt är.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-På hvad skäl? ho är den niding, som har intalt honom slikt?
-
-GUBBEN.
-Ett orakel, säger Kalkhas, att krigshären sluppe hän.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvart? -- Jag arma, och den arma, som dess fader dräpa vill! 880
-
-GUBBEN.
-Hän till Troia. Menelaos återfår så Helena.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Så af vår Iphigeneia Helenas hemfärd beror?
-
-GUBBEN.
-Allt du vet: din dotter ärnar fadren offra Artemis.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvad var menadt med det bröllop, som mig förde hemifrån.
-
-GUBBEN.
-Att du skulle bringa gladlig dottren, som Akhilleus' brud. 885
-
-KLYTAIMNESTRA.
-O min dotter, till din ofärd du har kommit, och din mor.
-
-GUBBEN.
-Jemmerligt J liden båda: djerft var Agamemnons dåd.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jag förgås, jag arma; ögat gömmer icke tåren mer.
-
-GUBBEN.
-Derest bittert är att gråta, när man mister sina barn.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Du o, gubbe, säg dock, hvadan du allt detta vet och hört? 890
-
-GUBBEN.
-Jag ett bref dig skulle bringa till det förra, som han skref.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Bjöd deri han, eller nekte, föra dottren hit till död?
-
-GUBBEN.
-Icke bringa; ty din make var då vid sitt fulla vett.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Då du hade brefvet, hvarför gaf du det då icke mig?
-
-GUBBEN.
-Menelaos tog det från mig. Han är dessa fasors skuld. 895
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ättling af Nereiden, Peleus' son, förstår du saken nu?
-
-AKHILLEUS.
-Jag har hört, hur du är osäll, och det tager jag ej lätt.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Dotter min de ärna dräpa, med ditt bröllop i försåt.
-
-AKHILLEUS.
-På din make jag förargas, och så enkelt det ej tar.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jag ej derföre bör blygas, att knäböja vid din fot, 900
-Dödlig för den gudaborne; ty på hvad högmodas jag?
-Mera bör för hvem jag göra, än för egen dotter min?
-Ack, gudinnas son, beskärma mig uti olyckans stund!
-Värna henne, som din maka nämdes, fruktlöst; men ändock
-Kransande jag förde henne, för att blifva din gemål, 905
-Som jag nu, att slagtas, följer. Dig till nesa lända skall,
-Värnar du ej henne; anskönt ej i äktenskap förent,
-Hette du den arma jungfruns hulde make mellertid.
-Vid ditt skägg, och vid ditt handslag, vid din mor jag manar dig;
-Ty ditt namn mig gjort olycklig, som mig äfven rädda bör; 910
-Annat altare ej eger jag, att fly till, än ditt knä.
-Ingen vän mig nära bidar; Agamemnon har du hört,
-Huru rå han är och vågsam; qvinna, som du skådar, kom
-Jag till härn af tygellösa, och till brott forvägna män,
-Dock rättskaffens, när de vilja. Om du vågar sträcka hand, 915
-Mig till bistånd, är jag räddad; eljes jag förlorad är.
-
-KHOREN.
-_Föräldrakänslan mäktig är, och kärleksvarm,
-Och egna barn försvarar hvar med mund och arm._
-
-AKHILLEUS.
-Mitt stolta sinne lyftar sig mot högre rymd,
-Men vet ändock, att smärtas i olyckorna, 920
-Och lagom fröjdas, då när vinden blåser god.
-Ty välbetankte äro slike dödlige,
-Att, med besinning, lefva hela lifvet rätt.
-_Ibland är ljuft, att ej förmycket vara klok,
-Ibland är gagneligt, att ega visheten_. 925
-Jag, fostrad upp uti försyntaste mans hus,
-I Kheirons, har mig lärt de enkla tankesätt
-Atreiderna, om de oss föra riktigt an,
-Jag lyda vill; om icke rätt, ej lyder jag.
-Men der i Troia, städse min sjelfständighet 930
-Bevisande, jag tjenar Ares hvad jag kan.
-Och dig, som grymt af dina aldrakärsta led,
-Så mycket som uträttas får af ynglingen,
-Med mitt medlidande jag hjelpsamt värna vill.
-Ej nånsin skall din dotter dräpas af sin far, 935
-Se'n mig hon lofvats; ty i sina snaror ej
-Din make någonsin skall snärja min person;
-Förty mitt namn, om ock han icke höjde svärd,
-Din dotter dräpa skall, och orsak är dertill
-Din make. Ren är icke mera min person; 940
-Om genom mig förstöres och mitt giftermål
-Den ungmö, som odrägeligt och mycket led,
-Misshandlad så förvåningsvärdt och oförskyldt
-Jag vore bland Argeier aldrasämste man,
-Samt intet värd, och Menelaos kärnekarl, 945
-Jag vore icke Peleus' son, men nidingens,
-Ifall mitt namn ett mordskäl blir åt din gemål
-Vid den uti hafsböljorna uppfostrade
-Nereus, gudinnan Thetis', far, och min morfar,
-Skall ej sin dotter komma vid Agamemnon drott, 950
-Nej, icke dess lillfinger ens, ej mantelfåll,
-Ty eljes Sipylos, barbarers gränsort, hete stad,
-Der desse höfvitsmän sin härkomst begge ha,
-Och Phthias namn ej mer må spörjas någonstäds.
-Men med vigvatten bittert börja skall och mjöl 955
-Spåmannen Kalkhas. _Hvad monntro en spåman är?
-Den litet sannt, men mycket lögner talar ut
-Påmåfå; och när det ej träffar går sin kos_.
-Ej tusen flickor, för att sig en make få,
-Min hand och bädd begära, såsom blifvit sagdt; 960
-Men mig med öfvermod bemött Agamemnon drott.
-Sjelf hade han begära bordt mitt namn af mig,
-Att dottren locka; men om Klytaimnestra helst
-Jag öfvertalt, att gifva dottren åt en man,
-Jag henne skänkt Hellenerna, ifall deraf 965
-Berodde färden hän till Ilios. Jag icke nekt,
-Att, från min sida, understödja allmänt väl.
-Nu är jag intet: _af härföraren beror
-Så lätt, att handla, och att icke handla rätt_.
-Snart vet mitt svärd, som, förrän jag mot Phrygerna 970
-Uttågar, jag befukta vill med mord och blod,
-Om dotter din mig någon här fråntaga skall.
-Var derför lugn: en väldig gud för dig jag här
-Uppträdt, ännu ej gud, men likväl framdeles.
-
-KHOREN.
-Hvad dig är värdigt, Peleus' son, du ordat nu, 975
-Samt hafsgudinnan, vörnadsvärda moder din.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ack!
-Hur skall jag prisa dig med ord, förmycket ej,
-Och ej förlitet, att din ynnest ej förspills?
-Rättskaffens männer, som berömmas, på visst sätt 980
-Berömmarn hata, om han nyttjar öfverdrift.
-Ock blyges jag, att komma fram med jemmerord,
-Då jag är sjuk, men du från mina krämpor fri.
-Ett svepskäl har, ehuru han från fjerran är,
-En redlig man, att hjelpa de olyckliga. 985
-Förbarma dig! ty jemmerligt jag lidit har,
-Som trodde först, att du min svärson skulle bli,
-Och hyste dårligt hopp; nu kunde ganska lätt
-Min dräpta dotter för din framtids giftermål
-Jertecken blifva, som du bör dig akta för.
-Men väl du början talade, och slutet väl; 990
-Ty blott du endast vill, så blir min dotter frelst.
-Bör hon, bönfallande, omfatta dina knän?
-Det ojungfruligt vore; men om dig så syns,
-Hon med otvunget öga blygsam komma skall;
-Kanske, fastän hon borta är, jag vinner det? 995
-
-AKHILLEUS.
-Hon stanne inne; ty det sker af blygsamhet.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Så mycket möjligt är, hon bör sig blygt bete.
-
-AKHILLEUS.
-Du hvarken bör din dotter bringa för min
-Ej heller vi blottställa oss för dårlig skymf:
-_Ty talrik krigshär, ifrån hembekymmer fri, 1000
-Plär älska slema samtal och vanhedrande_
-Bönfallande, J kommen dock till samma mål,
-Som om du icke alls bönföll; min hufvudsak
-Är, att ifrån olyckorna aflägsna er.
-När ett du hört, vet, att jag icke ljuga skall: 1005
-Ty om jag ljuger, och bedrägligt sviker er,
-Då må jag dö, men icke, om jag räddar mön.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Dig ske allt godt, som lisar de olyckliga!
-
-AKHILLEUS.
-Så hör då nu, att saken sig anordne väl!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvi säger du mig detta? dig jag lyda bör. 1010
-
-AKHILLEUS.
-Intal om fadren, att han bättre tankar får.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Han elak är, och fruktar hären särdeles.
-
-AKHILLEUS.
-Men skäl emellertid ju öfvervinna skäl.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Mitt hopp är iskallt; säg dock, hvad jag göra bör!
-
-AKHILLEUS.
-Bed bonom först, att icke döda dotter sin; 1015
-Men om han sätter sig emot, kom då till mig!
-Ty om han dig tillviljes gör, behöfs ej min
-Bemedling alls, och räddningen är genast gjord;
-Men jag skall vara bättre stämd emot en vän.
-Ej heller hären mig skall förebrå, om jag 1020
-Med skäl uträttar saken heldre än med våld.
-Är detta väl bestyrdt; det fröjdar vännerna,
-och dig, fastän det utan all min åtgärd sker.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Klokt är ditt tal. Här måste göras, som du vill.
-Men om jag ej uträtta kan hvad jag begär, 1025
-Hvar skall jag åter råka dig? hvart stackare
-Väl gå, att söka upp den hand, som hjelper mig?
-
-AKHILLEUS.
-Vi äre dine väktare, der det behöfs,
-Så att dig ingen varsnar, när du uppskrämd går
-Igenom krigshärn; ej du bringe fadrens hus 1030
-Påskam; ty Tyndareus förtjente sannerlig
-Ej elakt rykte; stor han är bland Hellas' folk.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Rätt så! gå du förut; jag måste lyda dig,
-Om gudar finnas, skall rättrådig man, som du,
-Upphinna målet; hvarom ej, hvi äflas då? 1035
-
-KHOREN.
-Hvad bröllopsqväde ur Libysk flöjt, _Stropk._
-Samt från dansälskelig Kithara,
-Och utur rörfogade Syrin-
-ger uppstämde sitt ljud,
-När på Pelions berg skönflätige 1040
-Pierider, vid gudarnes måltid,
-Med guldsandulade foten,
-Stampande takt mot mark,
-Till Peleus' bröllop kommo,
-Med melodiska toner Thetis och Aiakidas, 1045
-På Keutaurers berg låfsjungande,
-Uti Peliadiske landen!
-Men Dardanidas, för Zeus'
-Läger en ljuf klenod, 1050
-I kraterers gyllene skålar
-Hämtade nektarns skatt,
-Den Phrygiske Ganymedes.
-Bredevid hvitglänsande
-Sanden sig svängande 1055
-Femtio flickor i khordans,
-Nereus' bröllop begingo.
-Med gnistrande facklor och kransadt hår _Motstr._
-Hästbetande skaran kom
-Af Keutaurer, till gudarnes 1060
-Måltid och Bakkhos' pokal.
-Men högt utropade: dotter af Nereus!
-De Thessaliska flickor; och verldens ljus,
-Spåguden Phoibos, och han, som sångmörs'
-Slägtledningar vet, 1065
-Kheiron uppnämnde honom,
-Som med Myrmidoners lansväpnade sköldmän
-Skall komma, att Priamos' stolta
-Jord föröda med eld, 1070
-Kring kroppen med gyllene,
-Hephaistosarbetade vapen
-Omvärnad, en gåfva utaf
-Gudinnan sin moder
-Thetis, som honom födt hade 1075
-Lycksalig. De gu-
-dar då den faderherrliga,
-Första Nereidens bröllop,
-Och Peleus' högtid firade,
-Men på ditt lockiga hufvud en krans _Epod._ 1080
-Skola Argeierna lägga, liksom på skäckig,
-Utur klippgrottornas natt
-Utkommande, än oskärad hind,
-Blodande, Iphigeneia, din hals,
-Din, som ej vuxit upp vid herdepipan, 1085
-Eller vid herdarnes sus och dus,
-Utan en Inakhos' ättling till brud
-Af din moder bildades.
-Hvad har väl blygsamheten,
-Eller dygden, i anlete röjd, 1090
-För kraft numera i verlden?
-Här gudlösheten är vorden
-Mäktig, och dygd dere-
-mot af dödliga hånas,
-Och lagbrott vinner lag, 1095
-Och ej dödlige samfält lägga sig vinn,
-Att ej drabbe dem gudars hämd.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jag gått ur huset, för att söka min gemål,
-Som lemnat det, och redan länge borta är;
-I tårar är beklagansvärda dotter min, 1100
-Och jemmersuckar följa vexelvis hvaran,
-Se'n hon om mordet hört, som reds af hennes far.
-Jag ögat haft på honom, som der nära går.
-På Agamemnon, som rätt snart mot eget barn
-Befinnas skall, föröfvande ett nidingsverk. 1105
-
-AGAMEMNON.
-Dig, Ledas dotter, lempligt just jag utomhus
-Får råka, för att, skild från jungfrun, säga ord,
-Som icke anstå höra den, som giftas skall.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvad är det, hvartill läglighet erbjudes dig?
-
-AGAMEMNON.
-Låt dottren följa ut ur huset med sin far! 1110
-Vigvatnet redan färdigt står och välbereddt,
-Samt offermjöl, att kastas uti reningseld,
-Och qvigor, till att slaktas före bröllopet
-Åt Artemis, och flåsa ut sin svarta blod.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-I dina ord du talar väl, men gerningen 1115
-jag vet ej, under hvilket namn jag gilla skall.
-Kom ut, min dotter; ty du känner, hvad din far
-Nu förehar; tag under kappan, och led ut
-Orestes, lilla stackars brodren din, mitt barn!
-Der är hon redan, och hörsammar dina bud; 1120
-Det öfriga för henne och för mig jag säga vill.
-
-AGAMEMNON.
-Mitt barn, hvi gråter du, och ser ej gladt på mig,
-och fäller ögat ned till jord, med manteln täckt?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-O ve!
-Hvar skall till dessa mina qval jag början ta?
-Ty alla kan jag ställa i det första rum, 1125
-Samt i det sista, ock det medlersta jemväl.
-
-AGAMEMNON.
-Hvad är dethär? J alla kommit på ett ut,
-Med idelig förvirring blott och uppskrämd blick.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Säg mig uppriktigt, make, hvad jag spörjer dig!
-
-AGAMEMNON.
-Uppmaning ej behöfves alls; jag spörjas vill. 1130
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Din dotter ärnar du och min nu slå ihjäl?
-
-AGAMEMNON.
-O ve!
-Den arma menar du, misstänksam utan skäl.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Var lugn,
-Och svara på min första fråga om igen!
-
-AGAMEMNON.
-Om du mig rimligt sporde, finge du slikt svar.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ej annat spörjer jag, och annat icke säg! 1135
-
-AGAMEMNON.
-Du höga skickelse, och mine ödens gud!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Och mine, hennes: en de tre olyckliges.
-
-AGAMEMNON.
-Hvari har man dig kränkt?
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Derom mig spörjer du?
-Ditt fina infall utan allsköns finhet är.
-
-AGAMEMNON.
-Jag är förlorad, och förrådd min hemlighet. 1140
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Allt känner jag, och hört hvad du mig göra tänkt,
-Och just din tystnad utgör din bekännelse,
-Och täta suckar; bry ej om, att säga mer!
-
-AGAMEMNON.
-Se, jag vill tiga, hvarför skulle fräckheten,
-Att tala lögn jag lägga till vårt olycksmått? 1145
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Så hör mig då! Jag saken klart framställa vill,
-Och icke mer begagna gåtors slingringar.
-Först således, för att dig först det förebrå,
-Har du mig äktat mot min vilja, och med våld,
-Se'n Tantalos, min förre man, du mördade, 1150
-Och med ett dråpslag slog ihjäl mitt arma barn,
-Från modersbröstet slitande med våldsamhet.
-Men Zeus' två söner, mine bröder begge två,
-Med hästar ståtande, anföllo sedan dig,
-Tills gamle fadren Tyndareus dig räddade, 1155
-Tillfota fallen, och du återvann min bädd.
-Försonad sedan -- som du skall intyga sjelf --
-Mot dig och gården vankfri qvinna städs jag var,
-I kärleksvärfven sansad, och förkofrande
-Ditt hus, så att du kunde alltid träda glad 1160
-Inunder eget tak, och lycklig vandra ut.
-_Högst sällsynt fångst för mannen är, att bra gemål
-Sig vinna; men på dåliga är ingen brist_.
-Jag denne son har födt åt dig samt döttrar tre,
-Af hvilka en du ömkligt mig beröfva vill. 1165
-Ifall man sporde, hvi du henne dräpa tänkt,
-Säg, hvad du svarte, eller svarar jag för dig?
-Att Menelaos Helena må återfå: en vacker sed,
-Att brottslig qvinna lösa fri med eget barn.
-Det ledaste vi köpe mot det käraste. 1170
-Ty om tillstrids du far, och hemma lemnar mig,
-Och dröjer borta under lång frånvarelse,
-Hur tror du i palatset att mitt hjerta slår,
-Då hennes platser öfverallt jag toma ser,
-Samt jungfruburen tom? Vid tårar måste jag 1175
-Allena sitta, och begråta henne så:
-Åt dig gaf döden, goda barn, din egen far,
-Dig dräpande, ej någon ann, med annor hand,
-Och lemnade de hemmavarande slik lön.
-Förty ett ringa svepskäl här behöfves blott, 1180
-Att jag och döttrarna, som blifvit hemma qvar,
-Dig skulle ta emot på sätt, som vederbör.
-Derför, vid gudarna, ej må du tvinga mig,
-Att vara mot dig elak, var det icke sjelf!
-Låt se!
-Du offrar dottren; hvilka böner gör du då! 1185
-Hvad lycka önskar du, som slagtar eget barn?
-En neslig hemkomst, då du brottsligt reste hän?
-Och jag, medrätta kan väl jag dig önska godt?
-Ovisa skulle vi ju anse gudarna,
-Ifall mot barnamördare vi tänkte väl? 1190
-Till Argos land, vill du omfamna dina barn?
-Du får det ej; och hvem vill väl anblicka dig
-Bland barnen, att du åter må nedgöra ett?
-Har du den sak besinnat, eller tillhör dig,
-Att bära spirans glans, och blott anföra härn, 1195
-Men icke föra bland Argeier rättvist språk:
-Akhaier, lyster er en färd till Phrygers land?
-Så dragen lott då, om hvars dotter, som bör dö.
-Det rättvist varit; men du aldrig hade bordt
-Åt Danaïder ge till offring eget barn; 1200
-Fastmer Menelaos bordt slagta sin Hermione;
-Ty hans var saken. Nu skall jag, som helig höll
-Din äkta bädd, mitt eget barn beröfvad bli,
-Men hon, som brutit, skall sin dotter bringande
-Till Sparta åter, vara den vällottade. 1205
-Mig svara, om jag icke riktigt detta talt,
-Och, om jag riktigt talat, o, så döda ej
-Din och min dotter! Då är du en sansad man.
-
-KHOREN.
-Gif vika! Rättvist är, att rädda egna barn,
-O Agamemnon; ingen dödlig säger "nej" dertill. 1210
-
-IPHIGENEIA.
-Ack, fader, om ändock jag egde Orpheus' röst,
-Och kunde sjunga, att mig följde klipporne,
-Och kunde tjusa med min stämma hvem som helst,
-Jag flydde dit; men nu är all min talekonst
-Blott tårar, och dem frambär jag; dem har jag nog. 1215
-Bönfallande, till dina knän anfogar jag.
-Den kropp, som modren der åt dig till verlden födt,
-Att du i otid mig ej döde; ljufligt är,
-Guds dager skåda; sänd mig ej till mörkrets hem!
-Först har jag far dig nämt, mig första dotter du, 1220
-Först har jag, uppå dina knän mig lägrande,
-Dig kyssar gifvit, som af dig jag återfått.
-Då föll ditt tal: "skall jag väl nånsin, dotter min,
-Dig lycklig skåda uti egen makas hus,
-Mig värdigt lefvande, och friskt uppblomstrande?" 1225
-Mitt svar, idet jag tryckte pannan till ditt skägg,
-Som jag med handen vidrör nu, var följande:
-"Skall jag väl dig, som gammal gubbe, möta få,
-O fader, i mitt eget hem, med smekningar,
-Och återgälda min uppfostrings mång besvär?" 1230
-Af dessa ord ännu jag eger minnet qvar,
-Men du har glömmt dem, och mig ärnar slå ihjäl
-Ack nej, vid Pelops, och din far Atreus, gör icke det
-Och vid min moder, som med smärtor födde mig,
-Och nu af samma smärtor andra gång hemsöks. 1235
-Hvad angår mig väl Alexandros' frieri
-Och Helenas? Och hvadan kom han, till min ofärd, fader, hit?
-Se på mig, älskade, och gif mig blick och kyss,
-Så att, derest jag måste dö, jag eger qvar
-Det minnet, om du ej beveks af mina ord! 1240
-Ack, broder, du är visst en liten bundsförvandt,
-Men gråt ändock med mig, och fadren ödmjukt bed
-Att han ej syster dräper; hos småbarn också
-Om orättvisan visst en känsla innebor.
-Se, tigande, o fader, han anlitar dig 1245
-Varkunna dig, och far barmhertigt med mitt lif!
-Ja, vid ditt skägg, vi käre två, anrope dig,
-Den ene liten en, och syster hans fullvext.
-Uti en tanke vill jag sammanfatta allt:
-_Att se guds dager är för menskan ljufsta lott, 1250
-Ej underjordens mörker; hvar som önskar dö,
-Är narr; slemt lefva bättre är, än vackert dö_.
-
-KHOREN.
-Osälla Helena, för dig och din kurtis,
-Stor strid Atreiderne ha fått mot egna barn!
-
-AGAMEMNON.
-Jag vet nog, hvar barmhertighet behöfs, hvar ej, 1255
-Och älskar egna barn; jag eljes rasade.
-Svårt derför, o min maka, är, att våga slikt,
-Och svårt, att icke våga, ty det måste ske.
-J skåden denna stora här, på flottan stängd,
-Och dessa Hellas' konungar, i kopparskrud, 1260
-Som icke finna någon väg till Ilios' torn.
-Om jag ej offrar dig, så siarn Kalkhas sagt,
-Vi Troias stolta fäste aldrig toge in.
-Ursinnig lust påkommit de Helleners här,
-Att skyndesamast segla till Barbarers land, 1265
-Och qväsa våld emot Helleners äkta bädd.
-Visst mina döttrar uti Argos dräpa de,
-Och er och mig, om jag ej lyder gudsord.
-Ej Menelaos, dotter min, mig kufvat till sin slaf,
-Ej heller hans godtycke jag hörsamma skall; 1270
-Men dig för Hellas, vill jag eller vill jag ej,
-Jag måste offra, och åtlyda dess befäl.
-Fritt måste Hellas vara, hvad på dig, mitt barn,
-Och mig ankommer, samt Helleners äkta säng
-Utaf Barbarerna med våld ej härjad bli. 1275
-
-KLYTAIMNESTRA.
-O, mitt barn, o, J fremlingar,
-och ve mig, arma, då du måste dö!
-Din fader går, och lemnar dig i dödens våld.
-
-IPHIGENEIA.
-O ve mig, moder, moder! densamma
-Visan har fallit uppå bådas lott 1280
-Ej mer för mig är guds dag,
-Ej solens ljus der skiner.
-O ve!
-Ve Phrygers snöhöljda lunder,
-Och Idas berg, der Priamos fordom sitt späda 1285
-Barn utsatte, dess mor beröfvande det,
-För säker död bestämdt,
-Paris, som Idaios, Idaios hette.
-
-IPHIGENEIA
-Hette i Pbrygers stad; 1290
-Ack måtte han aldrig, vid hjorden
-Uppfostrad till herdatjenst,
-Alexandros, fått sig en bostad
-Vid klara vattnet, der nymphrens
-Källor välla, 1295
-Och ängen frodas i friska blommors prakt,
-Samt rosors kalkar och hyakinthers gudinnor få plocka åt sig!
-Pallas en gång dit lände, 1300
-Och sveksinnt Kypris och Hera,
-Och Hermes, Zeus' sändebud,
-På kärlekens allmakt trotsande Kypris,
-På sitt spjut Pallas, och Hero på Zeus', förstens, kongliga läger.
-Till förhatelig dom, till fägringstvist,
-Och mig till död, som skall bringa
-Danaïderna mycken ära. 1310
-J tärnor, mig tog, till ett förstlingsoffer,
-Till Ilios Artemis.
-Men han, som födde mig arma,
-O moder, o moder,
-Mig svikande öfvergifver.
-Ack, jag olycksaliga, som såg 1315
-Den vidriga Olyckshelena,
-Jag dräpes och jag förgås
-Genom min skändlige faders skandlige mordarsvärd.
-O, hade ej kopparbogsprötige 1320
-Skeppens stammar Aulis tagit emot
-Vid dessa kuster, men till Troia
-En gynnande flägt oss fört!
-O, hade ej motvind
-Uti Euripus blåsa låtit
-Zeus, som åt dödliga skänka förmår 1325
-Nu kultje, att dukarne svälla upp,
-Nu sända ångst, nu åter nöd,
-Nu fri utfärd, med lustig fart,
-Men dröjsmål snart.
-Mångmödofullt är isanning, 1330
-Mångmödofullt dödliges slägte,
-Och för olyckan måste vi menniskor råka ut.
-O ve!
-Hur stora smärtor, hvad qval utan tal
-Danaïderna tillsändt dottren af Tyndareus! 1335
-
-KHOREN.
-Jag ömkar dig, som drabbats utaf olycksfall,
-Som aldrig någonsin dig hade drabba bordt.
-
-IPHIGENEIA.
-O du moder, som mig födde, jag en skara männer ser.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Ja, gudinnans son du skådar, för hvars skull du kommit hit.
-Öppnen salarne, J tärnor, att jsg gömmer min person! 1340
-Hvarför flyr du?
-
-IPHIGENEIA.
- För Akhilleus; ty jag blygs att honom se.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Och hvi så då?
-
-IPHIGENEIA.
- Jo, olyckan af mitt bröllop bringar skam.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Icke du på rosor vandrar uti detta ögonblick.
-Stanna dock; grannlegenhetens verk ej är, hvad vi förmå.
-
-AKHILLEUS.
-Arma qvinna, Ledas dotter! 1345
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Icke osannt talar du.
-
-ACHILLEUS.
-Skräckligt bland Argeier pratas.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Låt mig veta hvad det är.
-
-AKHILLEUS.
-Om din dotter.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Slemt jertecken ligger uti dina ord.
-
-AKHILLEUS.
-Att man måste henne dräpa.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Säger ingen deremot?
-
-AKHILLEUS.
-Sjelf jag i tumultet råkte.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Fremling, uti hvilket då?
-
-AKHILLEUS.
-Uti det, att stenad blifva. 1350
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Räddande min dotter, säg?
-
-AKHILLEUS.
-Just så!
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Ho var väl så dristig, att han tordes röra dig?
-
-AGAMEMNON.
-Samtlige Hellener.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Var ej Myrmidonske härn tillhands?
-
-AKHILLEUS.
-Förste fienden var denne.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Barn, med oss är ute nu.
-
-AKHILLEUS.
-De mig kallade ovärdig frieri't.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Hvad svarte du?
-
-AKHILLEUS.
-Bed dem, att min brud ej dräpa. 1355
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Det var äfven ganska rätt.
-
-AKHILLEUS.
-Som åt mig dess fader lofvat.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Och från Argos eftersändt.
-
-AKHILLEUS.
-Jag besegrades af skrålet.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Pöbeln stor olycka är.
-
-AKHILLEUS.
-Och likväl jag skall dig bistå.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- En mot många strider du?
-
-AKHILLEUS.
-Ser du dem, som bära vapen?
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Må du glädje få deraf.
-
-AKHILLEUS.
-Ja, vi skole alla glädjas. 1360
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Och min dotter slagtas ej?
-
-AKHILLEUS.
-Icke med mitt goda minne.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Skall väl någon fresta på?
-
-AKHILLEUS.
-Många, dem Odysseus anför.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Ynglet utaf Sisyphos?
-
-AKHILLEUS.
-Just densamme.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Egenmäktigt, eller utaf härn befalld?
-
-AKHILLEUS.
-Vald frivillig.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Val är dåligt, att nedsöla sig med blod.
-
-AKHILLEUS.
-Jag skall honom hejda. 1365
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Vill han röfva henne härifrån?
-
-AKHILLEUS.
-Ja, vid blonda håret släpa.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Hvad bör jag då företa?
-
-AKHILLEUS.
-Qvarhåll dotter din.
-
-KLYTAIMNESTRA.
- Och blir hon på det sättet icke dräpt?
-
-AKHILLEUS.
-Jo; derhän det dock skall komma.
-
-IPHIGENEIA.
- Moder, hör på mina ord,
-Som jag säger; ty förgäfves jag dig dock förgrymmad ser
-Mot din make; hvad omöjligt är att göra, ej försök! 1370
-Alltså för sin goda vilja denne fremling prisas bör;
-Men du må dig äfven akta, att ej klagas an hos härn,
-Då vi icke mer uträtte, men Akhilleus får förtret.
-Hvad mig fallit in, o moder, under, grubbleriet, hör:
-Dö hos mig är fast beslutet, och det vill jag föra ut 1375
-Ärofullt, samt klart bevisa, af hur ädel ätt jag är.
-Så välan, betänk, o moder, huru rätt jag talat har;
-Hela stora Hellas fäster på mig ensam blickarna,
-Skeppens aftåg, och de Phrygers nederlag af mig beror,
-Och att framdeles ej låta, om barbaren vågar det, 1380
-Ifrån sälla Hellaslandet röfva äkta hustrur bort,
-Sedan Helena man hämnats, hvilken Paris röfvade,
-Med min död allt detta vinna ärnar jag, och mitt beröm
-Sedan Hellas jag befriat, i lycksaligt minne blir.
-Icke heller bör jag lifvet hafva öfvermåttan kärt; 1385
-Du åt samtliga Hellener, ej åt dig blott, födde mig.
-Skyddade af sköldar skola flere tusen krigare;
-Och med årar flere tusen; efter fosterlandets skymf;
-Våga fienderna tukta och för Hellas tappert dö.
-Bör mitt lif då; detta enda, sätta hinder deremot? 1390
-Vore detta väl det rätta? ha vi något svar härpå?
-Nu en annan sak: Akhilleus bör ej gifva sig i strid
-Emot samtliga Argeier, för en qvinnas skull; och dö.
-_Mer än tiotusen qvinnor är en man att lefva värd_.
-Har nu Artemis beslutit, att mitt lif beröfva mig, 1395
-Mot gudinnan skulle strida jag; en dödlig, rimligen?
-Det omöjligt är: åt Hellas jag uppoffrar min person.
-Offren mig, förstören Troia! detta blir min minnesvård
-I lång framtid, blir mitt bröllop, mina barn och min triumph.
-Att Hellenerne barbarers herrar varda, det är rätt; 1400
-Men motsatsen ej, min moder: slaf är ej friboren man.
-
-KHOREN.
-Du unga mö, hur skönt är ej ditt tankesätt!
-Men hela felet slumpens och gudinnans är.
-
-AKHILLEUS.
-Agamemnons dotter, någon ibland gudarna 1405
-Mig salig gjorde, om jag kunde få din hand.
-Jag Hellas prisar för din skull, för Hellas dig;
-Du detta rätt, och fosterlandet värdigt talt;
-Afstående att strida mot en mäktig gud,
-Du pröfvat har, att hvad nödvändigt är, är godt. 1410
-Dess mera, att din bädd få dela, längtar jag,
-Då jag ditt sinne skådat, aktningsvärda mö.
-Betänk, jag önskar blifva din välgörare,
-Och hem dig taga; ledsen, vete det Thetis!
-Om jag i strid mot Danaïderne, dig ej 1415
-Kan rädda; tänk dock: stor olycka döden är.
-
-IPHIGENEIA.
-Jag detta säger, ingen nämd och ingen känd.
-Nog Tyndaridskan gitter med sin skönhets makt.
-Uppväcka kämpars trid och död, du, fremling, ej
-För min skull någon döda bör, ej heller dö, 1420
-Tillåt mig dock, att Hellas rädda, om jag kan.
-
-AKHILLEUS.
-Hvad herrlig föresats! Jag har ej deremot
-Invändning, då dig synes så; ty ädel är
-Slik tanke; bör man icke tala sanningen?
-Kanhända du förändrat tankesätt likväl. 1425
-Att derför riktigt du må fatta mina ord
-Jag dessa vapen lägger vid altaret ned,
-Tillåtande dig ej att dö, men hindrande.
-Kanske du kommer ock att följa detta råd,
-Enär du varsnar svärdet, mot din nacke höjdt. 1430
-Jag vill ej låta dig så obetänksamt dö,
-Men strax jag väpnad till gudinnans tempel går,
-Och fäster vid din ankomst der uppmärksam blick.
-
-IPHIGENEIA.
-Hvi, moder, fuktar du ditt öga tyst med tårn?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jag, arma, eger goda skäl till hjerteqval. 1435
-
-IPHIGENEIA.
-Mig lugna bör du, ej anklaga. Gör du så?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Säg ut, min dotter; utaf mig skall dig ske rätt.
-
-IPHIGENEIA.
-Ifall så är, du denna lock ej klippa må,
-Ej heller sorgens svarta skrud kringsvepa dig!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvi säger du mig detta? När jag mistat dig -- -- -- 1440
-
-IPHIGENEIA.
-O nej! jag räddats, och din ära genom mig.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvad säger du? bör jag ej sörja din förlust?
-
-IPHIGENEIA.
-Visst icke; ty min graf ännu ej gräfvas skall.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvi så? är döden ej och grafven samma sak?
-
-IPHIGENEIA.
-Zeus' dotters altare min grafvård blifva skall. 1445
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Min dotter, jag hörsammar dig; du talat väl.
-
-IPHIGENEIA.
-Som Hellas' räddarinna, hur jag lycklig är!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Hvad tidender skall jag tillföra systrarna?
-
-IPHIGENEIA.
-På dem ej heller svarta mantlar kläde du.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Skall ej ett vanligt ord jag bringa dem från dig? 1450
-
-IPHIGENEIA.
-Jo, ett farväl. Omhulda du Orestes min!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Omfamna honom, som du sista gången ser.
-
-IPHIGENEIA.
-Dyrt älskade, som, hvad du kunnat, vänner hjälpt!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Säg, får jag göra dig i Argos någon tjenst?
-
-IPHIGENEIA.
-Min fader, som din make är, du hate ej! 1455
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Han svåra strider måste kämpa ut för dig.
-
-IPHIGENEIA.
-Emot sin vilja han, för Hellas, offrar mig.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Med list, på nedrigt, icke Atreus värdigt sätt.
-
-IPHIGENEIA.
-Hvem följer mig, förrn jag vid luggen slites hän?
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jag går med dig. 1460
-
-IPHIGENEIA.
- Du icke; det var illa sagdt
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Jag fattar i din mantel tag.
-
-IPHIGENEIA.
- Mig, moder lyd!
-Blif här! för mig ock dig det vida bättre är.
-Men en bland fadrens tjenare till Artemis'
-Invigda park mig följe, der jag slagtas skall.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Du går, min dotter? 1465
-
-IPHIGENEIA.
- Och jag kommer aldrig mer.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Du lemnar mor din?
-
-IPHIGENEIA.
- Som du ser; och oförkyldt.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Blif qvar, och mig ej öfvergif!
-
-IPHIGENEIA.
- Gråt ej! jag ber.
-Instämmen nu, J alla, unga tärnor, högt
-Uti en festsång till Zeus' dotter, Artemis,
-Vid ofärd min! dock gånge Danaïder väl! 1470
-Framtagen så mjölkorgarna, och tänden eld
-För rena förstlingsoffret, och min fader sjelf
-Beröre altarrunden, ty jag hastar hän.
-Att seger bringa åt Hellenerna och hjelp.
-Nu följen mig Ilios' 1475
-Och Phrygers eröfrerska!
-Rikligen kransar gifven och brin-
-gen, att sira mitt hår dermed!
-Med tvagningars vattenflod
-Dansen templet omkring, 1480
-Kring Artemis' altare,
-Den mäktiga Artemis',
-Den saliga; ty, om dét behöfvas, med min
-Blod och mitt offrande 1485
-Oraklet jag plånar ut.
-Vördade, vördade moder, hur
-Gerna åt dig mina tårar skänker jag här;
-Ty vid offret ej passar det, 1490
-O, J ungmor,
-Besjungen med mig Artemis,
-På Khalkis motvänd strand,
-Der fiendtliga lansar bida, 1495
-För mitt namns skull, uti Aulis'
-Trångbanade ankarplats.
-O du Pelasgiska jord, min moder,
-Mykeniske slafvinnor J!
-
-KHOREN.
-Anropar du Perseus' stad, 1500
-Kyklopiska händers verk?
-
-IPHIGENEIA.
-Du mig fostrat till Hellas' ära;
-Dock ej jag vägrar att dö.
-
-KHOREN.
-Dig äran ej öfverger.
-
-IPHIGENEIA.
-O ve! 1505
-Du fackelbegåfvade dag,
-Du ljus från Zeus, ett annat lif, ett an-
-nat öde skall möta mig.
-Farväl, du väne guds dag!
-
-KHOREN.
-O ve!
-Skåden J Ilios', 1510
-Och Phrygers eröfrerska,
-Framtågande? Kransar kring hufvut
-Hon bundit, med vigvatten bestänkt,
-Och vid gudinnan Artemis' altare
-Dess hals, drypande utaf blodperlor, 1515
-Den dejliga, skördas från kroppen.
-Men utur sköndaggiga källan din far
-Sköljvatten åt dottren hämta låter,
-Och Akhaiers krigshär längtar,
-Att komme till Ilios' stad. 1520
-Nu Artemis, dottren af Zeus,
-Åkallom, bland gudar en drottning,
-Att lyckosam blefve vår lott!
-O du, vördnadsvärda,
-Som gläds åt menniskooffer, till Phrygers 1525
-Land ledsaga Helleners här?
-Och till Troias svekfulla fäste!
-Och Agamemnon, med Hellenka
-Kämpar, den stoltaste segerkrans
-Tillåt, kring hjessan sin, 1530
-Till everdelig ära, binda!
-
- * * * * *
-
-SÄNDEBUDET.
-O Klytaimnestra, dotter utaf Tyndareus,
-Träd fram ur huset, för att höra mina ord!
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Förnimmande din kända röst jag kommit hit,
-Jag, arma, bäfvande, och utom mig af skräck, 1535
-Att du medbringar något annat olycksbud
-Till det jag eger.
-
-SÄNDEBUDET.
- Om din dotter nu alltså
-Jag stora, underbara saker orda vill.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-O, dröj då ej, men säg mig allt i största hast!
-
-SÄNDEBUDET.
-Ack, bästa fru, du idel sanning höra skall, 1540
-Från första början, derest min förvirring ej
-Gör tungan stapplande uti berättelsen.
-Ty knapt vi kommit till Zeus' dotters, Artemis',
-Invigda lund, och blomsterrika ängar fram,
-Så var der samlad de Akhaiers krigarhop, 1545
-Din dotter bringande; påstund Argeiers folk
-Hopskockades; och när nu Agamemnon drott
-Sin dotter såg till lunden vandra, för att dö,
-Han suckade, och vändande sitt hufvud bort,
-Utbrast i gråt, och manteln höll för ögonen, 1550
-Då trädde hon intill sin fader närmare,
-Och talte detta: o, min fader, här jag står,
-Och denna min person jag för mitt fosterland,
-Samt för den vida Hellasjordens sjelfbestånd
-Frivillig till gudinnans altare nu strax 1555
-Som offer låter bringa, om det så bestämdts.
-Det vare för er välgång gjordt; med segerkrans
-Förvärfvad, kommen till ert fosterland också?
-Mig derför röre ingen bland Argeierna;
-Ty tyst och modigt fram jag nacken räcka vill. 1560
-Så talte hon; enhvar, som hörde, häpnades
-Åt kongadottrens oförskräckta ädelmod,
-Talthybios i midten stod, som slikt ålåg,
-Samt påbjöd hären tystnad och bevågenhet.
-Men siarn Kalkhas med sin hand i guldsmidd korg 1565
-Nedlade hvassa svärdet, som han dragit ut
-Utur sin balja, jungfruns hufvud kransande.
-Nu Peleus' son gudinnans altare omkring
-Med offerkorgen lopp och med vigvattnet ock,
-Utropande: Zeus' dotter, Artemis djurdöderska, 1570
-Du, som i natten välfver månens klara klot,
-Mottag det offer, som vi nu hembäre dig,
-Vi, de Akhaiers här, Agamemnon drott derhos,
-Ett obefläckadt blod utur jungfrulig hals,
-Och gif åt skeppen lyckosam afsegling hän! 1575
-Låt oss intaga Troias borg med vapenmakt!
-Mot marken blickade Atreiderne och härn.
-Men presten fattade sitt svärd, och höll en bön;
-Och undersökte halsen, för att hugga till;
-Uti mitt hjerta trängde ett ej litet qval, 1580
-Der jag stod lutad. Plötsligt sågs ett underverk;
-Ty hugget hörde tydligen hvarendaste,
-Men jungfrun såg man ej, hvarthän hon tagit väg.
-Nu presten skrek, och hela hären stämde in,
-Beskådande oväntadt under från en gud, 1585
-Som man ej trodde, fast med egna ögon seddt;
-Förty på marken låg en hind och sprattlade,
-Af största slag, och öfverskön till sin gestalt,
-Med hvilkens blod gudinnans altar öfverstänkts;
-Och huru glad tror du, att Kalkhas då brast ut: 1590
-J höfvitsmän för samtlige Akhaiers här,
-Sen detta offerdjur, som oss gudinnan sändt,
-Hitned till altarfoten, bergens snabba hind!
-Hon henne hellre önskade än jungfru vår,
-Att ej nedsöla altaret med ädelt blod. 1595
-Hon offret gerna tog emot, och lycksam färd
-Vill oss förläna, att vi Ilios' kuster nå.
-Derför hvar sjöman fattade påstunden mod,
-Och vandrade till skeppet; ty än denna dag
-Vi måste, Aulis' djupa bukter lemnande, 1600
-Aigaiska havet plöja. Sedan offret allt
-Uti Hephaistos' låga var till kol förbrändt
-Om allsköns lycka bad han, och god återfär.
-Mig Agamemnon hitsändt, för att säga dig,
-Hvad öde ifrån gudarne din dotter fick, 1605
-Hur oförgänglig ära hon i Hellas har.
-Det säger jag, som var tillstäds, och allting såg,
-Din dotter flög helt säkert upp till gudarna.
-Lägg sorgen bort, och vredgas ej på din gemål!
-Så oförmodadt gudars verk för menskan är, 1610
-Och hvem de älska, rädda de. Ty denne dag
-Har sett din dotter död, och åter lefvande.
-
-KHOREN.
-Ack; hur jag glädes, då jag detta budskap hör!
-Din dotter lefver ibland gudar, säger han.
-
-KLYTAIMNESTRA.
-Mitt barn, hvem ibland gudarne har stulit dig? 1615
-Hur skall jag dig tilltala, och på hvilket sätt?
-Kanhända slik berättelse hopdiktad är
-Till lindring i min bittra sorg för dotters skull.
-
-KHOREN.
-Der kommer nu drott Agamemnon sjelf,
-För att dig lemna samma underrättelser. 1620
-
-AGAMEMNON.
-Ty ibland gudarna hon verkligt bor.
-Tag derföre du Orestes med dig, denna lilla pilt,
-Och till Argos res, ty krigshärn genast seglar af.
-Farväl, farväl! Sentida ifrån Troia spörjs 1625
-Min stämma. O, att städs dig ginge väl!
-
-KHOREN.
-Gläd, o Atreides, du komme till Phrygisk jord,
-Vände glad tillbaka,
-Med skönaste byte från Troia åt mig!
-
-
-
-
-
-
-
-
-End of the Project Gutenberg EBook of Iphigeneia i Aulis, by Euripides
-
-*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK IPHIGENEIA I AULIS ***
-
-***** This file should be named 57103-8.txt or 57103-8.zip *****
-This and all associated files of various formats will be found in:
- http://www.gutenberg.org/5/7/1/0/57103/
-
-Produced by Jari Koivisto
-
-Updated editions will replace the previous one--the old editions
-will be renamed.
-
-Creating the works from public domain print editions means that no
-one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
-(and you!) can copy and distribute it in the United States without
-permission and without paying copyright royalties. Special rules,
-set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
-copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
-protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project
-Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
-charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you
-do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
-rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose
-such as creation of derivative works, reports, performances and
-research. They may be modified and printed and given away--you may do
-practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is
-subject to the trademark license, especially commercial
-redistribution.
-
-
-
-*** START: FULL LICENSE ***
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
-Gutenberg-tm License (available with this file or online at
-http://gutenberg.org/license).
-
-
-Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
-electronic works
-
-1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
-all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
-If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
-Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
-terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
-entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
-
-1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement. See
-paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
-and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
-works. See paragraph 1.E below.
-
-1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
-or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
-Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the
-collection are in the public domain in the United States. If an
-individual work is in the public domain in the United States and you are
-located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
-copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
-works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
-are removed. Of course, we hope that you will support the Project
-Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
-freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
-this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
-the work. You can easily comply with the terms of this agreement by
-keeping this work in the same format with its attached full Project
-Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
-
-1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in
-a constant state of change. If you are outside the United States, check
-the laws of your country in addition to the terms of this agreement
-before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
-creating derivative works based on this work or any other Project
-Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning
-the copyright status of any work in any country outside the United
-States.
-
-1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate
-access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
-whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
-phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
-Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
-copied or distributed:
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
-almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
-re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
-with this eBook or online at www.gutenberg.org/license
-
-1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
-from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
-posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
-and distributed to anyone in the United States without paying any fees
-or charges. If you are redistributing or providing access to a work
-with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
-work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
-through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
-Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
-1.E.9.
-
-1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
-terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked
-to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
-permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
-
-1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
-word processing or hypertext form. However, if you provide access to or
-distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
-"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
-posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
-you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
-copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
-request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
-form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
-License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
-that
-
-- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
- the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
- you already use to calculate your applicable taxes. The fee is
- owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
- has agreed to donate royalties under this paragraph to the
- Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments
- must be paid within 60 days following each date on which you
- prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
- returns. Royalty payments should be clearly marked as such and
- sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
- address specified in Section 4, "Information about donations to
- the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
-
-- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
- you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
- does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
- License. You must require such a user to return or
- destroy all copies of the works possessed in a physical medium
- and discontinue all use of and all access to other copies of
- Project Gutenberg-tm works.
-
-- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
- money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
- electronic work is discovered and reported to you within 90 days
- of receipt of the work.
-
-- You comply with all other terms of this agreement for free
- distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
-electronic work or group of works on different terms than are set
-forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
-both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
-Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the
-Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
-collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
-works, and the medium on which they may be stored, may contain
-"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
-corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
-property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
-computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
-your equipment.
-
-1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from. If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium with
-your written explanation. The person or entity that provided you with
-the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
-refund. If you received the work electronically, the person or entity
-providing it to you may choose to give you a second opportunity to
-receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy
-is also defective, you may demand a refund in writing without further
-opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
-WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
-WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
-If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
-law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
-interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
-the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any
-provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
-
-1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
-with this agreement, and any volunteers associated with the production,
-promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
-harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
-that arise directly or indirectly from any of the following which you do
-or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
-work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
-Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
-
-
-Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of computers
-including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists
-because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
-people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
-To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
-and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
-and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.
-
-
-Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive
-Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at
-http://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
-permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
-Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
-throughout numerous locations. Its business office is located at
-809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
-business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact
-information can be found at the Foundation's web site and official
-page at http://pglaf.org
-
-For additional contact information:
- Dr. Gregory B. Newby
- Chief Executive and Director
- gbnewby@pglaf.org
-
-
-Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment. Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements. We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance. To
-SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
-particular state visit http://pglaf.org
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations.
-To donate, please visit: http://pglaf.org/donate
-
-
-Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic
-works.
-
-Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
-concept of a library of electronic works that could be freely shared
-with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project
-Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
-
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
-unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily
-keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
-
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
-
- http://www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.